Fråga i kyrkomötet

1997:6

av Kerstin Hesslefors Persson
om inklusivt språk i psalmer

Till Centralstyrelsen

I Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1996 (CsSkr 1997:2, sid. 9) står det:

"Andlighet är inte hänvisad till någon speciellt religiös sfär utan berör hela människan, hela samhället, hela skapelsen. Givetvis måste detta komma till uttryck också i kyrkans gudstjänst- och andaktsliv. I en kristen livstolkning är ordet gemenskap viktigt – gemenskap med Gud och gemenskap människor emellan. Svenska kyrkan har en betydelsefull uppgift i arbetet med att värna den gemenskap som utgår från förvissningen om allas lika värde och rätt till delaktighet. - - - I det kontinuerliga utvecklingsarbetet kring Svenska kyrkans gudstjänstliv bör därför aspekter som dessa utgöra viktiga hållpunkter."

I linje med det ovan anförda ligger att värna både manligt och kvinnligt språk för att berika uttrycksformerna och delaktigheten. På sid. 10 talas om den bearbetning av synen på manligt och kvinnligt i gudstjänstens språk som görs i studien Manligt, kvinnligt, mänskligt – gudsuppfattning och människosyn.

I Centralstyrelsens arbete med översyn av Den svenska kyrkohandboken framkommer att en genomarbetning utifrån inklusivt språk är en svår, men samtidigt angelägen uppgift (CsSkr 1997:3, sid 29). Under arbetet med den svenska evangelieboken (sid. 30) framkommer att också i det arbetet pågår en översyn av kollektbönerna vad det gäller inklusivt språk.

Ett viktigt led i arbetet med inklusivt språk är att kartlägga hur det material vi använder i våra gudstjänster idag ser ut. Ett viktigt område som inte nämns är våra psalmer. Min fråga blir därför:

Avser Centralstyrelsen att göra en översyn vad det gäller inklusivt språk i psalmerna i Den svenska psalmboken?

Kerstin Hesslefors Persson