|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2007:1
|
|
|
|
Slopa skyldigheten att bo i tjänstebostad
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2007:7 där det föreslås att Kyrkostyrelsen skall ges i uppdrag att se över bestämmelserna i kyrkoordningen i syfte att ta bort skyldigheten för kyrkoherde eller komminister att bo i tjänstebostad. Vi föreslår att motionen skall avslås då det är en uppgift för den lokala nivån att avgöra om den skall erbjuda en tjänstebostad eller av särskilda skäl befria en präst från skyldigheten att bo i en sådan.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:7.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:7 av Karl-Gunnar Svensson, Slopa skyldigheten att bo i tjänstebostad
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att i kyrkoordningen se över 34 kap. 16 § i syfte att ta bort skyldigheten för kyrkoherde eller komminister att bo i tjänstebostad.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkoordningens bestämmelser om tjänstebostad för kyrkoherdar och komministrar överensstämmer med vad Centralstyrelsen föreslog i kyrkoordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:3 sid. 2-56). Bestämmelserna finns i 34 kap. 16 § kyrkoordningen. Där sägs att om en församling anvisar tjänstebostad åt en kyrkoherde eller en komminister är den som innehar befattningen skyldig att bo i den. Församlingen/samfälligheten får om det finns särskilda skäl medge befrielse från denna skyldighet. Före relationsändringen beslutade domkapitlet om sådan befrielse men med hänsyn till de funktioner som kom att åvila domkapitlen enligt kyrkoordningen fann Centralstyrelsen att det inte var möjligt att bibehålla den tidigare ordningen. Kostnaderna för tjänstebostaden betalas av församlingen/samfälligheten Kyrkoherden eller komministern erlägger hyra till församlingen/samfälligheten.
Skyldigheten att bo i en anvisad tjänstebostad finns också reglerad i kollektivavtal Kyrkans avtal 05, Särskilda bestämmelser för präster 9. Där finns även bestämmelser om vad som gäller för tjänstebostäder, bl.a. om formerna för att fastställa hyran och principerna för hyressättning. Avtalsperioden för nu gällande kollektivavtal löper ut den 31 mars 2008.
Nuvarande system att präst, som bor i anvisad tjänstebostad, endast betalar hyra för 100 kvadratmeter medför ingen förmånsbeskattning. Vid överläggning mellan Riksskatteverket och Svenska kyrkans församlingsförbund i samband med relationsändringen meddelade Riksskatteverket att de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan inte skulle medföra någon förmånsbeskattning av tjänstebostäder för präster. Det konstaterades att skyldigheten att bebo tjänstebostad fanns reglerad i kyrkoordningen och att den även skulle komma att skrivas in i kollektivavtalet. Vidare konstaterades att hyran är satt på objektiva grunder i förhållande till bruksvärdeshyran på respektive ort.
Församlingsförbundet har i september 2006 haft en överläggning med Skatteverket angående prästers tjänstebostäder. Vid överläggningen poängterade Skatteverket att om församlingarna tar ut en hyra som understiger marknadshyra för en bostad på 100 kvadratmeter kan det bli aktuellt med förmånsbeskattning. Skatteverket framhöll att 100 kvadratmetersregeln växte fram i en tid när prästerna var hänvisade till stora omoderna prästgårdar som även i många fall användes till församlingsaktiviteter av olika slag. I takt med att antalet tjänstebostäder minskar och förändras till mer traditionella villor menade Skatteverket att det kan finnas anledning att se över denna regel. Skatteverket konstaterade att det har för avsikt att även fortsättningsvis följa upp hyresutvecklingen för prästernas tjänstebostäder.
Vid 2001 års kyrkomöte avslogs en motion som syftade till att prästerna inte skulle vara skyldiga att bo i tjänstebostad. I betänkande EE 2001:4 Tjänstebostäder angav Ekonomiutskottet att beslut om tjänstebostad är en angelägenhet för den lokala nivån. Vidare framhöll utskottet att systemet med tjänstebostad i många fall är en viktig faktor i rekryteringen och att det finns pastorala fördelar med att prästen bor i församlingen. Utskottet noterade även att de skattemässiga konsekvenserna kring tjänstebostäder är av betydelse för enskilda präster och församlingar.
Många församlingar har under senare år sålt sina tjänstebostäder. Enligt uppgift från Församlingsförbundet finns det nu 626 tjänstebostäder vilket kan jämföras med år 2002 då det fanns 1 024 bostäder.
Överväganden
I motionen föreslås att bestämmelserna i kyrkoordningen skall ses över i syfte att ta bort skyldigheten för kyrkoherde och komminister att bo i tjänstebostad. Vi menar att det måste vara en uppgift för den lokala nivån att ta ställning till och avgöra om den skall ha en prästgård som tjänstebostad eller inte. Det är enligt vår mening församlingen som är mest lämpad att göra den samlade bedömningen av effekterna med en tjänstebostad. I vissa fall kan tillgång till en tjänstebostad var en viktig faktor vid rekrytering av en präst. En annan faktor som talar för tjänstebostad är att det finns pastorala fördelar med att prästen bor i och tillhör församlingen. Om det finns särskilda skäl har församlingen möjlighet att befria en präst från att bo i tjänstebostaden. Vi noterar även att motionärens förslag att avskaffa reglerna om skyldigheten att bo i anvisad tjänstebostad kan få skattemässiga konsekvenser. Vi föreslår därför att motionen avslås.
Uppsala den 26 september 2007
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Jan-Olof Grönlund, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven-E. Kragh, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren och Åke Blomqvist.
Biskoparna Hans-Erik Nordin och Antje Jackelén har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
