Första kyrkolagsutskottets betänkande

1997:2

Stiftsindelning

Till utskottet har hänvisats

dels motion 1997:7 av Anders Åkerlund m.fl. vari hemställs att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen beslutar ge de inomkyrkliga utredningarna tillkänna vad som anförts i motionen.

dels motion 1997:43 av Reidar Gustavsson m.fl. vari hemställs att kyrkomötet måtte besluta

1. att hos Centralstyrelsen begära att en stiftsöversyn görs

2. att denna översyn skall avvakta nivåutredningens resultat och beakta frågor från de inomkyrkliga utredningarna.

Motion 1997:7 syftar till en ny stiftsindelning som kan främja arbetet i församlingarna på närmare håll och utifrån en tydligare regional profil.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Bakgrund

Frågan om en förändring av stiftsindelningen har behandlats av den s.k. Stifts- och kontraktsutredningen som i juni 1993 överlämnade sitt betänkande "Regioner i relationer" till Centralstyrelsen. Bakgrunden till utredningen var en av 1991 års kyrkomöte bifallen motion av biskop Per-Olov Ahrén (KMot 1991:23) vari begärdes att Centralstyrelsen skulle låta utreda och lämna förslag om en ändrad stifts- och kontraktsindelning samt ett antal därmed sammanhängande frågor.

Efter en genomförd större enkätundersökning och direkta kontakter med stiften konstaterade utredningen att det inte fanns något stöd ute i stiften för att initiera en mer omfattande översyn av stiftsindelningen. Man fäste dock uppmärksamheten på den diskussion som förts i Göteborgs stift. Utredningens förslag blev därför att någon genomgripande förändring av stiftsindelningen inte skulle ske och att förändringar inom ett enskilt stift endast skulle tas upp till prövning på initiativ av berört eller berörda stift.

Utredningen lämnade dock förslag om fortsatt utredningsarbete vad gäller vissa andra frågor som låg inom ramen för vad som skulle utredas. Den av Centralstyrelsen i maj 1994 tillsatta stiftsorganisationsutredningen fick därefter uppdraget att fullfölja arbetet. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att förbättra förutsättningarna för och tillrättalägga brister i 1989 års organisatoriska reformer på stiftsnivå. Något uppdrag att även se över stiftsindelningen gavs däremot inte. Det bör tilläggas att förutsättningarna för stiftsorganisationsutredningens arbete förändrades på grund av det principbeslut om förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten som fattades hösten 1995. Utredningen sammanfattande sitt dittills gjorda arbete i diskussionspromemorian Stift och stiftsledning – roller och uppgifter, vilken kom att finnas med som underlag för det inomkyrkliga utredningsarbetet inför kommande relationsförändring.

Enligt de av Centralstyrelsen i december 1995 fastställda direktiven för detta arbete skall en av utredningsgrupperna behandla de kyrkliga valen till beslutande församlingar, den kyrkliga indelningen, kyrkobokföringen och kyrkliga arkiv. Vad särskilt gäller indelningsfrågorna anges i direktiven att utredningsarbetet inte denna gång bör syfta till några genomgripande förändringar av den kyrkliga indelningen, utan det skall istället i första hand avse formerna för beslut om den kyrkliga indelningen.

Av visst intresse i detta sammanhang är de tilläggsdirektiv för det kyrkliga utredningsarbetet som Centralstyrelsen fastställde i maj 1996. Tilläggsdirektiven föranleddes av bl.a. de förslag som lades fram av Ärkestiftsutredningen (Svenska kyrkans utredningar 1995:9) samt remissutfallet av denna. Ärkestiftsutredningens förslag innebar att det i Uppsala stift skall finnas en tjänst som ärkebiskop och en som biskop. För båda tjänsterna skall finnas skilda pastorala områden vilket innebär att nuvarande delegationsordning skulle upphöra. Ärkebiskopen skulle vidare svara för utlandsförsamlingarna och biskoparna för församlingarna inom landet. Alternativet med stiftsdelning blev därmed avvisat.

Remissvaren gav inte någon entydig vägledning. Många remissinstanser menade dock att det fanns skäl att ytterligare pröva frågan om stiftsdelning och inrättandet av ett mindre ärkestift.

Innebörden av nämnda tilläggsdirektiv är att, såvitt nu är av intresse, Ärkestiftsutredningen jämte inkomna remissvar skall beaktas i det fortsatta utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. Vad särskilt gäller frågan om stiftsindelningen anges att denna skall ligga hos utredningen om kyrkliga val- och indelningsfrågor samt att denna utredning i samverkan med utredningen om arbetet på de kyrkliga nivåerna skall pröva frågan om en stiftsindelning och bildandet av ett mindre ärkestift.

Utskottet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att de båda motionerna har ett mer långtgående syfte än vad som ryms i direktiven för det inomkyrkliga utredningsarbetet. Som ovan redovisats skall utredningsarbetet inte syfta till några genomgripande förändringar av den nuvarande kyrkliga indelningen. Detta torde gälla för såväl den lokala nivån som stiftsnivån.

Det utskottet sålunda har att överväga är om det i nuvarande skede av utredningsarbetet är lämpligt att tillföra ytterligare moment

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om det skäl som detta utskott anförde för sin framställan om avslag på två motioner till 1996 års kyrkomöte. I motionerna begärdes tilläggsdirektiv till de inomkyrkliga utredningarna i syfte att dessa även skulle överväga församlingsstrukturen. Utskottet motiverade sitt av kyrkomötet godtagna avslagsförslag enligt följande:

"Den kommande relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten innebär i flera avseenden stora omvälvningar för såväl förtroendevalda som anställda i kyrkan. Enligt utskottets mening vore det därför olämpligt att i detta sammanhang överväga och än mindre genomföra en strukturförändring efter kyrkobyggnadsutredningens modell."

Även om uttalandet i och för sig tog sikte på den lokala indelningen anser utskottet att samma motiv kan anföras mot att nu föra in en generell stiftsöversyn i det pågående utredningsarbetet i enlighet med önskemålet i motion 1997:7. Motionen 1997:43 anger att den begärda stiftsöversynen skall göras först sedan nivåutredningens arbete slutförts för att därmed kunna beakta resultatet av detta arbete. En sådan ordning föranleder inte utskottet att inta någon annan ståndpunkt. Det avgörande är att reformen som sådan kommer att medföra så stora förändringar att en vid samma tidpunkt genomförd förändring av stiftsindelningen avsevärt skulle försvåra reformens genomförande.

Utskottet har förståelse för de motiv som anförts i motionerna för den önskade stiftsöversynen. Befolkningsförändringar, ändringar i läns- och kommunindelning samt samhällsutvecklingen i övrigt, inte minst när det gäller förändringar i den massmediala strukturen, medför med naturlighet att även stiftsindelningen förr eller senare bör bli föremål för översyn. Det kan även visa sig att den framtida organisationen av Svenska kyrkan kommer att förändra förutsättningarna för nu gällande stiftsindelning. Detta är dock en fråga som lämpligen bör ligga på de kyrkliga organ som efter sekelskiftet har att handlägga dessa frågor.

På nu anförda skäl anser utskottet att motionerna inte kan bifallas.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

att kyrkomötet avslår motionerna 1997:7 och 1997:43.

Sigtuna den 21 augusti 1997

På första kyrkolagsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Patrik Tibbling

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar Gahm, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Pettersson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder och Nils-Ola Andersson.

Biskopen Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggningar.