2kl971.htm

Andra kyrkolagsutskottets betänkande

1997:1

Kyrkomötet

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse om extra kyrkomöte m.m. och Centralstyrelsens skrivelse om tillfällig avvikelse från arbetsordningen för kyrkomötet med anledning av detta. Vidare behandlas två motioner om kyrkomötets sammansättning och kompetens. Utskottet föreslår att förslagen i regeringens skrivelse tillstyrks, att Centralstyrelsens förslag antages och att de båda motionerna avslås.

Till utskottet har hänvisats

regeringens skrivelse 1997:1, i vilken begärs kyrkomötets yttrande över regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),

Centralstyrelsens skrivelse 1997:4, i vilken föreslås att kyrkomötet skall besluta att anta Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse,

motionen 1997:3 av Börje Finnstedt, i vilken hemställs att kyrkomötet beslutar att hos regeringen begära sådan ändring i kyrkolagen att biskoparna erhåller rösträtt i kyrkomötet samt

motionen 1997:13 av Herbert Sjödin, i vilken hemställs att kyrkomötet anhåller hos regeringen, att regeringen i den förestående propositionen med förslag till lag om Svenska kyrkan entydigt klarlägger och fastslår att det reformerade kyrkomötet inom ramen för sin kompetens kommer att kunna besluta om en inomkyrklig ordning, som blir rättsligt bindande för stift och församlingar och för Svenska kyrkan som helhet.

Regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse RegSkr 1997:1 föreslås ändringar i 29 kap. kyrkolagen (1992:300) för att möjliggöra genomförandet av principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Ändringarna innebär i huvudsak att kyrkomötet skall kunna hålla ett extra sammanträde för särskilda ärenden. Vidare skall kyrkomötets ordinarie sammanträde kunna hållas vid någon annan tidpunkt än tredje tisdagen i augusti. Skrivelsens författningsförslag fogas till betänkandet som bilaga 1.

Centralstyrelsens skrivelse

I Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1997:4 föreslås en kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet. Den föreslagna kungörelsen avser att möjliggöra ett extra kyrkomötessammanträde under hösten 1997 och att detta extra sammanträde äger rum under andra tidsmässiga förutsättningar än de som gäller för ett ordinarie sammanträde. Skrivelsens författningsförslag fogas till betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

I motionen KMot 1997:3 föreslås att kyrkomötet hos regeringen skall begära sådan ändring i kyrkolagen att biskoparna får rösträtt i kyrkomötet.

I motionen KMot 1997:13 föreslås att kyrkomötet hos regeringen begär att det, i den förestående propositionen med förslag till lag om Svenska kyrkan, fastslås att det framtida kyrkomötet skall kunna besluta om en kyrkoordning som blir rättsligt bindande för stift och församlingar och för Svenska kyrkan som helhet.

Med anledning av KMot 1997:3 har Läronämnden avgett yttrande, se bilaga 3. I yttrandet hänvisas till Läronämndens yttrande Ln 1991:8, se bilaga 4.

Bakgrund

Enligt riksdagens med kyrkomötets tillstyrkan fattade principbeslut år 1995 skall nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan inträda vid årsskiftet 1999/2000. Dessa nya relationer innebär bl.a. att kyrkan skall få en friare ställning i förhållande till staten. För att beslutet om nya relationer skall kunna genomföras fordras ändringar såväl av grundlagar som av andra lagar. Ändring av grundlag kan ske endast genom två likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval. Vidare skall ärendet om den tilltänkta grundlagsändringen ha anmälts i riksdagen senast nio månader före valet, såvida inte riksdagens konstitutionsutskott med kvalificerad majoritet medger undantag. Riksdagsval äger rum den 20 september 1998. För att ett beslut om grundlagsändring skall kunna fattas före år 2000 måste detta således anmälas i riksdagen senast den 19 december 1997, om inte konstitutionsutskottet på angivet sätt medger undantag.

Någon bestämmelse finns inte om att kyrkomötet måste höras före beslut om grundlagsändring. I skrivelsen gör emellertid regeringen bedömningen att det av demokratiska skäl och med hänsyn till reformens genomgripande konsekvenser för Svenska kyrkan är nödvändigt att kyrkomötet får tillfälle att yttra sig över förslagen till grundlagsändring. Med hänsyn till att tiden nyligen gått ut för remissyttranden med anledning av de utredningsbetänkanden där förslag till grundlagsändringar läggs fram och med bortseende från möjligheten av att riksdagens konstitutionsutskott med behövlig majoritet skulle medge undantag från niomånadersregeln behöver därför, enligt regeringens mening, ett extra sammanträde med kyrkomötet äga rum under senhösten 1997. Lagändringarna avser att medge ett sådant extra sammanträde, som avses endast få behandla de ärenden som framgår av beslutet om extra sammanträde.

Även med ett extra sammanträde för kyrkomötet bör, enligt regeringens mening, för sådana extra sammanträden ändring ske av bestämmelsen om att kyrkomötet endast är skyldigt att vid ett visst sammanträde behandla ärenden som regeringen överlämnar senast två månader före sammanträdet. Ett beslut om ändring av kyrkolagen – så att ett extra kyrkomötessammanträde kan hållas – kommer nämligen, på grund av riksdagens arbetsformer, inte att kunna fattas i sådan tid att regeringen kan avlåta en skrivelse till kyrkomötet om grundlagsändringarna i enlighet med nu gällande bestämmelser och dessutom efter kyrkomötets extra sammanträde avge proposition till riksdagen före den 19 december 1997.

Lagändringen förslås också omfatta utökade möjligheter för ett kyrkomötesutskott att sammanträda under tiden mellan två kyrkomötessammanträden.

Utöver grundlagsändringar avser regeringen – i enlighet med principbeslutet – att vid det tilltänkta extra sammanträdet med kyrkomötet under senhösten 1997 föreslå kyrkomötet ändringar av grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för Svenska kyrkan. Sådana ändringar fordrar, förutom yttrande av kyrkomötet, att riksdagen fattar två likalydande beslut med mellanliggande riksdagsval eller att riksdagsbeslutet sker med kvalificerad majoritet. Med bortseende från möjligheten av att ändringarna kan ske genom endast ett sådant riksdagsbeslut och med hänsyn till riksdagens arbetsformer måste kyrkomötets yttrande även i dessa frågor inhämtas före 1998 års kyrkomöte. Också för behandling av frågor avseende grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan och om kyrkomötet behövs således, enligt regeringen, ett extra sammanträde med kyrkomötet.

Regeringens förslag innebär vidare att det skall bli möjligt för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att förlägga kyrkomötets sammanträde till annan tid än augusti månad. Särskilt för 1999 års kyrkomöte förutses behov av ett tidigarelagt sammanträde så att det skall löpa tillräcklig tid mellan kyrkomötets beslut om det nya inomkyrkliga regelverket och ikraftträdandet av detta. Sådan tid behövs för information och utbildning om de nya förhållandena samt uppbyggnad av nya administrativa system inom kyrkan. Med hänsyn till den stora mängd ärenden som kan förutses till de närmaste årens kyrkomöten föreslår regeringen att den nuvarande begränsningen i tid i fråga om kyrkomötets längd skall upphävas.

Om lagändring kommer till stånd i enlighet med regeringens förslag, behövs – för det tilltänkta extra kyrkomötessammanträdet – också ändringar i kyrkomötets arbetsordning. Centralstyrelsens förslag avser sådana ändringar i form av en kungörelse om tillfällig avvikelse från arbetsordningen. Avvikelsen innebär att regeringens skrivelser till ett extra kyrkomötessammanträde under hösten 1997 skall beredas i utskott innan kyrkomötet inleds samt att kyrkomötets presidium bestämmer motionstid och vilka utskott som skall bereda skrivelser och motioner. Utskottsbetänkanden skall lämnas till Centralstyrelsen, som omgående skall överlämna dem till kyrkomötets ledamöter. Betänkandena skall anmälas vid kyrkomötets första sammanträde i plenum. Vid det extra kyrkomötessammanträdet föreslås några frågor till Centralstyrelsen inte få ställas. Eventuella reservationer mot ett beslut vid det extra kyrkomötessammanträdet får närmare utvecklas inom åtta dagar från kyrkomötets slut och skall lämnas till kyrkomötets sekreterare. För en kyrkomötesledamot som är förhindrad att delta i hela det extra kyrkomötessammanträdet skall ordföranden inkalla en ersättare.

Inom ramen för utredningsarbetet om staten och trossamfunden har Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering i betänkandet (SOU 1997:41) Rättslig reglering lagt fram förslag till en lag om Svenska kyrkan. Utredningen föreslår en bestämmelse om att kyrkomötet skall vara Svenska kyrkans högsta beslutande organ och att kyrkomötet självt skall besluta om sin sammansättning. Centralstyrelsen har i remissyttrande över utredningens förslag på denna punkt tillstyrkt detta. Beredning av ärendet pågår i Regeringskansliet.

Inom ramen för det inomkyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten har Centralstyrelsen uppdragit åt utredningsarbetets ledningsgrupp att utreda och lämna förslag beträffande kyrkomötet och dess arbete för tiden efter ändringen av relationer till staten. Utredningsförslagen skall föreligga senast den 1 mars 1998.

Utskottet

Utskottet har tagit del av den tidsplan som förutsatts för den fortsatta handläggningen av kyrka-stat-frågan och tillstyrker regeringens förslag till ändringar i kyrkolagen och Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från kyrkomötets arbetsordning. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen ansett det angeläget att inhämta kyrkomötets yttrande över de grundlagsändringar som behövs inför beslutet om nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten.

Utskottet har särskilt övervägt om ytterligare ändring behövs av 29 kap. 23 § kyrkolagen, som behandlar frågan om utskottssammanträden mellan två kyrkomötessammanträden. Utskottet konstaterar att bestämmelsen tillkommit för den situationen att kyrkomötet beslutat att skjuta upp behandlingen av ett ärende från ett kyrkomötessammanträde till ett annat. Bestämmelsens ordalydelse hindrar emellertid enligt utskottets mening inte att den också tillämpas i en situation – ej förutsedd vid bestämmelsens tillkomst – när kyrkolagen ändrats så att ett kort extra kyrkomöte kan hållas.

Beträffande motionen KMot 1997:3 antecknar utskottet att skilda meningar finns inom utskottet i fråga om biskoparnas rösträtt vid kyrkomötet. Emellertid anser utskottet inte att det finns skäl att, när beredning pågår av ett lagförslag som innebär att frågan om kyrkomötets sammansättning överlämnas till kyrkomötet självt att besluta om och utredning pågår inom kyrkan hur denna sammansättning skall utformas, nu aktualisera frågan om kyrkomötets sammansättning. Motionen KMot 1997:3 skall därför enligt utskottets mening avslås.

När det gäller motionen KMot 1997:13 vill utskottet framhålla betydelsen av frågan om det framtida kyrkomötets rättsliga kompetens. Det är enligt utskottets mening angeläget att denna kompetens entydigt klarläggs. Emellertid föreligger det förslag i kompetenshänseende som motionen hänför sig till för närvarande endast i form av ett utredningsbetänkande. Detta betänkande har nyligen remissbehandlats, och det fortsatta beredningsarbetet pågår i Regeringskansliet. Enligt regeringens nyss behandlade skrivelse till kyrkomötet RegSkr 1997:1 avser regeringen att till ett extra kyrkomöte senare detta år återkomma med bl.a. förslag rörande framtida grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan. Mot denna bakgrund finner utskottet att detta föreslagna extra kyrkomöte kommer att utgöra ett lämpligare tillfälle för behandling av frågan om kyrkomötets kompetens. Enligt utskottets mening skall därför motionen KMot 1997:13 nu avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. beträffande kyrkomötets sammanträden
att kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag i skrivelsen RegSkr 1997:1,

2. beträffande tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet
att kyrkomötet antar Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse i enlighet med CsSkr 1997:4,

3. beträffande biskoparnas ställning i kyrkomötet
att kyrkomötet avslår motionen KMot 1997:3 samt

4. beträffande kyrkomötets rättsliga kompetens
att kyrkomötet avslår motionen KMot 1997:13.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Lars Friedner

Närvarande: Torgny Larsson, ordf., Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg, Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Åke Frennby, Anna-Lena Forsdahl, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Britt Louise Agrell.

Biskopen Bengt Wadensjö och utnämnda biskopen Christina Odenberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Särskilt yttrande av Herbert Sjödin

Beträffande KMot 1997:13 om det reformerade kyrkomötets rättsliga kompetens har andra kyrkolagsutskottet i sitt betänkande 2 KL 1997:1 formulerat en uppfattning, som i sak överensstämmer med de synpunkter som framförs i motionen, nämligen att det framtida kyrkomötets rättsliga kompetens behöver bli entydigt klarlagd.

Det är av största vikt att den regeringsproposition med förslag till lag om Svenska kyrkan som i december 1997 kommer att föreläggas riksdagen, fastslår att det inom ramen för det reformerade kyrkomötets kompetens blir möjligt att fatta beslut, som blir rättsligt bindande för stift och församlingar såväl som för Svenska kyrkan som helhet.

Emellertid har andra kyrkolagsutskottet uttryckt att frågan om kyrkomötets rättsliga kompetens med fördel kan behandlas vid det extra kyrkomöte som kommer att hållas i november i år.

Eftersom det rimligen blir svårare att påverka innehållet i en regeringsproposition ju senare man kommer in i beredningsprocessen borde utskottet enligt min mening ha behandlat motionen redan under innevarande kyrkomöte, för att kyrkomötet i händelse av bifall till motionens yrkande måtte ha fått möjlighet att hos regeringen i god tid före decemberpropositionen göra den framställning som föreslås i motionen.

Sigtuna den 21 augusti 1997

Herbert Sjödin

Utdrag ur RegSkr 1997:1

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)
dels att 29 kap. 15 § skall upphöra att gälla,
dels att 29 kap. 10, 14, 23 och 24 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 kap.
10 §

Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet.

Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

Vid extra sammanträde enligt 14 § andra stycket får dock bara de ärenden behandlas som framgår av beslutet om sammanträdet.

14 §

Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti.

Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti (ordinarie sammanträde). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock besluta att ordinarie sammanträde skall hållas vid annan tid.
Vidare skall kyrkomötet sammanträda för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om det (extra sammanträde).

23 §

Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Ett sådant medgivande får dock inte avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden

Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden.

24 §

Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I fråga om extra sammanträde enligt 14 § andra stycket skall dock ärendet avgöras om det har överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följandet sammanträdet.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

Utdrag ur CsSkr 1997:4

Förslag till kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet

Kyrkomötet föreskriver med stöd av 29 kap. 12 § 7 kyrkolagen (1992:300) följande.

1 § Vid sammanträde med kyrkomötet i november 1997 skall bestämmelserna i 2-7 §§ tillämpas i stället för motsvarande bestämmelser i kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet.

2 § Om en ledamot är förhindrad att deltaga i kyrkomötessammanträdet skall ordföranden, om förhindret avser hela sammanträdet, inkalla ersättare.

3 § Kyrkomötets presidium bestämmer när motioner med anledning av regeringens skrivelser senast får avlämnas.

4 § Regeringens skrivelser till kyrkomötet skall beredas i utskott innan kyrkomötet inleds.

Presidiet bestämmer vilket eller vilka utskott som skall bereda en regeringsskrivelse och med anledning av denna väckta motioner. Presidiet bestämmer också när utskottsbetänkande i ärendet senast skall avlämnas.

Utskottsbetänkanden skall avlämnas till Centralstyrelsen.
Centralstyrelsen skall omgående tillställa kyrkomötets ledamöter avlämnade betänkanden.

5 § Avlämnade utskottsbetänkanden anmäls vid första sammanträdet i plenum och skall bordläggas minst en gång innan de får företas till avgörande.

6 § Om en ledamot i enlighet med 6 kap. 14 § arbetsordningen för kyrkomötet vill närmare utveckla en reservation mot ett fattat beslut skall ledamoten göra det skriftligen inom åtta dagar efter kyrkomötets slut. Reservationen skall lämnas in till kyrkomötets sekreterare.

7 § Några frågor till Centralstyrelsen, som avses i 8 kap. arbetsordningen för kyrkomötet, får inte framställas.

___________

Denna kungörelse träder i kraft den 15 oktober 1997 och upphör att gälla den 31 december 1997.

Läronämndens yttrande

1997:2

med anledning av motion om biskoparnas rösträtt i
kyrkomötet

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1997:3.

Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1991:8.

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Ragnar Persenius

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn. biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.

Läronämndens yttrande
1991:8

med anledning av motion om biskoparnas ställning i kyrkomötet

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:13.

Läronämnden hänvisar till sitt yttrande 1990:11 med anledning av förslag till förändringar rörande kyrkomötet och biskoparnas ställning i detta.

I detta yttrande framhålls två principer. Den ena principen gäller handläggningen av lärofrågor. Kyrkomötet som helhet har beslutsansvar, men lärofrågorna fordrar särskild och noggrann behandling före beslut. Den andra principen gäller biskoparnas ansvar för lärofrågor. Ett särskilt ansvar har i Svenska kyrkans tradition lagts på biskoparna. I vigningsordningen sägs sålunda att de skall tillse att Guds ord blir rent och klart förkunnat. "Detta uppdrag kan inte, vilket också framgår av vigningsordningen, begränsas till endast s k andliga frågor till skillnad från ett administrativt/juridiskt ledarskap. I det åt biskopen anförtrodda uppdraget ligger ett helhetsansvar. Det för vår tradition principiellt viktiga är att biskoparnas läroansvar klart kommer till uttryck i vår kyrkas organisation."

Utifrån dessa principer kan dock olika slutsatser dras. Läronämndens majoritet fann 1990 att starka skäl talar för att biskoparna skall bli självskrivna ledamöter i kyrkomötet. I särskilt yttrande av två ledamöter framfördes dock att majoritetens slutsats snarare var kyrkopolitiskt än läromässigt motiverad.

Uppsala den 13 augusti 1991