Fråga i kyrkomötet

1997:9

av Einar Malmström
om kollekter

Till Centralstyrelsen

Centralstyrelsen har antagit riktlinjer för kollekter, CsSkr 1997:2. Fler församlingskollekter skall det bli plats för, och rikskollekterna skall få tydligare projektinriktning. Samma inriktning tycks gälla för beslut avseende år 1998, som redovisas i CsSkr 1997:3, bilaga 7.

De angivna principerna låter i sig bra, men visst finns det tveksamheter. Blir det större kollekter totalt? Vad har man annars vunnit? Leder projektinriktningen till kortsiktighet? Förlorar man den "samhörighetseffekt" och det informationsvärde, som uttrycks genom att en organisation beviljas kollekt? Ställer man vissa kyrkliga organisationer i svårigheter genom att de tas bort från kollektlistan? Blir det verkligen fler "lokala" ändamål som får kollekt? Eller väljer församlingarna ändå "centrala" kollektändamål?

Min fråga är:

Avser Centralstyrelsen att utvärdera denna nya inriktning av kollektbesluten? I så fall: när och utifrån vilka kriterier?

Einar Malmström