I denna bilaga till årsberättelsen sammanfattas hur de effektmål som gällt för kyrkokansliet under 2004 har kunnat uppnås och för vilka effektmål det föreligger avvikelse eller fara för avvikelse.
Den verksamhet som bedrivs av Kyrkostyrelsen genom kyrkokansliet styrs genom beslut i respektive styrorgan. Medan Kyrkomötet beslutar om inriktningen på arbetet beslutar Kyrkostyrelsen eller den nämnd/styrelse som har det direkta ansvaret för verksamheten om mål som på ett konkret och uppföljningsbart sätt skall säkerställa att arbetet bedrivs i beslutad inriktning. Denna konkreta verksamhetsstyrning formuleras som så kallade effektmål. För att uppnå överenskomna och beslutade effekter utarbetar sedan ansvarig personal handlingsplaner där det yttersta ansvaret för genomförande och uppföljning åvilar ansvarig chef.
Antalet beslutade effektmål som påverkade arbetet under verksamhetsåret 2004 uppgick till ett knappt åttiotal. Många av dessa mål är dock inte meningsfulla att följa upp så ofta som årligen eftersom arbetet inte kan antas ha någon mätbar effekt på så kort sikt som ett år.
Under året har nästan 30 effektmål uppnåtts i en sådan utsträckning att den önskade effekten nu skall bibehållas på uppnådd nivå eller så att målet nu måste bytas ut eller förändras för att utveckla verksamheten vidare.
Bland annat kan vi konstatera att de mål som satts upp när det gäller ökning av medlemmars och allmänhets kunskap om, relation till och uppskattning av Svenska kyrkan uppnåtts. Detta gäller också för kunskap, relation och uppskattning avseende kyrkans internationella arbete.
Vidare har vi uppnått aktuella mål när det gäller personalens upplevelse av arbetsuppgifternas relation till kyrkans uppdrag, stödet till förtroendemannaorganisationen på nationell nivå och kommunikation och informationsspridning mellan den nationella nivån och stiften. Detta gäller även stödinsatser från nationell nivå till andra delar av kyrkan i form av kanslistöd, nationella system och informationsservice med något undantag.
Konkreta mål när det gäller det ekumeniska arbetet har uppnåtts genom nya strukturer för relationen till Evangelische Kirche in Deutschland, genom avtal med de lutherska kyrkor som verkar i Sverige och genom förändringar av organisationen av den nordiska ekumeniken.
De mål som satts upp för den forskning och analysverksamhet som bedrivs inom kyrkokansliet har nåtts, liksom målen för kulturarbetet på nationell nivå.
För ett drygt tiotal effektmål konstateras vid uppföljningen av 2004 års verksamhet att målen inte kunnat nås.
När det gäller församlingars och samfälligheters kännedom om den verksamhet som bedrivs på nationell nivå konstateras att uppsatta mål om att 75 procent av dessa enheter skall ha tillräcklig sådan information inte kunnat nås med befintliga informationskanaler. Detta gäller även målen avseende spridning och användning av den omvärldsanalys som görs av nationell nivå. Förhoppningen är att ett utvecklat elektroniskt verktyg i form av intranät/extranät för Svenska kyrkan kan ge möjligheter att nå målet.
De mål som satts upp när det gäller det inomkyrkliga engagemanget för det internationella arbetet när det gäller prioriteringar (både inom kansliet och i relation till partner) och när det gäller effekterna av det internationella arbetet för att förverkliga människors rätt till mat är svåra att mäta. Bedömningen är ändå att nu existerande mål inte kunnat nås och i framtida verksamhetsplanering kommer åtgärder att vidtas för att korrigera detta.
Arbetet med kyrkobokföringssystemet, som stött på och hanterat betydande svårigheter, samt förberedelserna inför kyrkovalet 2005 har inneburit en oväntat hård belastning på både våra egna resurser och på leverantörer. Detta har inneburit att vissa mål avseende nationella systems funktionalitet inte kunnat uppnås helt.
När det gäller det samiska arbetet konstateras att målen uppnåtts avseende bland annat genomförande av samiska kyrkodagar, men att det finns förseningar eller avvikelser när det gäller målen avseende en ny permanent kyrkolokal och inslagen om samisk kultur och identitet i de kyrkliga grundutbildningarna. Den nationella nivåns mål för arbetet med och för befolkningsgruppen samer är under översyn.
Arbetet med anledning av den kansliöversyn som genomförts under 2004 har inneburit omfattande oplanerade arbetsuppgifter i de arbetslag som särskilt ansvarar för nationell nivås direkta stöd till utvecklingsarbete för församlingslivet. Detta har medfört att vi inte kunnat uppnå mål avseende; arbete för utveckling av kyrkans musikliv i mångkulturell miljö, att uppmärksamma stiften på frågor kring predikan, ett utvecklings- och metodarbete för barns och ungas gudstjänstfirande samt modell/ redskap för analys av hållbar utveckling och mångfald i samhället. I och med kansliöversynen har en ny avdelning bildats för bland annat detta arbete och i 2005 års mål- och rambudgetskrivelse kommer nya mål för detta arbete att presenteras.
Vidare har sammanlagt sex effektmål strukits av något annat skäl än att målet nåtts. Dessa är:
Arbetet med att ta fram och förankra modeller för ett sådant brett arbete har i praktiken ersatts av det mycket omfattande arbetet som bedrivits för att konkret arbeta dels med frågan om kyrkan och de homosexuella med de konsekvenser detta arbete fått, dels med de pågående samtalen om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.
Att samefrågor speglas i kyrklig press är av ett fortsatt intresse, men det är olämpligt att Kyrkostyrelsen eller ett av Kyrkostyrelsen tillsatt organ uttalar sig om vad Kyrkans Tidning skall spegla på detta sätt varför målet bör utgå.
Kyrkostyrelsen avser att även fortsatt beskriva, kommunicera och analysera viktiga områden i kyrka och samhälle, men detta mål är för diffust och samtidigt för omfattande för att på ett meningsfullt sätt följas upp och det bör därför utgå.
Nuvarande målformulering är vidlyftig och svårtolkad. Arbetet har nu konkretiserats till att innebära att kyrkokansliet producerar ett material kring social redovisning vilket avslutas under hösten 2005. Efter detta får nya mål för arbetet med modeller för samhällspåverkan formuleras.
Det åvilar inte nationell nivå att i stiften förankra deklarationer som undertecknats av Sverige och därmed binder även Svenska kyrkan vid vissa åtaganden. När nationell nivå företräder Svenska kyrkan, såväl internationellt som nationellt är de mänskliga rättigheterna en naturlig bas som kyrkan har med som grund för sin argumentation. Arbetet med deklarationer och konventioner behöver inte förankras ytterligare. När Svenska kyrkan agerar som arbetsgivare eller på annat sätt måste beakta åtaganden som följer av ingångna konventioner och deklarationer är det upp till varje del av kyrkan att följa uppsatta krav. Arbetet med att tydliggöra vissa sådana krav belyses nu i ett med Svenska kyrkans Församlingsförbund gemensamt projekt.
För ett drygt tiotal effektmål gäller att en slutlig uppföljning kommer att göras under 2005, uppföljningen under 2004 visar att arbetet hittills kunnat bedrivas planenligt och att målen förväntas kunna nås inom ramen för tillgänglig tid och resurser.
Övriga effektmål kommer att följas upp efter år 2005 och arbetet för att uppnå dessa mål har kunnat bedrivas enligt plan och utan att någon avvikelse från förväntad måluppfyllelse hittills kunnat befaras.
|
|
|
|
|
|
Bedömning av läget
|
√
|
Måluppfyllelse enligt plan.
|
?
|
Avvikelser från måluppfyllelse.
|
Χ
|
Målet stryks/
kommer ej att nås.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi vill tydliggöra Svenska kyrkan som rikstäckande evangelisk-luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka i vår tid.
|
√
|
1. År 2005 har kunskapen och medvetenheten om Svenska kyrkans ekumeniska förpliktelse och strategi ökat bland såväl anställda som förtroendevalda på olika nivåer i kyrkan.
|
√
|
2. År 2004 har en ekumenisk kommitté inrättats vid kyrkokansliet för att stärka kontinuiteten och engagemanget i Svenska kyrkans ekumeniska relationer.
|
√
|
3. År 2006 skall 35 procent av medlemmarna uppleva att Svenska kyrkan deltar aktivt i samhällssamtalet.
|
√
|
4. Vid utgången av 2005 ha bidragit till ökat engagemang i stiftens arbete med det sverigefinska minoritetsperspektivet genom att ha genomfört stiftsvisa överläggningar kring respektive stifts erfarenheter av sverigefinskt arbete utifrån kyrkoordningens intentioner.
|
√
|
5. Vid utgången av 2006 ha medverkat till en större medvetenhet och kunskap om den sverigefinska minoritetens situation och betydelse inom Svenska kyrkan genom en större utredning om det sverigefinska arbetets nuläge och framtidsperspektiv inkluderande frågorna kring kommunikation och information.
|
√
|
6. Vid utgången av 2006 ha bidragit till stiftens behov av riktlinjer och policy beträffande Svenska kyrkans ansvar inom språkminoritetsområdet genom att ha påbörjat arbetet med minoritetspolitiskt program för Svenska kyrkan avseende de i Kyrkoordningen definierade minoritetsspråken.
|
√
|
7. År 2005 ska samarbetsavtal ha upprättats med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans internationella arbete.
|
√
|
|
Vi vill stärka Svenska kyrkans förmåga att förutse utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till denna utveckling, vi fäster då särskilt avseende vid barn- och ungdomsarbetet.
|
?
|
9. År 2005 skall samtliga verksamhetsområden i kyrkokansliet och minst 20 procent av församlingar/samfälligheter uppge att de aktivt använt och haft god nytta av omvärldsanalyser och prognoser från den nationella nivån.
|
|
√
|
10. 2005 har Svenska kyrkan utarbetat ett program för religionsmöten med särskild hänsyn till muslimernas växande antal i landet.
|
√
|
11. Huvuddelen av den kyrkliga organisationen skall i stort år 2005 ha uppnått en godtagbar förmåga till egen krisledning och samverkan med samhället vid olyckor och andra svåra händelser.
|
√
|
12. Stift, församlingar och samfälligheter skall år 2005 ha god kännedom om fastställda inomkyrkliga och samhälleliga mål för beredskapsarbete.
|
Χ
|
13. Före utgången av 2006, i samarbete med angränsade verksamhetsområden och organ ha beskrivit, analyserat och kommunicerat viktiga områden i kyrka och samhälle, och särskilt uppmärksamma den särställning Barn och Unga har i kristen tro.
|
Χ
|
14. Före utgången av 2006 ha vidareutvecklat mötesplatser och nätverk för kyrkokansli, stift, högskolor och folkbildningsorganisationer som bidrar till kunskapsutveckling om pedagogiskt arbete i kyrka och församling, frågor om kyrkans roll och identitet samt livstydning och trostolkning för såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga.
|
√
|
15. Före utgången av 2005 genom nära samverkan med stiften ha gjort en fördjupad analys av det som sägs om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission i församlingsinstruktionerna och därigenom erbjuda stiften adekvat stöd.
|
Vi vill ta vår del av den världsvida kyrkans gemensamma ansvar för mission och diakoni i praktiskt arbete och fördjupad reflektion. Vi vill aktivt delta i internationella ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och det nätverk som Svenska kyrkan i utlandet utgör.
|
√
|
16. Svenska kyrkan har i samarbete med andra lutherska kyrkor bidragit till att LVF:s samverkan med Kyrkornas Världsråd stärkts och vidgats.
|
|
√
|
|
|
√
|
18. Under perioden, senast 2005, har receptionen av Borgåavtalet utvecklats, så att stift och församlingar blivit än mer engagerade i gemenskapen.
|
|
√
|
|
|
√
|
|
|
√
|
|
√
|
22. Det av Kyrkornas världsråds utlysta Decade to Overcome Violence (Årtionde för övervinnande av våld), 2001-2010, har förankrats och börjat bära frukt i stift och församlingar.
|
|
Χ
|
23. År 2005 har arbetet med att förankra modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik på stiftsnivå inletts. Dessa modeller skall tjäna som redskap för receptionen av den ekumenik som bedrivs inom alla huvudprogrammen.
|
|
√
|
24. Under perioden har formerna för receptionen av Svenska kyrkans olika samtalsdokument utvecklats, så att fruktbara samtal förs på alla nivåer i Svenska kyrkan.
|
|
√
|
25. Under perioden har delegationsresor, besök och liknande aktiviteter integrerats ännu mer i den övriga verksamheten inom huvudprogrammen ekumenik och kyrkogemenskap.
|
|
√
|
26. Vid utgången av 2005 skall Svenska kyrkan ha reglerat förhållandena till de utländska lutherska kyrkor som verkar i Sverige och har tillhöriga som till betydande del kvarstår som medlemmar i Svenska kyrkan.
|
Vi vill verka för att även de som inte deltar i församlingslivet kan känna samhörighet med Svenska kyrkan. Medlemskommunikationen inriktas på att medlemskapet i Svenska kyrkan upplevs som en positiv och värdefull möjlighet för den enskilda.
|
√
|
27. År 2006 skall 60 procent av medlemmarna uppleva att de har tillgång till Svenska kyrkans gemensamma information.
|
Vi vill att Svenska kyrkan aktivt utvecklar kulturliv och traditioner och som kulturbärare har en viktig roll i det moderna svenska samhället.
|
|
|
När vi ger uttryck för kyrkans röst i det svenska samhället vill vi eftersträva en sådan trohet i tolkningen av evangelium att Guds kärlek och befriande kraft blir synlig i världen. Vårt deltagande i samhällsdebatten skall präglas av vår tillhörighet till den världsvida gemenskapen och vara inriktat på att värna människans värdighet och skapelsens integritet.
|
|
|
Vi eftersträvar en förenkling av Svenska kyrkans regler och vill effektivisera administrationen och sättet att styra verksamheten på kyrkokansliet.
|
√
|
|
Kyrknätet skall till lägsta möjliga kostnad samt med hög tillgänglighet och säkerhet fungera som Svenska kyrkans intranät.
|
√
|
|
Verksamhetsområdet Forskning skall stödja Svenska kyrkan i dess teologiska reflektion dels över sin identitet, dels över sin nationella och internationella omvärld.
|
|
√
|
30. Att till 2004 genom de två delprogrammen ha ökat kunskapen om Svenska kyrkans och den kristna traditionens betydelse i svensk samhällsutveckling.
|
|
√
|
31. Att verket Sveriges kyrkohistoria före 2004 skall finnas i alla svenska kommuners skol- och folkbibliotek och kunna användas som referensmaterial i skolans undervisning, i kyrklig fortbildning och i lokal studieverksamhet.
|
|
√
|
|
|
√
|
33. Att år 2004 det skall finnas material tillgängligt inom Svenska kyrkan som belyser Svenska kyrkans ställningstaganden i ideologiska samhällsfrågor i svensk folkhemsutveckling.
|
|
√
|
34. År 2004 skall medlemmar och anställda i Svenska kyrkan ha tillgång till teologiskt reflekterat material om konversioner och dubbelt medlemskap.
|
|
√
|
35. År 2004 skall medlemmar och anställda i Svenska kyrkan ha tillgång till forskningsresultat som rör bibeltolkning och bibelbruk. Särskilt gäller det frågan om kyrkans förhållande till sin lära och tradition.
|
Att Svenska kyrkan ska ha ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv.
|
√
|
36. Att genom utdelandet av kulturstipendier bredda kontaktytorna, stödja dialog och bidra till ett gemensamt utvecklingsarbete kring konstnärligt gestaltande av livsfrågor där kulturarbetare, samhällets kulturinstitutioner och Svenska kyrkan deltar.
|
Att Svenska kyrkan ska vara en viktig aktör i samhällets allmänna kulturliv.
|
|
√
|
37. Att genom årlig medverkan i Bok & Bibliotek främja Svenska kyrkans deltagande i den allmänna kulturdebatten samt utveckla samarbete mellan Svenska kyrkan och nya samverkanspartner.
|
|
√
|
38. Att stödja olika arbetsformer där samtal/dialog kring teologi – kultur – livsfrågor kan utvecklas.
|
Att rådet är med och bevakar samernas ställning som urbefolkning så att deras rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle uppmärksammas. Detta sker i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv. Samiska rådet vill stärka den samiska identiteten.
|
|
?
|
39. I Jarien i Saarivuoma sameby ska år 2004 en permanent kyrkolokal ha uppförts, utformad enligt samisk tradition. Detta skall ha skett i samråd med samebyn och den lokala församlingen.
|
|
√
|
40. År 2004 ska invigning ske av ett konstverk som Lars Levi Sunna skapat på rådets uppdrag, för att stärka den samiska kyrkokonsten.
|
Samiska rådet vill lägga särskild vikt vid bruket av samiska i kyrkolivet.
|
|
?
|
41. I slutet av år 2004 ska alla kyrkliga grundutbildningar rymma undervisning om samisk kultur och historia.
|
|
√
|
42. Sommaren år 2004 ska Samiska kyrkodagar genomföras, med deltagare från Sverige, Finland, Norge och Kolahalvön.
|
|
√
|
|
|
?
|
|
|
Χ
|
|
Samiska rådet vill verka för försoning mellan svenska kyrkan och det samiska folket.
|
|
|
Strukturella olikheter som påverkar de ekonomiska grundförutsättningarna för att bedriva kyrklig verksamhet skall i viss mån utjämnas, så att Svenska kyrkan kan bibehållas geografiskt rikstäckande.
|
√
|
46. Från 2003 skall samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för.
|
De nationella systemen skall upprätthållas och utvecklas.
|
|
√
|
|
|
√
|
|
|
?
|
49. Registren skall till sin utformning och sitt innehåll svara mot de krav som ställs av olika användare.
|
|
√
|
50. Samtliga användare på den nationella nivån skall 2005 anse att de nationella systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.
|
|
√
|
51. En majoritet av de lokala användarna av de nationella systemen skall 2005 anse att systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.
|
Svenska kyrkans förmögenhet på nationell nivå skall förvaltas så effektivt som möjligt och så att bästa möjliga uthålliga totalavkastning uppnås samtidigt som förvaltningen skall ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
|
√
|
52. Mätt över en tioårsperiod skall nuvarande normalportfölj överträffa inflationen med minst 4 procent mätt som årlig avkastning.
|
Organisatoriska delar av Svenska kyrkan och närstående organisationer skall erbjudas kapitalförvaltning enligt samma policy som gäller för den av kyrkofondens styrelse förvaltade förmögenheten.
|
|
|
Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen skall långsiktigt säkerställa att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras.
|
√
|
53. För minst 90 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet skall det före 2006 finnas tillfredsställande kulturhistoriskt inventeringsunderlag och underlag vad gäller bevarandestatus avseende underhåll, stöld- och brandsäkerhet, skydd och bevarade inventarier. Dessutom skall det vid samma tidpunkt finnas antagen vård- och underhållsplan för minst 40 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet.
|
√
|
54. Hela beloppet kyrkoantikvarisk ersättning skall ha betalats ut under beslutad dispositionstid, även om detta innebär att omfördelning inom respektive stift under dispositionstiden måste ske.
|
√
|
55. År 2005 skall högst 10 procent av ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning bedömas som olämpliga av behöriga myndigheter.
|
Stärka utvecklingen av Svenska kyrkan som en lärande organisation.
|
√
|
56. Före utgången av 2005 ha inspirerat stiften till att stödja de lokala gudstjänstgrupperna, med syfte att utveckla gudstjänstlivet i respektive närmiljö.
|
√
|
57. Före utgången av 2005 ha givit stöd till stift och församlingar i kontakt med antikvariska myndigheter genom ett teologiskt samtalsdokument om kyrkorummet som gudstjänstrum.
|
?
|
58. Före utgången av 2005 ha stött stiften med ett utvecklings- och metodarbete i avsikt att vitalisera Svenska kyrkans musikliv i en mångkulturell miljö, med särskilt fokus på församlingssången.
|
?
|
59. Före utgången av 2005 ha uppmärksammat stiften på frågor kring predikans form, roll och funktion i gudstjänsten.
|
?
|
60. Före utgången av 2007 ha stött stiften med ett utvecklings- och metodarbete i avsikt att stimulera barn- och ungas gudstjänstfirande.
|
?
|
61. Vid utgången av 2005 ha skapat en organisation för kontinuerlig utveckling av de kyrkliga utbildningarna.
|
√
|
62. Vid utgången av 2005 hos grundskoleelever, gymnasieelever och övriga studenter ha ökat kunskapen om Svenska kyrkan som arbetsplats och därmed ha ökat intresset för Svenska kyrkans utbildningar.
|
√
|
63. Vid utgången av 2006 ha genomfört en genomgripande teologisk reflektion om barns och ungas särställning i kristen tro, med särskild betoning på Svenska kyrkans konfirmandarbete.
|
?
|
64. Vid utgången av 2004 ha skapat modell/redskap för analys av hållbar utveckling och mångfald i samhället. Erfarenheter från det internationella arbetet ska tillvaratas i denna process. Under 2005–2006 skall denna modell/ detta redskap prövas i samarbete med stiften.
|
Χ
|
65. Vid utgången av 2004 ha utvecklat handlingsmodeller för samhällspåverkan, i stift och församlingar, och för den enskilda
|
Χ
|
66. Före utgången av 2005 ha förankrat arbetet med deklarationen och konventioner om mänskliga rättigheter i minst 10 stift.
