Första kyrkolagsutskottets betänkande

1997:3

Avgifter för dop

Till utskottet har hänvisats motion 1997:31 av Kerstin Zetterberg, i vilken hemställs

att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen verkar för att församlingarna undviker att ta ut avgift för dop i alla sammanhang där clearing inte förekommer.

För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.

Bakgrund

Den fråga som aktualiserats i motionen har varit föremål för ställningstaganden i såväl 1995 års kyrkomöte som i samma års ombudsmöte.

I anledning av två motioner om ersättning för tjänster åt icke-församlingsbor betonade utskottet i sitt betänkande (2KL 1995:3) "att särskilt dopet har en sådan betydelse att det inte bör medföra kostnader för någon enskild vare sig han är bosatt i den församling där den kyrkliga handlingen sker eller inte". Utskottet hänvisade även till det inom Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund pågående arbetet med ett clearingsystem för bl.a. vigsel och dop och bedömde att ett sådant system har förutsättningar att på ett förhållandevis enkelt sätt tillgodose krav från pastoratets sida om kompensation för tjänster som utförs för icke församlingsbor. Detta system borde därför utvecklas. Utskottet ansåg avslutningsvis att Centralstyrelsen på olika sätt borde stödja Pastoratsförbundets arbete för att åstadkomma ett brett och väl fungerande rikstäckande clearingsystem för kyrkliga handlingar. På utskottets hemställan beslutade kyrkomötet att ge Centralstyrelsen detta tillkänna.

Även ombudsmötet behandlade en liknande fråga och uttalade sig för att avgift inte bör uttas av den enskilde för dop, OEo 1995:502

Såväl kyrkomötets som ombudsmötets här redovisade uttalanden har Centralstyrelsen beaktat i sina direktiv till det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av kommande relationsförändring. Utredningsgruppen för kyrklig ekonomi och egendom skall sålunda bl.a. i sin utredning belysa principerna för uttag av avgifter från olika verksamhetsgrenar och i anslutning härtill också pröva frågan om clearing av kostnaderna för kyrkliga handlingar. Av betydelse i detta sammanhang är härvid enligt nämnda direktiv de ovan redovisade besluten av 1995 års kyrkomöte och ombudsmöte.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis betona att det fullt ut ställer sig bakom syftet med motionen. Det är av flera skäl, inte minst teologiska, viktigt att den som begär dop för sig eller sitt barn inte hindras av ekonomiska orsaker. Detta gäller oberoende av om dopet ska ske i hemförsamlingen eller i någon annan församling. En generös inställning i denna fråga är grundläggande för ett trossamfund som ska vara en öppen folkkyrka. Till detta har nu kommit att dopet grundar tillhörigheten till Svenska kyrkan.

Utskottet vill i detta sammanhang poängtera vikten av att resurser ställs till förfogande vad gäller förberedelse- och uppföljningsarbetet inom ramen för det pastorala dopprogrammet.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att tidigare gjorda uttalanden av kyrkomötet och ombudsmötet i den fråga som aktualiserats i motionen skall beaktas i det pågående inomkyrkliga utredningsarbetet.

Enligt utskottet är det emellertid väsentligt att principen om avgiftsfria dop för den enskilde får genomslag så snart som möjligt. Arbetet med clearingsystemet bör därför intensifieras. Enligt senast tillgänglig sammanställning (augusti 1996) var det sammanlagt 780 församlingar, omfattande 26 procent av befolkningen, som var anslutna till dopclearing. Ökningen det senaste året lär enligt uppgift vara relativt begränsad. Mot bakgrund av detta faktum borde det därför finnas förutsättningar att med olika medel öka antalet anslutna församlingar och pastorat. Centralstyrelsen har här en viktig funktion när det gäller att stödja Pastoratsförbundet i detta arbete.

Trots ökade insatser när det gäller clearingsystemet väljer ett antal församlingar och pastorat av olika anledningar att stå utanför. Principen om avgiftsfria dop inom Svenska kyrkan bör emellertid enligt utskottets mening gälla överallt.

Som framgår av det ovan redovisade betänkandet av andra kyrkolagsutskottet kan den s.k. lokaliseringsprincipen tänkas medföra vissa problem i detta sammanhang. Visst stöd för en annan uppfattning kan hämtas från det resonemang om lokaliseringsprincipens tillämplighet på de kyrkliga kommunerna som förts i regeringens proposition 1996/97:35 Ett nytt system för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan. Regeringens slutsats i denna proposition är att lokaliseringsprincipen inte lägger hinder i vägen för det i propositionen föreslagna inomkyrkliga utjämningssystemet. Efter att ha konstaterat att lokaliseringsprincipen är en viktig begränsning av de borgerliga kommunernas befogenheter anförs i propositionen, sid 22, bl.a. följande:

"Det är inte självklart att exakt samma begränsningar måste gälla de kyrkliga kommunerna. Av betydelse i sammanhanget är - - - att Svenska kyrkan skall ha en riksomfattande verksamhet. Detta har kommit till uttryck i 2 kap. 2 § kyrkolagen. Mot bakgrund härav bör de kyrkliga kommunerna kunna anses även ha till uppgift att medverka till att kyrkan är verksam och företrädd i hela landet."

Nu citerat uttalande, vilket motsvarar vad även kyrkomötet ansåg (jfr. 1KL 1996:5, s. 2) bör enligt utskottets uppfattning kunna tas till intäkt för en något generösare syn när det gäller lokaliseringsprincipens innebörd även i nu aktuellt avseende. Det saknas enligt utskottets mening inte argument för uppfattningen att en församling som väljer att avgiftsfritt tillhandahålla dop för icke församlingsbo handlar inom ramen för vad lokaliseringsprincipen medger, särskilt med tanke på att man genom dopet blir tillhörig Svenska kyrkan och inte en viss församling. Utskottet anser att det finns skäl att med anledning av motionen ge Centralstyrelsen det här sagda tillkänna.

Hemställan

Men hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

att kyrkomötet med anledning av motion 1997:31 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På första kyrkolagsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Patrik Tibbling

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar Gahm, Inger Lifv, Joel Magnfält, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Pettersson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder och Nils-Ola Andersson.

Biskopen Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggningar.