Sjunde avdelningen: Kyrkliga uppdrag och befattningar

Inledning

Alla som tillhör kyrkan har genom dopet del i kyrkans uppdrag. Men från tidig kristen tid finns även speciella uppdrag i kyrkan, vilka alla syftar till att uppbygga kyrkan och tjäna människorna. Förtroendevalda, anställda och de som vigs till olika tjänster är liksom alla andra i kyrkan lemmar i en och samma kropp.

Biskopens uppdrag är ett tecken på kyrkans kontinuitet genom tiderna, hennes enhet och universella gemenskap. Biskopen har tillsammans med domkapitlet ansvar för att kyrkans lära och ordning följs och skall leda och inspirera kyrkan i stiftet. Biskopen viger nya bärare av kyrkans ämbete och är en herde för dem liksom för församlingarna i stiftet.

Prästen är Verbi Divini Minister (det gudomliga ordets tjänare) och skall i trohet mot detta uppdrag förkunna evangeliet rent och klart, genom dopet föra nya människor till kyrkans gemenskap, leda firandet av den heliga måltiden och förmedla förlåtelse, tröst och hopp. Prästen skall uppbygga och undervisa församlingen i tron, ge själavård och utrusta för vittnesbörd och tjänst i världen. Prästen har fått sitt uppdrag från Gud. Han eller hon är församlingens tjänare men skall samtidigt vara en herde för församlingen.

Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor. Beroende på församlingarnas särskilda behov har diakonen olika uppgifter, främst social hjälpverksamhet och undervisning. Diakonen kan också medverka i gudstjänsten. Varhelst det finns mänsklig nöd är det diakonens kallelse att ingripa och inspirera andra att ta ansvar.

Präster och diakoner fullgör sina uppdrag tillsammans med andra medarbetare i församlingen och är i sina uppdrag knutna till församlingen. De skall fullgöra uppdragen i trohet mot avgivna vigningslöften och är i detta hänseende underställda biskopen och domkapitlet.

Kyrkans övriga anställda skall också tjäna kyrkan och församlingen och bidra till att evangeliet blir känt, kyrkan uppbyggd och människorna tjänade. De utför de uppgifter som ingår i det uppdrag som kyrkans beslutande organ har givit åt dem.

De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgifter blir utförda och dess förvaltning skött. De utövar sina uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevalda organ som de ingår i.

29 kap. Uppdraget som biskop

Behörighet att utöva uppdraget som biskop

1 § Behörig att utöva uppdraget som biskop är den som i Svenska kyrkans ordning har vigts till biskop.

Överlämnande av uppdraget som biskop

2 § Till biskop får bara den vigas som har valts till biskop i ett stift. Vigningen skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utfärdat bevis om utnämningen till biskop.

Tystnadsplikt

3 § Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som biskop har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Obehörighet att utöva kyrkans ämbete

4 § En biskop som har övergett Svenska kyrkans lära eller som genom en egen ansökan begär det skall skiljas från behörigheten att utöva kyrkans ämbete. Detsamma gäller en biskop som lämnar Svenska kyrkan.

5 § En biskop får förklaras obehörig att utöva kyrkans ämbete, om biskopen har visat sig uppenbart olämplig för sitt uppdrag. Sådan uppenbar olämplighet föreligger om biskopen har

1. brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,

2. brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård,

3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning förlorat förmågan att rätt utöva kyrkans ämbete, eller

4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån skadat det anseende en biskop bör ha.

6 § En biskop som är obehörig att utöva kyrkans ämbete får förklaras åter behörig att utöva ämbetet, om förhållandena ändrats på ett sådant sätt att biskopen kan anses lämplig att utöva sitt uppdrag.

7 § Frågor om behörighet att utöva kyrkans ämbete enligt 4-6 §§ prövas av Kyrkans ansvarsnämnd.

30 kap. Uppdraget som präst

Behörighet att utöva uppdraget som präst

1 § Behörig att utöva uppdraget som präst är den som har vigts till präst i Svenska kyrkans ordning eller som har förklarats behörig av ett domkapitel.

2 § Domkapitlet får förklara den behörig att utöva uppdraget som präst som

1. är behörig att utöva uppdraget som präst i en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller i en kyrka eller ett samfund varmed Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har godtagbara kunskaper i svenska språket,

4. har sådana kunskaper och erfarenheter inom det praktisk-teologiska området som behövs för prästerlig verksamhet i Svenska kyrkan,

5. har förklarat sig beredd att fullt ut tjänstgöra med andra präster i Svenska kyrkans gudstjänster, och

6. inför biskopen i domkapitlet har gett löften motsvarande dem som finns i momentet Löftena i ordningen för prästvigning i Den svenska kyrkohandboken.

3 § Om det finns särskilda skäl får domkapitlet förklara en präst från en annan kyrka än de kyrkor och samfund som avses i 2 § 1 behörig att utöva uppdraget som präst. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall stiftets biskop samråda med övriga biskopar i Biskopsmötet.

4 § Domkapitlet får också, utan hinder av de krav som anges i 2 §, för ett visst tillfälle eller för en viss tid förklara den behörig att utöva uppdraget som präst som är behörig att utöva detta uppdrag i

1. en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet, eller

2. en kyrka eller ett samfund varmed Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan.

Överlämnande av uppdraget som präst

5 § En biskop får till präst i Svenska kyrkan viga den som

1. är döpt,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. av domkapitlet har blivit godkänd i prästexamen.

Prästexamen

6 § Domkapitlet får i prästexamen pröva den som

1. har genomgått den utbildning och praktiska tjänstgöring som har fastställts av Kyrkostyrelsen,

2. skall tjänstgöra i stiftet eller inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, och

3. har förklarat sig beredd att fullt ut tjänstgöra med andra präster i Svenska kyrkans gudstjänster.

7 § Domkapitlet skall i prästexamen pröva prästkandidatens kunskaper och lämplighet.

Examinationen skall omfatta sådana teologiska ämnen som är väsentliga för att kunna fullgöra uppdraget som präst i Svenska kyrkan.

8 § Den som inte har godkänts i prästexamen har rätt att på nytt genomgå examen.

Tystnadsplikt

9 § Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Obehörighet att utöva kyrkans ämbete

10 § En präst som har övergett Svenska kyrkans lära eller som genom en egen ansökan begär det skall skiljas från behörigheten att utöva kyrkans ämbete. Detsamma gäller en präst som lämnar Svenska kyrkan.

11 § En präst får förklaras obehörig att utöva kyrkans ämbete, om prästen har visat sig uppenbart olämplig för sitt uppdrag. Sådan uppenbar olämplighet föreligger om prästen har

1. brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,

2. brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård,

3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning förlorat förmågan att rätt utöva kyrkans ämbete, eller

4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån skadat det anseende en präst bör ha.

12 § En präst som är obehörig att utöva kyrkans ämbete får förklaras åter behörig att utöva ämbetet, om förhållandena ändrats på ett sådant sätt att prästen kan anses lämplig att utöva sitt uppdrag. En sådan förklaring får ske endast om biskopen godkänner det.

Beslutande biskop och domkapitel

13 § Beslut om att anta någon till uppdraget som präst eller att förklara någon behörig att utöva detta uppdrag fattas av biskopen och domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som präst.

I andra fall prövas ärendet av biskopen och domkapitlet i det stift där kandidaten är folkbokförd eller, om kandidaten inte är folkbokförd inom landet, av domkapitlet i Uppsala stift.

14 § Frågor om behörighet att utöva kyrkans ämbete enligt 10-11 §§ prövas enligt följande:

1. präster som har anställning som präst i ett stift	domkapitlet i det stiftet
2. präster som har anställning hos Svenska kyrkan på nationell nivå	Domkapitlet i Uppsala Stift
3. övriga präster, folkbokförda inom ett stifts område	domkapitlet i det stiftet
4. övriga präster	Domkapitlet i Uppsala stift.

14a § Frågor om behörigförklaring enligt 12 § prövas av det domkapitel som tidigare förklarat prästen obehörig att utöva kyrkans ämbete och biskopen i det stiftet.

Överklagande

15 § Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i prästexamen får inte överklagas.

Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Kyrkans besvärsnämnd.

31 kap. Uppdraget som diakon

Behörighet att utöva uppdraget som diakon

1 § Behörig att utöva uppdraget som diakon är den som har vigts till diakon i Svenska kyrkans ordning eller som har förklarats behörig av ett domkapitel.

2 § Domkapitlet får förklara den behörig att utöva uppdraget som diakon som

1. är behörig att utöva uppdraget som diakon i en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller i en kyrka eller ett samfund varmed Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har godtagbara kunskaper i svenska språket,

4. har sådana kunskaper och erfarenheter i övrigt som behövs för att vara diakon i Svenska kyrkan, och

5. inför biskopen i domkapitlet har gett löften motsvarande dem som finns i momentet Löftena i ordningen för diakonvigning i Den svenska kyrkohandboken.

3 § Om det finns särskilda skäl får domkapitlet förklara en diakon från en annan kyrka än de kyrkor och samfund som avses i 2 § 1 behörig att utöva uppdraget som diakon. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall stiftets biskop samråda med övriga biskopar i Biskopsmötet.

4 § Domkapitlet får också, utan hinder av de krav som anges i 2 §, för ett visst tillfälle eller för en viss tid förklara den behörig att utöva uppdraget som diakon som är behörig att utöva detta uppdrag i

1. en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet, eller

2. en kyrka eller ett samfund varmed Svenska kyrkan genom beslut av Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan.

Överlämnande av uppdraget som diakon

5 § En biskop får till diakon i Svenska kyrkan viga den som

1. är döpt,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. av domkapitlet har blivit godkänd i diakonexamen.

Diakonexamen

6 § Domkapitlet får i diakonexamen pröva den som

1. har genomgått den utbildning och praktiska tjänstgöring som har fastställts av Kyrkostyrelsen, och

2. skall tjänstgöra som diakon inom stiftet.

7 § Domkapitlet skall i diakonexamen pröva diakonkandidatens kunskaper och lämplighet.

Examinationen skall omfatta sådana ämnen som är väsentliga för att kunna fullgöra uppdraget som diakon i Svenska kyrkan.

8 § Den som inte har godkänts i diakonexamen har rätt att på nytt genomgå examen.

Obehörighet att utöva kyrkans ämbete

9 § En diakon som har övergett Svenska kyrkans lära eller som genom en egen ansökan begär det skall skiljas från behörigheten att utöva kyrkans ämbete. Detsamma gäller en diakon som lämnar Svenska kyrkan.

10 § En diakon får förklaras obehörig att utöva kyrkans ämbete, om diakonen har visat sig uppenbart olämplig för sitt uppdrag. Sådan uppenbar olämplighet föreligger om diakonen har

1. brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,

2. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning förlorat förmågan att rätt utöva kyrkans ämbete, eller

3. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån skadat det anseende en diakon bör ha.

11 § En diakon som är obehörig att utöva kyrkans ämbete får förklaras åter behörig att utöva ämbetet, om förhållandena ändrats på ett sådant sätt att diakonen kan anses lämplig att utöva sitt uppdrag. En sådan förklaring får ske endast om biskopen godkänner det.

Beslutande biskop och domkapitel

12 § Beslut om att anta någon till uppdraget som diakon eller att förklara någon behörig att utöva detta uppdrag fattas av biskopen och domkapitlet i det stift där kandidaten söker en anställning som diakon.

I andra fall prövas ärendet av biskopen och domkapitlet i det stift där kandidaten är folkbokförd eller, om kandidaten inte är folkbokförd inom landet, av domkapitlet i Uppsala stift.

13 § Frågor om behörighet att utöva kyrkans ämbete enligt 9-10 §§ prövas enligt följande:

1. diakoner som har anställning som diakon i ett stift	domkapitlet i det stiftet
2. diakoner som har anställning hos Svenska kyrkan på nationell nivå	Domkapitlet i Uppsala Stift
3. övriga diakoner, folkbokförda inom ett stifts område	domkapitlet i det stiftet
4. övriga diakoner	Domkapitlet i Uppsala stift.

13a § Frågor om behörigförklaring enligt 11 § prövas av det domkapitel som tidigare har förklarat diakonen obehörig att utöva kyrkans ämbete och biskopen i det stiftet.

Överklagande

14 § Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i diakonexamen får inte överklagas.

Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Kyrkans besvärsnämnd.

32 kap. Kyrkans förtroendevalda

Inledande bestämmelser

1 § Med förtroendevalda avses i denna kyrkoordning de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan.

Rösträtt

2 § Den som uppfyller nedanstående villkor har rösträtt vid val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling. Motsvarande gäller vid val till stiftsfullmäktige. Man skall tillhöra Svenska kyrkan, fylla 16 år senast på valdagen, och vara folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige.

Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen.

3 § Frågor om rösträtt avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 37 kap.

Valbarhet

4 § Valbar i direkta eller indirekta val till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, eller

3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet.

Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5-8 §§.

Valbarhetshinder

5 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som

1. har en anställning som biskop,

2. har anställning som kyrkoherde i församlingen,

3. är förordnad att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i församlingens kyrkoråd,

4. är anställd hos församlingen eller samfällighet i vilken församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

6 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte

1. den som har en anställning som biskop,

2. den kyrkoherde som är ledamot och dennes ersättare i samfällighetens kyrkonämnd

3. den som är anställd hos samfälligheten eller i församling som ingår i samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

7 § Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som

1. har en anställning som biskop,

2. har en anställning som domprost,

3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

8 § Förutom det som anges i 5-7 §§ gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

2. Den som är anställd i en samfällighet är inte valbar till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i denna samfällighet. Han eller hon är inte heller valbar till ett direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i en församling som ingår i samfälligheten om anställningen innefattar tjänstgöring i den församlingen.

3. Den som är stiftsanställd är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder.

4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller någon nämnd på nationell nivå.

Uppdragets upphörande

9 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast.

Om valbarheten upphör enbart därför att en ledamot i ett kyrkoråd eller någon nämnd i en församling flyttar och folkbokförs i en annan församling får ledamoten ändå behålla sitt uppdrag under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Detta gäller även ersättare och kyrkvärdar. Som villkor för detta gäller att den förtroendevalda personen trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling.

10 § Kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade får återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts av fullmäktige eller delegerade om han eller hon

1. har vägrats ansvarsfrihet, eller

2. genom en dom som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer.

Första stycket skall på motsvarande sätt tillämpas på stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

Reservation

11 § Den som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.

Reservationen skall anmälas innan sammanträdet har avslutats. Om ledamoten vill utveckla reservationen närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.

33 kap. Kyrkans anställda

Bemanningsorganisation för en församling

1 § För varje församling skall det finnas anställd

1. en kyrkoherde,

2. minst det antal övriga präster (komministrar) som stiftsstyrelsen bestämmer,

3. minst en kyrkomusiker som skall vara organist eller kantor, samt

4. det antal diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten.

2 § Församlingar som ingår i ett flerförsamlingspastorat har gemensam kyrkoherde och annan personal.

Domprosten är kyrkoherde för den församling där stiftets domkyrka är belägen.

Domkyrkoorganisten är kyrkomusiker för den församling där stiftets domkyrka är belägen. Domkyrkoorganisten skall vara organist. När en domkyrkoorganist skall anställas skall domkapitlet beredas tillfälle att yttra sig över de sökande.

Domkapitlet skall för andra församlingar än den som avses i andra stycket besluta om den kyrkomusiker som avses i 1 § 3 skall vara organist eller kantor.

Bemanningsorganisation för ett stift

3 § I varje stift skall det finnas anställd

1. en biskop,

2. det antal präster (stiftsadjunkter, kontraktsadjunkter och pastorsadjunkter) och diakoner som stiftsstyrelsen bestämmer,

3. minst en stiftsjurist som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, samt

4. den personal i övrigt som behövs för verksamheten.

Bemanningsorganisation för den nationella nivån

4 § I kyrkokansliet skall det finnas anställd

1. en generalsekreterare,

2. en kyrkosekreterare som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,

3. minst en kyrkojurist som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, samt

4. det antal präster och diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten.

Arbetsgivarorganisation

5 § En församling, en samfällighet eller ett stift som är arbetsgivare skall ge Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund fullmakt att

1. företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal,

2. avgöra frågor om lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikter om sådana kollektivavtal,

3. företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller om påföljder vid konflikter om sådana avtal, och

4. i anslutning till ingångna kollektivavtal företräda arbetsgivaren i fråga om sådana arbetstagare som inte är medlemmar i någon avtalsslutande arbetstagarorganisation.

En sådan fullmakt som avses i första stycket skall ges Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund att företräda även Svenska kyrkan som arbetsgivare för personalen i kyrkokansliet.

Särskilda villkor för att få och inneha anställning

6 § Endast den som tillhör Svenska kyrkan får anställas i kyrkan och inneha anställning i kyrkan. Dock får den anställas som tillhör ett annat samfund, med vilket kyrkan har slutit särskilt avtal om samverkan, utan att träda in i kyrkan.

Det som sägs i första stycket gäller inte sådana anställda som uteslutande eller så gott som uteslutande arbetar inom begravningsverksamheten.

7 § Endast den som är behörig att utöva uppdraget som biskop enligt bestämmelserna i 29 kap. får inneha anställning som biskop.

Endast den som är behörig att utöva uppdraget som präst enligt bestämmelserna i 30 kap. får inneha anställning som präst.

Endast den som är behörig att utöva uppdraget som diakon enligt bestämmelserna i 31 kap. får inneha anställning som diakon eller anställning med liknande tjänstebenämning eller en där sådan behörighet på annat sätt har angetts som villkor för anställning.

Särskilda villkor för att få anställning

8 § Behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde är den som

1. har fyllt 30 år,

2. har tjänstgjort som pastorsadjunkt i ett år och därefter som präst i Svenska kyrkan i ytterligare minst två år, och

3. av domkapitlet har förklarats uppfylla de särskilda krav som befattningen ställer.

Behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde är endast den som har förklarat sig beredd att fullt ut tjänstgöra med andra präster i Svenska kyrkans gudstjänster.

Domkapitlet får medge undantag från villkoren i första stycket om det finns särskilda skäl.

9 § Behörig att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt är den som har tjänstgjort som pastorsadjunkt i ett år och som av domkapitlet har förklarats uppfylla de särskilda krav som befattningen ställer.

Domkapitlet får medge undantag från dessa villkor om det finns särskilda skäl.

10 § Behörig att anställas som diakon är den som av domkapitlet har förklarats uppfylla de särskilda krav som befattningen ställer. Detsamma gäller andra befattningar där behörigheten att utöva uppdraget som diakon har angetts som villkor för anställning.

11 § Behörig att anställas som organist är den som har avlagt organistexamen eller motsvarande examen.

Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt kantorsexamen eller motsvarande examen eller som är behörig att anställas som organist.

Kyrkans försäkringsförening

12 § Kyrkliga organ med pensionsåtaganden skall vara medlemmar i Kyrkans försäkringsförening och fullgöra de skyldigheter som följer av medlemskapet.

Överklagande

13 § Domkapitlets beslut i ärenden om förklaring enligt 8-10 §§ får överklagas hos Kyrkans besvärsnämnd. Klagorätt tillkommer

1. den sökande, såvitt avser beslut att inte förklara honom eller henne behörig,

2. en medsökande, såvitt avser beslut att förklara en sökande behörig, och

3. den eller de församlingar och den samfällighet eller det stift som tillsättningen gäller, såvitt avser beslut att inte förklara en sökande behörig.

När ett beslut har överklagats enligt första stycket får anställningsärendet inte slutföras förrän Besvärsnämnden har avgjort överklagandet.