|
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall ansvara för och främja Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet i enlighet med av Kyrkomötet given instruktion, så att denna bedrivs med inriktning på gudstjänstliv, undervisning, diakoni, mission och den ekumeniska kontexten i den tradition som kännetecknar den Svenska kyrkan av idag, samt därvid tillvaratar de speciella förutsättningar som föreligger för att i ord och handling nå svenskar i utlandet och att denna utlandsverksamhet som bäst motsvarar behoven skall vara säkerställd och finansierad.
|
√
|
67. Upprätthålla en god kännedom om och främja verksamheten på idag befintliga verksamhetsplatser samt följa målgruppernas förändringar och tillkommande behov i syfte att vidtaga därav påkallade verksamhetsanpassningar.
|
√
|
68. Verksamhetsplatserna skall vara försedda med personal, med rätt kompetens för den aktuella verksamheten och som ges goda förutsättningar för uppdraget och dess avslutande.
|
√
|
|
√
|
70. Att verka för att utlandspersonalen skall ha ett kommunikationstänkande och vara en aktiv del i det totala informationsarbetet för Svenska kyrkan både utomlands och i Sverige.
|
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall medverka till utlandskyrkans förankring i hemmakyrkan och bland allmänheten och för ökande bidrag till verksamheten.
|
√
|
71. År 2005 skall 45 procent av svenska folket känna till Svenska kyrkan i utlandet och 50 procent av dem uppfatta verksamheten som angelägen.
|
√
|
72. SKUT skall under perioden 2004-2006 ha samlat in minst 12,5 miljoner kronor per år. Av de insamlade medlen skall minst 80 procent komma från församlingar och stift.
|
Svenska kyrkan skall i samverkan med kyrkor, ekumeniska samarbetsorgan och kyrkorelaterade organisationer levandegöra evangelium i ord och handling genom att arbeta för försoning, församlingsutveckling, ekumenik, religionsdialog, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
|
√
|
73. Att under perioden bearbeta Svenska kyrkans teologiska värdegrund för internationell mission och diakoni.
|
?
|
74. Att under ramperioden tillsammans med stift, församlingar och ombud ha skapat ett ökat engagemang för den teologiska värdegrunden och innehållet i Svenska kyrkans arbete för internationell mission och diakoni.
|
?
|
75. Att i samråd med partner under ramperioden ha uppnått en prioritering av såväl teman som av antalet projekt/partner/personal utifrån omvärldsanalyser och gemensamma kriterier för dessa.
|
?
|
76. Att under ramperioden, i samverkan med partner ha stärkt Svenska kyrkans bidrag i arbetet att förverkliga människors rätt till mat – genom särskilda insatser på lokal, nationell och internationell nivå utifrån en antagen handlingsplan.
|
√
|
77. Att under ramperioden ha stärkt Svenska kyrkans bidrag till partners arbete för försoning – genom särskilda stödinsatser, teologisk reflektion, analys och erfarenhetsutbyten samt påverkansinsatser.
|
√
|
78. Att under ramperioden tydliggöra rollerna för SKM, EFS-utland och Lutherhjälpen inom ramen för det internationella arbetet för mission och diakoni.
|
Effektmål avseende kvaliteten på arbetet på nationell nivå.
|
?
|
79. Att minst 75 procent av församlingar och samfälligheter anser att de får tillgång till tillräcklig och användbar information om det arbete som bedrivs på kyrkokansliet.
|
√
|
80. Att minst 11 stiftskanslier skall 2003 ange att de har en tillräcklig möjlighet att påverka det arbete som utförs/planeras inom den nationella nivån.
|
√
|
81. Att Svenska kyrkan på regional och lokal nivå får minst tre erbjudanden på det förvaltningsmässiga området som syftar till att ge samordningsfördelar för Svenska kyrkan som helhet. Under de första två åren ett erbjudande gäller skall minst 20 procent av aktuella enheter ha börjat nyttja erbjudandet.
|
√
|
82. Att samtliga styrorgan upplever att de får beslutsunderlag som bygger på såväl nationell som internationell kunskap och erfarenhet.
|
√
|
83. Att ledamöterna i Kyrkomötet, och styrorgan anser att de har tillräckligt stöd från kyrkokansliet i fullgörandet av sina uppdrag i respektive styrorgan.
|
√
|
84. Att minst 80 procent av de anställda på den nationella nivån anser att de har en god arbetssituation när det gäller arbetsbelastningen och meningsfullhet i arbetsuppgifterna.
|
|
|
