Svenska kyrkans centralstyrelse
Verksamhetsberättelse 1998
Kyrka och folk. Bibel, folk och kyrka. Kyrkans globala ansvar. Kyrkor i samverkan. Kyrka och folk inför årtusendeskiftet. Stat och kyrkan. Det finns många och ofta använda rubriker som kan användas också om verksamheten under 1998. De ofta brukade rubrikerna får emellertid ändrad innebörd från tid till annan. I inledningen till vår verksamhetsberättelse vill vi lyfta fram vad som just nu ryms bakom dem ur den kyrkliga riksorganisationens synvinkel.
Kyrka och folk
Under 1998 avslutades den brett upplagda Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka. Inom dess ram samlades en lång rad av framåtsyftande projekt som fortfarande pågår eller som nyligen avslutats i stiften och vid flera kyrkliga institutioner, liksom inom Kyrkokansliet. I det fortsatta gemensamma uppdraget för hela Svenska kyrkan, bär vi med oss värdefulla erfarenheter av att kyrkan på nationell nivå kan skapa mötesplatser och former för ett aktivt delande. En sådan mötesplats är de nu årligen återkommande Olofsdagarna i Sigtuna som i höstas lyfte fram frivilligkraften i vår kyrka under temat Alla goda krafter tillsammans.
Folkkyrkostudien har också hjälpt oss att se att folkkyrkan lever i vårt land. Genom sitt finmaskiga nätverk över hela landet förenas kyrkan på nationell nivå med den mest lokala situationen. I en ständigt pågående dialog utvecklas denna kyrka genom möten mellan tradition och dagssituationer. Dagligen sker förtroendefulla möten kring någon av de kyrkliga handlingarna; dop, konfirmation, vigsel och begravning. Landets kyrkobyggnader symboliserar positiva värden för en stor majoritet av dem som bor i vårt land. I krissituationer vänder sig människor med förväntan till kyrkans diakoni. Det finns ett stort förtroendekapital investerat i denna förväntan. För kyrkans del blir frågan hur den i varje enskilt möte svarar på denna förväntan. Det är här som den levande folkkyrkan tar gestalt.
Att folkets intresse för kyrkobyggnaden är mycket stort, det vet vi nu genom flera undersökningar. Samtidigt måste vi konstatera att detta intresse nog inte alltid motsvaras av ett lika stort intresse för att delta i de handlingar och händelser som kyrkobyggnaden är gjord för. I den varje år insamlade gudstjänststatistiken kan vi utläsa hur de traditionella kyrkobesöken minskar. När församlingarna förmår ta till sig den positiva grundsyn som ligger bakom den höga värderingen av kyrkobyggnaden, det stora intresset för kyrkan som kulturbyggnad och den växande betydelsen av kyrkorummet som en helig offentlig oas mitt i den brusande vardagen, uppstår anknytningar med församlingens gudstjänstliv. Det visar erfarenheterna av den framgångsrika utveckling som Vägkyrkorna har haft. Under 1998 fanns 371 församlingar på vägkyrkokartan. Projektet Tidernas kyrka som pågått i flera år har engagerat många församlingar kring Kyrkobyggnadens dag och andra aktiviteter.
Frågor som rör det gemensamma kulturarvet är också en viktig del i forskningsrådets arbete, tydligast i det stora projektet Sveriges kyrkohistoria, där den första av åtta böcker utkom under året, Missionstid och tidig medeltid.
En annan viktig sida av relationen mellan folk och kyrka är kyrkans engagemang i samhällsfrågor. Miljöfrågor, fredsarbete, stöd till asylsökande och flyktingar, arbete för mänskliga rättigheter, rättvisemärkning och etiska placeringar är några av de många områden där Svenska kyrkan är engagerad. Arbetslivsfrågor, handikappfrågor, kris- och katastrofhantering, brottsofferarbete, familjerelationsfrågor och utveckling av frivilligarbete är ytterligare några exempel. Inom Svenska kyrkans teologiska kommitté pågår arbete med en principiell belysning av kyrkans ansvar för social och ekonomisk rättvisa.
Till Svenska kyrkans uppgift som folkkyrka hör också att möta dem som bor eller tillfälligt vistas utomlands. Under 1998 har Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) med sin verksamhet på ett 40-tal platser vunnit nya framgångar. Den kontakt som uppstår utomlands mellan folket och kyrkan förtjänar att studeras ytterligare i syfte att ge inspiration för det inhemska arbetet. Utlandskyrkan är kontinuerligt den öppna vägkyrkan där kontakt mellan besökaren och hemlandets kyrka ofta blir andligt och diakonalt fruktbärande. Samtidigt är utlandskyrkan en ekumenisk mötesplats, där de lokala banden mellan Svenska kyrkan och värdlandets kyrkofamiljer växer sig starka och blir till glädje för fastboende och besökande.
Nyårsnatten 1999 kommer många kyrkor att hålla sina portar öppna för allmänheten, men också för framtiden. Inför den nya tid som den nya Svenska kyrkan går in i vid millennieskiftet övergår projektet Tidernas kyrka i projektet Öppen kyrka. I ett fortsatt delat ansvar med Riksantikvarieämbetet och som ett uttryck för den öppna folkkyrkan vill detta projekt inspirera allt fler församlingar att öppna sina kyrkor och därigenom göra det kyrkliga kulturarvet tillgängligt för så många som möjligt.
Bibeln, folket och kyrkan
Efter många års förväntan på Bibel 2000, dvs. nyöversättningen av Gamla testamentet och de apokryfa skrifterna samt 1981 års översättning av Nya testamentet, pågår ett omfattande och brett upplagt ekumeniskt arbete inför mottagandet. I denna gemensamma uppgift är det ett stort uppdrag för Svenska kyrkan på nationell nivå att i samverkan med stift och församlingar stimulera till ett aktivt och utvecklande bibelarbete.
Svenska Bibelsällskapet svarar för att synliggöra Bibeln i det offentliga rummet och för att internt informera nyckelpersoner i stift, kyrkor och samfund. De tre kristna studieförbunden samverkar i materialproduktion och metodutveckling. Verbum bokförlag tillhandahåller biblar för studier och gudstjänstbruk. Under andra halvåret 1999 kommer Svenska Bibelsällskapets informationsinsatser att intensifieras med början vid kristna riksmötet i Linköping och med fortsättning under hösten i stora annonskampanjer samt radio- och TV-produktioner. Lokala församlingar avser att sprida Smakprovet, en mindre skrift som ger exempel på den nya översättningen. Vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg kommer Bibeln att vara ett av tre huvudteman. Sista veckan i november överlämnas Bibelkommissionens översättning till regeringen, som senare vid en ceremoni i riksdagens plenisal, överlämnar översättningen till svenska folket. Första söndagen i advent tas Bibel 2000 emot i Sveriges kyrkor och samfund. Vid en direktsänd högtidsgudstjänst i radio och TV från Uppsala domkyrka tas den nya bibelöversättningen emot av Svenska kyrkan.
Sedan några år tillbaka visar den allmänna debatten och händelser i kulturlivet att intresset ökar för Bibelns texter. Dramatiseringar av Markus- och Lukasevangelierna vid flera teatrar och försäljningen av Bibeln som pocketbok berättar om ett bibelintresse som inte noterats på länge. På motsvarande sätt förbereder press, radio och TV att spegla och tolka bibelöversättningens ankomst som århundradets kulturhändelse. Man kan därför anta att förväntningarna på Svenska kyrkans församlingar att ge tillfälle till samtal och reflektion i ett ökat bibelanvändande blir stora under kommande höst och vinter.
