Första kyrkolagsutskottets betänkande

1997:4

Vissa uppgifter ur folkbokföringen

Till utskottet har hänvisats motion 1997:10 av Sven G. Månsson och Gösta Äng, i vilken hemställs

att kyrkomötet beslutar göra framställning till berörd myndighet att Svenska kyrkan får del av hela folkbokföringsregistret.

Utskottet går strax nedan in på motionens innehåll och syfte. För de närmare motiveringarna hänvisas till motionen.

Motionen

Av motionstexten (st. 3) framgår att motionsyrkandet avser den situationen att förslagen i Begravningsverksamhetskommitténs betänkande SOU 1997:42 Begravningsverksamheten blir förverkligade. Motionärerna återger ur ett annat betänkande, SOU 1997:41 Rättslig reglering, av Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering, ett avsnitt som rör statens behov att känna till församlingsindelningen och förekommande kyrkliga samfälligheter även efter relationsändringen år 2000, särskilt med hänsyn till uppbörden av begravningsavgift från dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Från den utgångspunkten hävdas, som grund för motionsyrkandet, att pastoraten såsom huvudmän för begravningsverksamheten bör få vetskap om även de icke kyrkotillhöriga inom församlingsområdet.

Begravningsverksamheten efter år 2000

Vad gäller förslagen i Begravningsverksamhetskommitténs betänkande, vilka motionen sålunda anknyter till, innebär dessa i korthet bl.a. följande. Huvudmannen för begravningsverksamheten inom ett förvaltningsområde, dvs. normalt pastoratet, ansvarar för att det finns en fungerande begravningsverksamhet som omfattar alla dem som är folkbokförda inom området. Den som är folkbokförd i Sverige och inte tillhör Svenska kyrkan skall betala begravningsavgift, vilken tillfaller huvudmannen för det förvaltningsområde, inom vilket den avgiftsskyldige är folkbokförd. Pastoratet som huvudman för begravningsverksamheten fastställer före november månads utgång avgiftssatsen och underrättar kommunen om denna. Kommunen underrättar i sin tur skatteförvaltningen, vilken sedan sköter uppbörden och inbetalar medlen till pastoratet. Alla, oavsett tillhörighet till trossamfund, betalar begravningsavgift efter samma avgiftssats och får beloppet specificerat på skattsedeln.

Utskottet

Med de begränsningar som följer av sekretesslagstiftningen står det var och en fritt att ta del av folkbokföringsuppgifter. Tillgång till uppgifterna kan erhållas på olika sätt. En helt annan fråga är i vilken mån sådana personuppgifter kan införlivas med ett ADB-register. Här finns det, och kommer framgent att finnas, legala begränsningar, vilka är grundade på behovet av skydd för den enskildes integritet. För närvarande regleras detta primärt i datalagen (1973:289).

Utskottet förstår motionen så, att denna syftar till att lokalt förda datoriserade personregister hos de kyrkliga begravningshuvudmännen efter år 2000 generellt skall innehålla folkbokföringsuppgifter om dem som inte tillhör Svenska kyrkan men är folkbokförda inom förvaltningsområdet för begravningsverksamheten.

Såsom antyds inledningsvis i motionen är frågor om sådan lokal registrering inom Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter inte nya. Hithörande problem, vilka ju bl.a. sammanhänger med överförandet av folkbokföringsuppgiften till borgerlig myndighet, har tidigare behandlats av kyrkomötet vid flera tillfällen, emellanåt utförligt. Hänvisas kan till kyrkomötets behandling av kyrkobokföringsfrågor 1990 (1KL 1990:13, Kskr 19-20), 1991 (1KL 1991:7, KSkr 5), 1992 (1KL 1992:5, Kskr 9) och 1993 (1KL 1993:2, Kskr 1).

En grundläggande fråga har genomgående varit just huruvida registreringen skulle omfatta även icke kyrkotillhöriga. Behandlingen 1991 gällde bl.a. en motion om innehållet i församlingsregister, varvid utskottet, som året före hade fäst vikt vid att registret innehöll uppgift om alla i en församling bosatta, nu principiellt uttalade att man oavsett egen mening fick respektera att en sådan registrering kunde uppfattas som ett integritetsintrång. Härtill anslöt sig kyrkomötet.

Åren 1992 och 1993 berördes frågan om behovet av överblick över familjetillhörigheten. Vid det senare tillfället fann utskottet frågorna i då aktuella motioner angelägna men inte mogna för ställningstagande. Detta berodde särskilt på att det förelåg ett ej slutbehandlat förslag till ny datalagstiftning. Utskottet förutskickade även att det Europaintegrationsarbete som vid denna tid sammanhängde med EES-avtalet, skulle kunna komma att till ej ringa del påverka frågan om kommande datalagstiftning, och att därvid en i viss mån strängare syn på integritetsfrågan kunde tänkas göra sig gällande. Kyrkomötets behandling 1993 utmynnade i ett tillkännagivande till Centralstyrelsen om bl.a. vikten av att den pågående utvecklingen, särskilt på datalagstiftningens område, följdes med uppmärksamhet.

Efter Sveriges inträde såsom medlem i Europeiska Unionen har inom unionen slutbehandlats direktivet 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivet har sålunda blivit en del av den svenska rätten men skall genomföras genom nationell svensk lagstiftning som ersätter den nuvarande. Detta genomförande skall ha skett senast tre år efter att direktiven antogs, vilket skedde den 24 oktober 1995.

I betänkandet (SOU 1997:39) Integritet Offentlighet Informationsteknik har helt nyligen Datalagskommittén med utgångspunkt i direktivet framlagt förslag till en ny persondatalag, som gäller hanteringen av personuppgifter. Remissbehandlingen av betänkandet är i sitt slutskede. Utskottet vågar utan vidare uttala åtminstone så mycket om denna – i detta sammanhang grundläggande – lagstiftningsfråga, att den är juridiskt och tekniskt komplicerad. Till frågan om den grundläggande lagstiftningens innehåll efter år 2000 kommer säkert en mängd frågor om hur innehållet i olika, särskilda registerförfattningar m.m., skall se ut.

Inom ramen för utredningsarbetet om staten och trossamfunden har Utredningen för frågor om trossamfundens rättsliga reglering i betänkandet (SOU 1997:41) Rättslig reglering föreslagit att Svenska kyrkan genom viss ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister skall kunna få oförändrad tillgång till folkbokföringsuppgifter även efter tidpunkten för relationsändringen. Centralstyrelsen har i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag. Centralstyrelsen har dock aktualiserat frågan om inte det framtida huvudmannaskapet för begravningsverksamheten motiverar att tillgången till aviseringsregisteret kan utökas. Frågan bereds enligt uppgift för närvarande i Regeringskansliet.

För utskottet, som saknar anledning att hysa annan mening än 1993 i fråga om en i viss mån strängare syn på integritetsfrågor såsom en följd av EG-integrationen, framstår det inte som meningsfullt att i dagsläget söka skapa sig en uppfattning om de lagliga förutsättningarna efter år 2000 för en lösning sådan som motionärerna synes eftersträva. Motionsyrkandet kan inte bifallas. Utskottet har grundad anledning anta att Centralstyrelsen utan någon ytterligare åtgärd från kyrkomötets sida skall fortsätta att följa den pågående utvecklingen på datalagstiftningens område och är väl införstådd med kyrkans behov av registrerade personuppgifter. Därför saknas det skäl att vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionen. Denna bör alltså avslås.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår motion 1997:10.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På första kyrkolagsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Sten Pålsson

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar Gahm, Inger Lifv, Joel Magnfält, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Pettersson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder och Nils-Ola Andersson.

Biskopen Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggningar.