Ekonomiutskottets betänkande

1997:1

Budget för kyrkomötet 1998

I detta betänkande behandlar ekonomiutskottet Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse CsSkr 1997:1 Budget för kyrkomötet 1998 samt motionerna KMot 1997:41 Budget för kyrkomötet 1998 av Reidar Gustafsson m.fl. och KMot 1997:42 Budget för kyrkomötet 1998 av Henry Svensson.

Centralstyrelsen föreslår kyrkomötet

att anta förslaget till budget för kyrkomötet 1998.

I motion KMot 1997:41 hemställs

att kyrkomötet hos Centralstyrelsen begär en revidering av budgeten för 1998 års kyrkomöte.

I motion KMot 1997:42 hemställs

1. att kyrkomötet hos regeringen begär en sådan ändring i förordningen om ersättning till dess ledamöter, att kyrkomötet självt kan besluta därom.

2. att kyrkomötet beslutar att vid 1998 års kyrkomöte lördagen i första veckan blir arbetsdag och att mötet slutar en dag tidigare.

För den närmare motiveringen hänvisas till motionerna.

Utskottet har inhämtat upplysningar från Centralstyrelsens förste vice ordförande Levi Bergström och andra vice ordförande Stina Eliasson, förvaltningschefen Lars-Olof Hellgren, revisorerna Åke Blomqvist, Gudrun Larsén, Jan-Olof Lindberg, Karl-Erik Nibell, Gustav Nilsson och Bo-Gustaf Sorby samt kanslichefen i Kyrkofonden Torbjörn Zygmunt.

Utskottet

Skrivelsen

Centralstyrelsen har i budgetskrivelsen beräknat medelsbehovet till ca 17 miljoner kronor för en sammanträdestid om 12 dagar, vilket motsvarar en kostnadsutveckling om 1,2 % jämfört med innevarande år. Budgetförslaget inrymmer antaganden om en ökning av arvodet till kyrkomötets ledamöter om ca 8 %, och en kostnadsökning för kost och logi samt resor om 3 %. Däremot förväntas kostnaderna för personal kunna minska i förhållande till 1997 års budget med hänsyn taget till utfallet 1996. Vidare beräknas bl.a. lokalkostnaderna hålla samma nivå som 1997.

I sammanhanget bör noteras att de kostnader som redovisas i tabellen för budget 1997 (se bilaga) inte innefattar kostnaderna för det extra kyrkomötet i november 1997. Det kan här i särskild ordning nämnas att Centralstyrelsen beräknar att det extra kyrkomötet kommer att kosta ca 5,5 miljoner kronor.

Inledningsvis noterar utskottet att budgetförslaget även i år har en otillfredsställande utformning. En knapphändigt kommenterad budget väcker frågor, t.ex. framgår det inte av budgetskrivelsen vad som för år 1996 förklarar räntekostnader på 275 000 kronor. Ekonomiutskottet anser således att det både finns utrymme för, och behov av, fylligare kommentarer av budgeten än vad som nu är fallet.

Utskottet konstaterar också att det tabellverk som återfinns i budgetförslaget fortfarande inte ger enkel överblick och överskådlighet. Förutom att tabellverket saknar standardupplysningen om i vilken enhet beloppen anges (tkr), försvårar utformningen en snabb rekapitulation av t.ex. kyrkomötets kostnadsutveckling över tid (jämför med den till detta betänkande fogade tabellen).

Utskottet noterar dock med tillfredsställelse att Centralstyrelsen – i enlighet med utskottets hemställan förra året (KEo 1996:1) – till årets kyrkomöte lagt ett förslag (CsSkr 1997:5) om ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:9) med instruktion för Svenska kyrkans centralstyrelse i vad avser föreskrifter om budget för Centralstyrelsen. Förslaget har sin bakgrund i att verksamhetsplaner och budget för Centralstyrelsen sedan 1991 i allt väsentligt kommit att redovisas inom ramen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Det har således förelegat en diskrepans mellan rådande ordning och gällande föreskrifter som på detta sätt nu avhjälps.

Med dessa noteringar förordar utskottet att kyrkomötet bifaller den av Centralstyrelsen föreslagna budgeten för kyrkomötet 1998.

Motionerna

I KMot 1997:41 menar motionärerna – med hänvisning till regeringens skrivelse (RegSkr 1997:1) – att sammanträdestiden i Centralstyrelsens budget för kyrkomötet 1998 är för snålt tilltagen (12 dagar) varför de hemställer om en revidering av budgeten. Utskottet menar att motionärerna riktigt uppmärksammat det som regeringen i sin skrivelse förutspår om en för kyrkomötena 1998 och 1999 ökad arbetsbelastning inför den kommande förändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.

Kyrkomötets utsträckning i tiden fastställs av kyrkomötets presidium, ett beslut som hittills har vägletts av föreskrifter i kyrkolagen (SFS 1992:300): "Ett sammanträde med kyrkomötet skall vara avslutat inom femton dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar under en valperiod." (29 kap. 15 §). För att skapa de tidsmässiga förutsättningarna för kyrkomötet att hinna hantera en förväntad ökad ärendemängd, lägger regeringen i sin skrivelse följdriktigt ett lagförslag där bl.a. den ovan citerade bestämmelsen om hur lång tid kyrkomötet och utskotten får sammanträda upphävs. Således ges kyrkomötets presidium större frihet att kommande år anpassa kyrkomötets sammanträdestid till den längd som ärendemängden kräver. Om kyrkomötets presidium bedömer att en längre sammanträdestid än 12 dagar är nödvändig nästa år förutsätter ekonomiutskottet att ytterligare medel tillskjuts. Utskottet menar således att det i dagsläget inte föreligger något behov av att revidera föreliggande budget, varför KMot 1997:41 avstyrks.

I KMot 1997:42 hemställer motionären om för kyrkomötet kostnadsbesparande åtgärder. Dels genom att kyrkomötet skaffar sig eget beslutsmandat om ledamöternas ersättningsnivåer genom att hos regeringen begära en förändring i förordningen (1983:30) om ersättning till ledamöter av kyrkomötet och dess myndigheter. Dels att kyrkomötet beslutar att 1998 års kyrkomöte låter lördagen i första veckan bli en arbetsdag så att mötet kan sluta en dag tidigare. Utskottet menar att motionärens ambitioner är lovvärda, men att det tack vare de inom kort genomgripande förändringarna av hela Svenska kyrkans organisation – vilka kommer ha effekter även på kyrkomötet – inte i nuläget känns meningsfullt att begära en förändring av förordningen. Utskottet konstaterar också att det är kyrkomötets ordförande som beslutar om mötets sammanträdestider (SKFS 1983:4, 2 kap. 1 §), och att det redan idag står ordförande fritt att besluta att låta lördagen i första veckan bli en arbetsdag. Med rådande beslutsordning ser utskottet inte att ett särskilt kyrkomötesbeslut i frågan är nödvändigt. Ekonomiutskottet avstyrker därför de båda yrkandena i KMot 1997:42.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande budget för kyrkomötet
att kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens förslag fastställer i CsSkr 1997:1 framlagda budget för kyrkomötet 1998.

2. beträffande anslag ur Kyrkofonden
att kyrkomötet fastställer anslagsbehovet för kyrkomötet år 1998 till 17 050 000 kronor.

3. beträffande budget för kyrkomötet 1998
att kyrkomötet avslår motionerna KMot 1997:41och KMot 1997:42.

Sigtuna den 22 augusti 1997

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Inga-Lisa
Eklundh, Birger Jansson, Ann-Marie Hallin, Ruth Hallenius, Ulla Samuelsson, Lennart Dahlin, Gösta Äng, Boris Olson, Tore Johansson, Karl-Erik Nibell, Sten-Arne Persson och Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Sammanställning av Centralstyrelsens budget för kyrkomötena 1996-98 (belopp angivna i tkr)