Svenska kyrkans insatser i Bibel 2000 har en stor bredd. Svenska kyrkans kulturråd, Kyrkokansliets avdelning för information och insamling, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), Svenska Kyrkans Unga och Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) samordnar verksamheter med Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling i samarbete med Svenska Bibelsällskapet och Verbum förlag. Sedan hösten 1998 ges ett särskilt nyhetsbrev, Inför Bibel 2000, ut med distribution till församlingar, stift, kyrkokanslier, EFS-föreningar, ekumeniska grupper och studieavdelningar. I serien Mitt i församlingen har temanummer med inriktning på nya bibelbrukarmetoder utkommit. Under året blir ett nummer färdigt med förslag på ordningar för gudstjänster i samband med millennieskiftet och mottagandet av Bibel 2000.
Kyrkans globala ansvar
Lutherhjälpens och Svenska kyrkans missions (SKM) uppdrag är att leda och samordna Svenska kyrkans internationella diakoni och mission. Under SKM:s och Lutherhjälpens historia har många långsiktiga relationer med kyrkor och ekumeniska organ i Afrika, Asien och Latinamerika utvecklats och fördjupats. Det finns ett ömsesidigt givande och mottagande, men strukturer och relationer behöver kontinuerligt förändras, så att de gemensamma uppdragen blir så tydliga som möjligt.
De fattigas gemenskap var årets tema för missionsinsamlingen som var inriktad på Centralamerika. Temat var valt utifrån den demokratiutveckling där ursprungsbefolkningen får inflytande och tillgång till den jord som gått dem ur händerna. Det handlar om hur de fattiga skapar ett utrymme i det civila samhället. Det är inte bara de rika som skall ta ställning för de fattiga utan de fattiga måste ta ställning till sin egen situation och det är sådana initiativ som SKM och Lutherhjälpen stöder.
All fattigdom är av ondo. Den innebär en död i förtid och står i motsats till vad Gud vill med oss människor. Hos de drabbade finns en visshet om att Gud aldrig överger sina barn, säger biskopen Medardo Gómez i El Salvador en vecka efter Mitch-katastrofen i slutet av oktober 1998. Tack vare det upparbetade djupa samarbetet kunde Lutherhjälpens uttalade uppdrag att förmedla katastrofhjälp ge omedelbar verkan.
Största delen av SKM:s anslag går till kyrko- och församlingsutveckling. Flera kyrkor i Afrika och Asien växer snabbt och det behövs stora insatser för att stödja och rusta gamla och nya församlingar och stärka kyrkornas organisation, utbildning och teologiska medvetenhet. Situationer i samhällen smittar av sig på kyrkorna och hämmar det långsiktiga arbetet. Ett exempel är konflikten mellan Etiopien och Eritrea. I Egypten och Indien lever kristna under press, ibland förföljelse. Pågående konflikter eller sår efter avslutade krig är hinder för utveckling. Freds- och försoningsarbete är en uppgift av avgörande betydelse. Ett sådant arbete pågår i Liberia, där SKM:s goda relationer till den lokala lutherska kyrkan och andra inhemska organisationer samt Lutherhjälpens tidigare engagemang i Liberia har gjort denna insats möjlig. Den är ett exempel på det integrerade kansliets stöd för gemensamma insatser.
Av Lutherhjälpens långsiktiga utvecklingssamarbete är drygt hälften integrerade program med många kompletterande delar: åtgärder för tryggad vatten- och livsmedelsförsörjning, markvård och trädplantering, utbildning, hälsovård och kreditverksamhet. Fattigdomen förvärrar de redan svåra miljöproblemen i syd, men nords tillväxtmodell är inte ett hållbart alternativ. Därför stöder Lutherhjälpen utveckling av alternativ teknologi och undervisning i ekologiskt inriktat och biointensivt jordbruk.
Lutherhjälpen och SKM sprider information både om sitt eget och sina partners arbete samt om situationen i länder i tredje världen. Informationsarbetet om rättvisemärkta varor har ökat i ett försök att förändra de orättvisa handelsstrukturerna i världen, och etiska frågor rörande Svenska kyrkans kapitalplaceringar blev under året en massmedial angelägenhet.
Kyrkor i samverkan
Vi skall hålla samman. Det var det slutliga budskapet från Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamling i Harare i december 1998, årets viktigaste ekumeniska händelse. Många hade före generalförsamlingen siat om KV:s snara undergång med hänsyn till de frågor som diskuterats under senare år. Från de ortodoxa och österländska kyrkorna hade kritik riktats mot de västerländska kyrkorna för deras syn på homosexualiteten, kvinnor i prästämbetet och inklusivt språk. Kritik hade också riktats mot de protestantiska kyrkornas allt större antal, ofta genom splittring. Röster protesterade även mot att det i så stor utsträckning är det västerländska samhället och de västerländska kyrkorna som bestämmer vad som är viktigt och oviktigt. I en särskild samtalsgrupp skall nu de teologiska frågorna bearbetas vidare. KV står kvar som den viktigaste ekumeniska rörelsen i vår tid.
Inte alla kyrkor tycker sig kunna förena sin syn på sig själva med ett medlemskap i KV. Det gäller t.ex. pingströrelsen och den romersk-katolska kyrkan. Generalförsamlingen ställde sig nu bakom tanken på ett vidare ekumeniskt forum, en mötesplats, där alla kyrkor skulle kunna vara med. Ingen vill skapa en ny organisation, men tillfällen där alla kyrkor kan delta på lika villkor. Svenska kyrkan har tillstyrkt detta initiativ.
Den omformning av Sveriges Kristna Råd (SKR), från sammanträdestät organisation med många arbetsgrupper till en mer löst sammanhängande rörelse av nätverk från ett litet kansli, blir ett prov på om det ekumeniska arbetet i Sverige främst bygger på fasta strukturer eller på en gemensam vilja till samarbete och samverkan. De teologiska och sociala frågorna ställs i fokus på ett nytt sätt. Vår tro är att både vår egen kyrka och de andra kyrkorna i vårt land är så nära förbundna med varandra och ser så stora möjligheter i samarbetet, att det är den väg som väljs.
Kyrka och folk inför årtusendeskiftet
Advent med Bibel 2000, jul med minnet av Kristi födelse och firandet av inkarnationens under och nyår med ingången till ett nytt millennium är de tre huvudpunkterna omkring vilka alla insatser i kyrkornas millenniefirande orienterar sig.
Jubel 2000 och dess namninsamling slutförs i och med G7/8-mötet i Köln i mitten av juni 1999. Namninsamlingsarbetet har dock inte nått målet 300 000 namn i Sverige. Ett tåg är chartrat för de ca 600 deltagarna från Sverige, vilka skall vara med om de folkliga manifestationerna omkring G7/8-mötet. Bland annat kommer deltagarna att bilda en mänsklig kedja.
En bok om skuldkrisen beräknas utkomma under våren, speglad i intervjuer från KV:s generalförsamling i Harare.
En viktig händelse vid tiden för millennieskiftet är att den nya hela bibelöversättningen tas i bruk den första söndagen i advent. Kyrkoledarna uppmanar församlingarna att arrangera ekumenisk julbön på julafton som en gemensam upptakt till julfirandet. Från julbönens fokusering på enheten i Kristus och minnet av Frälsarens födelse och den gemensamma tron på Kristus, fortsätter julfirandet i respektive församling med mässor, ottor och andra gudstjänster.
Nyårsfirandet sker i lokalt samarbete med kommuner, byalag, föreningar. Kyrkan deltar och bidrar till det nyårsfirande som planeras på varje ort. Kyrkorna förväntas vara öppna och erbjuda många olika gudstjänster, tillfällen till stillhet, ljuständning, körframträdanden, meditation och eftertanke. Biskoparna har beslutat att var och en i sin domkyrka inleda det nya millenniet med en mässa en timme efter tolvslaget. I samband med millennieskiftet introduceras som redan nämnts projektet Öppen kyrka.
Det andra årtusendet förknippas i hög grad med våld och krig. Förhoppningarna är stora inför det kommande: ett fredens årtusende. Nyårsdagen år 2000 inleds med en böndag om fred - gärna ekumeniskt ordnad - där alla människor av god vilja bjuds in till att dela förhoppningen och bönen om en tid med fred för alla människor. Förenta Nationerna har proklamerat år 2000 som sitt fredsår och nyårsdagen är dess startpunkt.
Genom SKR:s gudstjänstkommitté kommer gudstjänstmaterial att utarbetas för den ekumeniska julbönen, material att användas i övrigt i kyrkornas julgudstjänster och gudstjänstmaterial för nyårsaftonen. Materialet kommer att publiceras i Mitt i församlingen. SKS genomför en omfattande satsning inför millennieskiftet. Bland annat har fem kompositörer fått beställningar på verk för blandad kör, orgelmusik har beställts till tre kända psalmer och för barn och vuxna produceras millenniespelet Genom tiden. Den millenniepsalm, Innan gryningen, som skrivits av Ylva Eggehorn kommer under året att tonsättas.
Hela människan och Svenska Kyrkans Unga har inlett ett projekt, Baksmällan, som skall ta upp och bearbeta den besvikelse som uppstår när inte alla förväntningar inför det nya millenniet infrias.
Inför skiftet genomför forskningsavdelningen en mätning av den religiösa aktiviteten i Sverige ett veckoslut under hösten, Sverigeräkningen 2000.
Stat och kyrka
De senaste åren har innehållit ett intensifierat arbete med frågan om förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. 1998 har därvid varit ett nyckelår. Det kan finnas skäl att just i verksamhetsberättelse för 1998, det år då riksdagen fattat beslut i de avgörande frågorna rörande nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten, erinra om den långa process som lett fram till dagens läge.
Vi är nu i slutfasen av en diskussion som varit ständigt pågående sedan tillkomsten av den nuvarande religionsfrihetslagen 1951. 1958 års utredning om förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten presenterade under arbetets gång tio delbetänkanden i olika frågor inom ämnesområdet. Utredningens slutbetänkande lades fram 1968. En parlamentariskt sammansatt beredning, tillsatt samma år, lade 1972 fram sitt slutbetänkande. 1973 gav regeringen till känna att den inte avsåg att lägga fram någon proposition med anledning av beredningens förslag. Efter detta besked tillsattes 1973 inom Svenska kyrkan en arbetsgrupp med uppgift att i första hand arbeta fram förslag till reformer beträffande kyrkans organisation och arbetsformer. Arbetsgruppen inledde 1975 mera vittsyftande överläggningar med den dåvarande kyrkoministern och en av denne tillsatt arbetsgrupp. De båda arbetsgrupperna framlade år 1978 förslag till ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Regeringens förslag till 1979 års kyrkomöte avvisades av kyrkomötet.
Efter detta genomfördes begränsade förändringar. Kyrkomöteskommitténs förslag ledde t.ex. till att kyrkomötet ombildades 1983 och en kyrkostyrelse, Svenska kyrkans centralstyrelse, skapades. I stiften tillkom senare obligatoriska stiftssamfälligheter. Den ekonomiska förvaltningen på lokalplanet flyttades i stor utsträckning från församlingar till pastorat. En ny kyrkolag, som ersatte den dittills gällande 1686 års kyrkolag, tillkom.
År 1988 begärde kyrkomötet hos regeringen en expertutredning som närmare skulle klargöra Svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden. Denna utredning, ERK-utredningen, lade 1992 fram sitt slutbetänkande. Detta innehöll en beskrivning av möjliga förändringar av relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Betänkandet avslutades med några sammanfattande modeller för de framtida relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. En parlamentarisk kommitté, Kyrkoberedningen, tog vid och lämnade 1994 förslag om nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Regeringen förelade 1995 kyrkomötet ett förslag i frågan, vilket i stor utsträckning godtogs. På hösten samma år fattade riksdagen ett med kyrkomötesbeslutet i stort överensstämmande principbeslut. Efter 1995 har ytterligare utredningsarbete gjorts, bl.a. om rättsliga frågor, begravningsverksamheten och kyrkans personal. Förslagen från dessa utredningar har av regeringen lämnats till kyrkomötet, som i huvudsak tillstyrkt dem. Riksdagen har under 1998, efter att kyrkomötet klargjort sin uppfattning, beslutat om ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, utfärdat en ny lag om trossamfund och en ny lag om Svenska kyrkan samt upphävt den nuvarande kyrkolagen och lagen om religionsfrihet. Den nya lagstiftningen träder i kraft vid årsskiftet 1999/2000. Nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten råder därmed. 1999 års kyrkomötesbeslut om en ny kyrkoordning avslutar den långa beslutsprocessen. Därefter kommer genomförandet av den nya ordningen. Också förberedandet av detta arbete har inletts i större skala under 1998.
En samlad kyrklig riksorganisation
Kyrkomötesreformen, dvs. de grundläggande besluten om den organisation på nationell nivå som i sina huvuddrag visat sig bestå fram till år 2000, trädde i kraft fullt ut 1985 och innehöll utöver vad som redan nämnts en ny samlad nämndorganisation inom ramen för SFRV. Efter 1985 genomfördes fortsatta förändringar. Antalet nämnder minskade från nio till fem. Vissa områden fördes in under Centralstyrelsens/SFRV-styrelsens direkta ansvar. Kyrkokansliet samlades i Uppsala. Särskilda råd för forskning, för kultur och för samiskt arbete bildades. Vissa för styrelsen och nämnderna gemensamma avdelningar kom till.
Fr.o.m. den 1 januari 1997 finns ett gemensamt kyrkokansli för SFRV, SKM, Lutherhjälpen, SKUT och EFS-utland. All verksamhet bedrivs samordnat inom SFRV, som också är arbetsgivare för all personal i Kyrkokansliet och i utlandstjänst. Under hela perioden 1985-1998 har stegvis arbetsfördelning och samverkan klargjorts, samarbetet med stiften utvecklats, särskilt under senare år, arbetet i Kyrkokansliet samordnats och en ökad delegation genomförts. I alla dessa avseenden finns mycket kvar att göra.
Förändringarna sammantaget under åren 1982-1999 har varit mycket omfattande. Den framtidsinriktade utvecklingen är ojämförligt större än de problem som funnits. Att förändringar av denna omfattning måste ske stegvis, och med kvardröjande brister i vissa avseenden, är inte orimligt. Det finns nu behov av en ytterligare grundläggande bearbetning av verksamhetens inriktning. I de olika nämnderna är det nödvändigt att formulera innebörden i att utveckla kyrkolivet, att utveckla en missionssyn och en biståndssyn för 2000-talet och att ge utlandskyrkan dess rätta plats i en starkt förändrad värld.
2 Centralstyrelsens sammansättning, organisation m.m.
För Centralstyrelsens arbete finns en av kyrkomötet 1989 beslutad instruktion (SKFS 1989:9) med ändringar beslutade av kyrkomötet 1992, 1995 och 1997 (SKFS 1992:11, 1995:7 och 1997:6). Enligt instruktionen skall Centralstyrelsen därutöver anta en arbetsordning. Centralstyrelsen fastställde ny arbetsordning med tillhörande delegationsreglemente den 28 oktober 1998.
2.1 Centralstyrelsens ledamöter och ersättare
Centralstyrelsen hade under 1998 följande sammansättning:
Ordinarie ledamöter t.o.m. den 27 augusti 1998
Ärkebiskop KG Hammar, Uppsala, ordförande, landstingsrådet Levi Bergström, Kåge, 1:e vice ordförande, f. riksdagsledamoten Stina Eliasson, Stugun, 2:a vice ordförande, lektor Kerstin Bergman, Linköping, professor Carl-Henric Grenholm, Uppsala, socionom Catarina Agrell, Stockholm, prosten Sven-E. Kragh, Kil, prosten Ulla Carlson, Hovmantorp, högstadielärare Anita Franzén, Kungsbacka, speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, Viken, kontraktsprosten Bengt Berg, Nyköping, överläkare Per-Jan Wållgren, Karlstad, kontraktsprosten Dag Sandahl, Kalmar, kanslichef Gunvor Hagelberg, Göteborg, överförmyndare Urban Gibson, Sollentuna.
