Andra kyrkolagsutskottets betänkande

1997:2

Religionsfrihetslagen

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion om översyn av religionsfrihetslagen. Utskottet föreslår att motionen avslås.

Till utskottet har hänvisats

motionen 1997:1 av Birger Hassel, i vilken yrkas att kyrkomötet beslutar ge riksdag och regering tillkänna behovet av en översyn av 1951 års religionsfrihetslag, med beaktande av vad som anförts i denna motion.

Motionen

I motionen KMot 1997:1 föreslås att kyrkomötet skall besluta ge riksdag och regering till känna behovet av en översyn av religionsfrihetslagen (1951:680). Översynen skall ske med beaktande av att religionsfrihetslagens tillämpning på grund av den ökade invandringen har blivit aktuell och att främst muslimer har mött starkt motstånd då de önskat lokaler för tillbedjan och gemenskap.

I anledning av motionen har läronämnden avgett yttrande, se bilaga 1.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen gäller att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad religionsfrihet, vilket innebär frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Om inte annat följer av lag är utlänning här i landet likställd med svensk medborgare i fråga om religionsfrihet (2 kap. 22 § andra stycket regeringsformen). Någon lag finns inte som inskränker utlänningars religionsfrihet i förhållande till svenska medborgares.

Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt dess tilläggsprotokoll, vilka enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna gäller som lag i Sverige, stadgar att envar har rätt till religionsfrihet (konventionens art. 9). Denna rätt innefattar enligt konventionen bl.a. frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor. Friheten får endast underkastas sådana inskränkningar som är angivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, hälsovården, skyddandet av sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.

I religionsfrihetslagen (1951:680) anges att envar fritt äger rätt att utöva sin religion, såvitt han inte därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse (1 §). Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra (2 §). För offentlig gudstjänst gäller inga andra hinder än sådana som i allmänhet är stadgade för sammankomster som allmänheten har tillträde till (3 §).

1990 års kyrkomöte behandlade en motion i samma ämne (KMot 1990:42, 2KL 1990:1, Kskr 1990:16). Kyrkomötet beslöt då att hos regeringen begära en analys och ett klarläggande i fråga om religionsfrihetens innebörd och tillämpning.

Inom ramen för utredningsarbetet om staten och trossamfunden har Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering i betänkandet (SOU 1997:41) Rättslig reglering föreslagit att religionsfrihetslagen skall upphävas och ersättas av en lag om trossamfund. Den föreslagna lagen om trossamfund innehåller inga bestämmelser motsvarande dem som nu finns i 1-3 §§ religionsfrihetslagen. Skälet till detta är enligt utredningen att behovet av sådana bestämmelser bortfallit sedan regeringsformen tillkommit och Sverige tillträtt Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Centralstyrelsen har i yttrande tillstyrkt utredningens förslag. Beredning av ärendet pågår i Regeringskansliet.

Utskottet

Med hänsyn till pågående beredning av frågan om religionsfrihetslagens framtid är någon översyn av denna lag i enlighet med motionens yrkanden inte aktuell.

Utskottet vill emellertid i enlighet med läronämndens yttrande understryka att den svenska lagstiftningen bör utformas så att varje kyrka och samfund kan få möjlighet att leva och arbeta utifrån sin identitet och självförståelse. Utskottet finner att regeringsformen och lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i huvudsak ger sådana möjligheter. Motionen KMot 1997:1 bör därför avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår motionen KMot 1997:1.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Lars Friedner

Närvarande: Torgny Larsson, ordf., Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg, Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Åke Frennby, Anna-Lena Forsdahl, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Britt Louise Agrell.

Biskopen Bengt Wadensjö och utnämnda biskopen Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggningar.