Organisationsutskottets betänkande

1999:502

Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för SFRV för år 1998

Ombudsmötet

OO 1999:502

Till organisationsutskottet har för beredning hänvisats Styrelsens för SFRV verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1998 (StSkr 1999:502). Revisionsberättelse för år 1998 har överlämnats av ombudsmötets revisorer.

    I samband med behandlingen av ärendet har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, planeringschefen Anders Lindberg, rättschefen Lars Friedner, ordföranden för revisorerna Gunborg Engman-Ericsson samt auktoriserade revisorn Jan-Olof Lindberg.

Yttranden

Med anledning av verksamhetsberättelsen har yttranden inhämtats från gudstjänstutskottet (OG 1999:501y), församlingsutskottet (OF 1999:501y), utbildningsutskottet (OU 1999:501y), ekumenikutskottet (OEu 1999:501y), kulturutskottet (OK 1999:501y) och ekonomiutskottet (OEo 1999:501y). Yttrandena bifogas betänkandet.

Verksamhetsberättelsen

Verksamhetsberättelsen innehåller följande avsnitt:

_ Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet Org nr 817602-1791

_ Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1998

_ Svenska kyrkan i korthet

_ Svenska kyrkan - öppen kyrka

_ Tydligare ansvar, bättre uppföljning

_ Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet - organisation och ekonomi

_ Rådens arbete

_ Svenska kyrkans församlingsnämnd

_ Svenska kyrkans utbildningsnämnd

_ Svenska kyrkans mission

_ Svenska kyrkan i utlandet

_ Lutherhjälpen

_ Koncernresultaträkning

_ Koncernbalansräkning

_ Finansieringsanalys för koncernen

_ Moderstiftelsens resultaträkning

_ Moderstiftelsens balansräkning

_ Finansieringsanalys för moderstiftelsen

_ Noter, gemensamma för moderstiftelsen och koncernen (tkr)

Till verksamhetsberättelsen är fogat, förutom årsredovisning för stiftelserna Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen samt bolagen inom Svenska kyrkans riksorganisation, ett flertal bilagor.

Utskottet

Utformning av styrelsens verksamhetsberättelse

Utskottet instämmer i Ekonomiutskottets yttrande (OEo 1999:501y) om utformning av verksamhetsberättelserna:

Målstyrning och ekonomistyrning hålls inte samman på ett önskvärt sätt. Utskottet föreslår att kommande årsberättelser och mål- och rambudgetar innehåller fler sammanbindande och förklarande tabeller.

Administrativa rutiner och arbetsbelastning

Revisorerna har i sin revisionsberättelse uttalat:

SFRV:s kansli befinner sig i en extraordinär situation med vakanser på flera nyckelbefattningar. Samtidigt med det löpande ordinarie arbetet skall man fullfölja kyrka-statarbetet och genomföra de erforderliga system- och rutinförändringar som både den nuvarande och den framtida organisationen och "2000-säkringen" kräver. Det är väsentligt att styrelsen tillser att erforderliga resurser finns för att uppnå detta.

Utskottet har ingående diskuterat detta uttalande med kyrkokansliets ledning och kan konstatera att en stor medvetenhet finns om orsakssammanhangen. Utskottet antecknar att redovisningschef nu tillsatts.

SKUAB och SKUC

Svenska Kyrkans Utbildning AB (SKUAB) är ett serviceorgan som i första hand skall svara mot de utbildningsbehov som har rikskyrkligt och allmänt intresse. SKUAB hyr av Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum (SKUC) kurs- och konferensanläggningen Ansgarsliden i Sigtuna. Verksamheten bedrivs i egen regi vad gäller kurser, utbildningar samt innehållsliga delar av anordnade konferenser, och genom avtal med den utomstående entreprenören Amica avseende konferensdelen.

    Ombudsmötet beslutade 1998 (Oskr 1998:501) att SFRV:s styrelse hos Kyrkofonden skulle ansöka om högst 35 miljoner kronor för att möjliggöra en sanering av ekonomin inom SKUC och SKUAB. Behandlingen av ärendet utmynnade i att ombudsmötet beslöt att hos Kyrkofonden anhålla om ett engångsanslag på 35 mkr för att sanera ekonomin inom SKUC och SKUAB. Tillskott av medel till SKUC skulle ges genom ränte- och amorteringsfria lån med säkerhet i fastigheten och villkoras med att huvudsakligen användas för att lätta skuldbördan i SKUC, vilket i sin tur skulle möjliggöra en ordentlig sänkning av SKUAB:s hyra till SKUC, eftersom det i huvudsak är den höga hyresnivån som försvårat SKUAB:s ekonomiska situation.

    Den 13 oktober 1998 beslöt Kyrkofondens styrelse att hos regeringen tillstyrka ombudsmötets begäran. I december fattade regeringen ett positivt beslut och överlämnade till Kyrkofondens styrelse att besluta om de närmare villkoren för dispositionen av beviljat anslag. För slutligt beslut uppställde Kyrkofondens styrelse vissa krav på överläggningar med borgenärerna vilket medförde att handläggningen av ärendet försköts. Sedan dessa förhandlingar slutförts har Kyrkofonden under våren 1999 överfört 35 miljoner kronor. Av dessa skall 30 miljoner användas till amorteringar av lån samt fem miljoner för sanering av ekonomin (tre miljoner till lån och två miljoner som kapitaltillskott).

    I ekonomiutskottets yttrande (OEo 1999:502, s 6) uttalades behovet av utredning för att om möjligt strukturera om förhållandena mellan SKUC och SKUAB i avsikt att uppnå lämpligare arbetsformer. Utskottet har inhämtat att en sådan analys nu sker.

    Utskottet konstaterar att frågan om slutligt ställningstagande till SKUAB:s kurs- och konferensverksamhet skall ske vid 2000 års Kyrkomöte. I styrelsens redogörelse för verksamheten under första delen av 1999 (StSkr 1999:503) redovisas direktiv till en arbetsgrupp för analys och behov av utbildning i Svenska kyrkan anordnad på nationell nivå. Analysen har i första hand bäring på framtiden för Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna.

    Utskottet vill inför beslutet år 2000 erinra vad utskottet uttalat 1997 och 1998.

    Med anledning av motion 1997:515 av Bengt Olof Dike om omedelbar försäljning av SKUC, uttalades [OO 1997:503 (s. 2)]:

Om en avveckling blir aktuell kräver detta enligt utskottets mening en tidig och noggrann planering där erforderlig tid måste finnas för bl.a. överläggningar med övriga stiftare, förhandlingar med personalen och dess företrädare, överföring av utbildningsverksamhet till andra organ, uppsägning av hyresavtal samt åtgärder för att åstadkomma en ekonomiskt fördelaktig avveckling av anläggningen, vars värde för närvarande är svårt att beräkna. Mot bakgrund härav framstår motionärens yrkande om försäljning senast inom ett år som orealistiskt. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen.

I yttrande OO 1998:501y (OEo 1998:502 Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna) uttalade utskottet:

Utskottets resonemang (citatet ovan OO 1997:503) är fortfarande aktuellt. Utskottet anser emellertid att det saknas information om utbildningsverksamheten, både vad gäller innehållet, konsekvenserna av en eventuell avveckling och möjligheter att bedriva dessa utbildningar annorstädes. Utskottet vill dessutom framhålla behov av en bredare utredning för att klarlägga Svenska kyrkans framtida utbildningsbehov på olika nivåer och skapa en utbildningsstrategi för 2000-talet. Frågan om SKUC:s framtid bör inte behandlas isolerat. Utskottet rekommenderar också att diskussionen om fastigheters, SKUC:s, respektive utbildningars, SKUAB:s, framtid hålls isär.

Sveriges Kristna Råd

Sveriges Kristna Råd har genomgått en grundlig omorganisation under det gångna året. Verksamheten har fått en ny inriktning. Utskottet återkommer i nästföljande avsnitt till de problem som överlämnandet av det operativa nationella ansvaret inom vissa arbetsområden skapat för Svenska kyrkan. Angående Sveriges Kristna Råd vill utskottet framhålla att rådet har en mycket viktig uppgift och att Kyrkomötet borde få kontinuerlig information om dess verksamhet.

Avtalen med diakoniinstitutionerna m.m.

I Församlingsnämndens verksamhetsberättelse framgår att en utvärdering av verksamheten utifrån de avtal som tecknats med diakoniinstitutioner om nationellt arbete inom vissa områden redovisas våren 1999 (s. 81). Utskottet ser fram emot denna redovisning med stort intresse. Informationen om verksamheten har hitintills varit mycket knapp. Eftersom de aktuella arbetsområdena är av vitalt intresse för Svenska kyrkan och arbetet delvis bekostas ur Församlingsnämndens budget anser utskottet, att eventuella framtida avtal skall innehålla tydliga målformuleringar och krav på regelbunden återrapportering.

    Församlingsnämnden håller nu på att organisera det nationella arbetet inom de verksamhetsområden som överlämnades till Sveriges Kristna Råd vid dess bildande (s. 81f.). Utskottet delar nämndens oro över situationen. De snäva ekonomiska ramarna gör det svårt att återta initiativet. Utskottet stöder nämndens ambition och ansträngningar till fullo.

Kyrkokansliets arbetsförhållanden

Utskottet har under de senaste åren med oro lyssnat till rapporter om alltför stor arbetsbelastning, krav som överstiger resurserna och stort övertidsuttag på kansliet. Utskottet aktualiserade den psykosociala miljön vid sin utfrågning under sammanträdet och noterade att situationen avsevärt förbättrats under det gångna året. Många problem kvarstår dock och utskottet anser att ombudsmötet har all anledning att seriöst rannsaka sin egen roll i detta. Kyrkomötet måste lära sig att anpassa krav och resurser till varandra och att prioritera bland verksamheterna. För att det skall kunna ske måste Kyrkomötet analysera vad som behöver göras på den nationella nivån och vad som lika gärna eller hellre kan göras på stifts- eller församlingsnivå. Denna problematik lyfts fram av Utbildningsutskottet i yttrandet till organisationsutskottet med anledning av styrelsens verksamhetsberättelse (OU 1999:501y):

Utskottet noterar att en del kurser inte samlat tillräckligt antal deltagare och därmed fått inställas. Utifrån detta diskuterar utskottet, hur olika kyrkliga nivåer förhåller sig till varandra. Kurser på stifts- eller församlingsnivå är ofta, utifrån kostnads- och rekryteringssynpunkt, att föredra framför centrala kurser.

Utskottet instämmer i detta och menar att denna diskussion måste gälla alla verksamhetsområden, även SKM/Lutherhjälpens nationella verksamhet inklusive insamlingsverksamheten.

Kyrknätet och andra IT-system

Styrelsen för Kyrknätet AB har i sin förvaltningsberättelse uttalat följande:

Förhoppningen är fortfarande att Svenska kyrkans organ skall komma att se Kyrknätet som en värdefull resurs för att sprida information om kyrkans verksamhet såväl inom kyrkan som till allmänheten. Centrala organ som SFRV och vissa stiftskanslier har dock inte agerat så aktivt och snabbt som styrelsen hade förhoppningar om och därmed har utvecklingen inte kunnat följa de ursprungliga planerna. Eftersom bolagets tjänster redan i dag upplevs som dyra i förhållande till informationsinnehållet är bolagets framtida resultatutveckling fortsatt mycket avhängigt utvecklingen av intranätet och dess informationsinnehåll.

Under 1998 har Kyrkofonden bidragit med medel för att utveckla tjänster i Kyrknätet. Sedan augusti 1998 finns en projektanställd webbtekniker för att i Kyrknätet tillskapa nya tjänster för informationspublicering m.m.

    Kyrknätet AB är ett dotterbolag till Svenska Kyrkans Förvaltnings AB. Ansvarig för förvaltningen är bolagets styrelse.

    Utskottet anser att stiftelsens styrelse bör, som en del i ägardirektiv till Kyrknätet AB:s styrelse, på ett tydligare sätt uttala den informationsstrategi som skall gälla för bolagets tjänster.

    Det är viktigt att samtliga nivåer i Svenska kyrkan upplever de dator- och datasystem som SFRV ytterst har ansvar för som nödvändiga och tillförlitliga. Utskottet vill här också påminna om stiftens särskilda ansvar för att säkerställa IT-kompetensen för de anställda på församlingsnivån. Vid sidan av kyrkobokföringen kommer den nationella nivån i framtiden att svara för ytterligare system som skall utvecklas och förvaltas. I samband med relationsändringen tillkommer stora system för bl.a. valadministration och inomkyrkliga ekonomiska flöden.

    Utskottet förutsätter att projekten kring upphandling, utveckling och drift av dessa system kontinuerligt kvalitetssäkras.

Avslutning

Utskottet vill uttrycka sin tacksamhet för det omfattande arbete som redovisas i verksamhetsberättelsen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet att ombudsmötet beslutar

    1. att med godkännande lägga stiftelsestyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 1998 med tillhörande bilagor till handlingarna,

    2. att ge stiftelsestyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Sigtuna den 3 juni 1999

På organisationsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

            Leena Björstedt

            Per Westberg

Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Inger Krantz, Börje Henriksson, Birgitta Björner, Lars Öhlén, Sten-Åke Engdahl, Fredrik Sidenvall, Ulla Eriksson, Ann Larsson, Bengt Englund, Stig-Göran Fransson, Christina Åkerlund, Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Görel Bohlin.

Biskop Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.

Gudstjänstutskottets yttrande

Table Of ContentsPrevious PageNext Page

KyrkomötetHemOmbudsmötet
Tillbaka