Ekumenikutskottets betänkande
1999:501
Anordnandet av internationella konferenser
|
Ombudsmötet

OEu 1999:501
|
Till utskottet har hänvisats motion 1999:501 av Bengt Nilsson vari hemställs
att ombudsmötet uttalar att man vid anordnandet av internationella konferenser följer de regler och den praxis som gäller för Svenska kyrkan.
Motionen
I motionen konstateras att vid den fjärde TEOBALT-konferensen i Visby inga kvinnliga präster medverkade i de gudstjänster som firades. Vid de seminarier som hölls medverkade från Svenska kyrkans sida enbart de båda biskopar som var närvarande.
Motionären menar att denna uppläggning strider mot det sätt som Svenska kyrkan skall verka internationellt och ekumeniskt. Såväl lekmän som kvinnliga präster skall tillåtas medverka vid denna typ av konferenser.
Bakgrund
Den första TEOBALT-konferensen hölls i Visby den 1-4 september 1994 under temat "Vörda livet - Vårda Östersjön". Konferensen arrangerades i samarbete mellan Visby stift och Svenska kyrkans miljövärn, som representerades av Inga Ahrbom Cederberg, präst från Linköpings stift (StSkr 1995:502). Det har sedan hållits TEOBALT-konferenser varje år, med inriktning på att förena forskning, kultur och andliga traditioner i länderna runt Östersjön. Temat för den fjärde TEOBALT-konferensen var "Folkkyrkor vid Östersjön - deras ursprung, kultur och uppdrag i framtiden". Till denna konferens var inbjudna kyrkoledare från ortodoxa, lutherska och romersk katolska kyrkor runt Östersjön.
I Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan, 6 § framgår att Kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i. Att utse vilka präster som ska tjänstgöra i en viss gudstjänst, är en sådan enskild fråga där Kyrkomötet inte har rätt att fatta beslut.
Utskottet
Svenska kyrkans ordning att såväl män som kvinnor kan vigas till präster och biskopar är klart fastslagen. Det är grundläggande för Svenska kyrkans identitet att den är en öppen folkkyrka som bedriver en rikstäckande verksamhet i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete. Det är viktigt att såväl den demokratiska organisationen som kyrkans ämbete företrätt av kvinnor och män, kommer till uttryck i ekumeniska och internationella sammanhang. Svenska kyrkans jämställdhetsarbete bör också få konsekvenser då stift eller arbetsgrupper inom Svenska kyrkan anordnar internationella konferenser. Det är emellertid också klart att det är de lokala omständigheterna och sammanhanget som avgör hur en konferens skall läggas upp och vilka präster som inbjuds att medverka i gudstjänster. Principen att beslut skall fattas på lägsta möjliga nivå måste vara vägledande i detta fall, samtidigt måste det förutsättas att identiteten som den ovan beskrivs också blir tydlig på det lokala planet. De regler och den praxis som gäller för Svenska kyrkan gäller redan idag när den nationella nivån, stift, församlingar eller arbetsgrupper inom Svenska kyrkan anordnar internationella konferenser. Utskottet anser därför att något beslut i ombudsmötet inte är motiverat.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
att ombudsmötet med anledning av OMot 1999:501 ger styrelsen tillkänna vad utskottet anfört.
Sigtuna den 3 juni 1999-06-03
På ekumenikutskottets vägnar
Christina Schnackenburg
Närvarande: Christina Schnackenburg, ordförande, Kerstin Bergman, Bo E. Nilsson, Maja Larsson, Bengt Nilsson, Britta Olinder, Jan-Anders Ekelund, Nils Möller, Kerstin Zetterberg, Sten Lundgren, Allis Olsson, Gunhild Bolander, Juhani Rantanen, Bengt Berg, Johan Lothigius.
Biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskilt yttrande av Jan-Anders Ekelund
Jag är tacksam för att utskottet inte biföll motionen, men jag kan inte ställa mig bakom utskottets skrivning. Jag tycker att utskottet mycket klarare skulle markerat att ekumenik bygger på respekt för varandras trosövertygelser. Det gäller både inom vår egen kyrka och när vi möter andra kyrkor. Svenska kyrkan måste tolerera att många kristna över hela världen har en annan syn på bl. a. ämbetet och demokratin inom kyrkan.  
|