Ersättare
Biskop Claes-Bertil Ytterberg, Västerås, kyrkoherde Torgny Larsson, Kyrkesund, försäkringskassetjänsteman Marianne Upmark, Stockholm, överförmyndare Birger Hassel, Göteborg, assistent Kerstin Björk, Västerås, f. kommunalrådet Marianne Rosenkvist, Arboga, speciallärare Alvar Gahm, Östervåla, kyrkokamrer Ulla Samuelsson, Hallabro, kontraktsprosten Anders Åkerlund, Borlänge, leg. sjuksköterska Christina Hjertén, Tidaholm, kommunalrådet Gunnar Sibbmark, Rydaholm, granskare Suzanne Fredborg, Lidingö, diakon Kerstin Kedvall, Huskvarna, kontraktsprosten Bengt Linvall, Västerås, kontraktsprosten Jan Erik Ågren, Ramsele.
Ordinarie ledamöter efter val i kyrkomötet den 28 augusti 1998:
Ärkebiskop KG Hammar, Uppsala, ordförande, landstingsrådet Levi Bergström, Kåge, 1:e vice ordförande, f. riksdagsledamoten Stina Eliasson, Stugun, 2:a vice ordförande, kontraktsprosten Margarethe Isberg, Huddinge, stiftsdirektor Britas Lennart Eriksson, Västerås, socialdirektör Birgith Wiklund Molberg, Kvissleby, speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, Viken, lektor Curt Forsbring, Gävle, prosten Ulla Carlson, Hovmantorp, chefredaktör Marianne Kronberg, Stockholm, prosten Sven-E. Kragh, Kil, leg. sjuksköterska Christina Hjertén, Tidaholm, advokat Britt-Louise Agrell, Uppsala, kanslichef Gunvor Hagelberg, Göteborg, kontraktsprosten Bengt Linvall, Västerås.
Ersättare
Biskop Claes-Bertil Ytterberg, Västerås, försäkringskassetjänsteman Marianne Upmark, Stockholm, redaktör BoLennart Anbäcken, Uppsala, exploateringsassistent Ann-Christine Andersson, Ystad, kyrkoherde Torgny Larsson, Kyrkesund, f. kommunalrådet Marianne Rosenkvist, Arboga, riksdagsledamoten Nils Fredrik Aurelius, Kalmar, kyrkokamrer Ulla Samuelsson, Hallabro, rådman Robert Schött, Stockholm, jur.kand. Catharina Månsson, Bjärnum, kommunalrådet Gunnar Sibbmark, Rydaholm, komminister Daniel Tisell, Göteborg, riksdagsledamoten Jan-Erik Ågren, Ramsele, kontraktsprosten Anders Reinholdsson, Sätila, stiftskonsulent Anna Lundblad Mårtensson, Linköping.
Centralstyrelsen har under året sammanträtt tio gånger. Sammanträdena har ägt rum den 28-29 januari i Uppsala, den 26-27 mars i Gålsjö bruk, den 23 april i Uppsala, den 18-19 maj i Sigtuna, den 17 juni i Uppsala, den 19 augusti per capsulam, den 24 augusti i Sigtuna, den 29 augusti i Sigtuna, den 28-29 oktober i Uppsala och den 16-17 december i Sigtuna.
I anslutning till januarisammanträdet hade Centralstyrelsen sedvanliga överläggningar med Biskopsmötet. Sammanträdet i Gålsjö bruk i mars hade karaktären av stiftsbesök i Härnösands stift, då Centralstyrelsen hade tillfälle att överlägga med företrädare för stiftsledning och stiftskansli om gemensamma aktuella frågor. I mitten av maj var Centralstyrelsen värd för ett officiellt besök från Church in Wales, en av de kyrkor inom Borgågemenskapen som Centralstyrelsen besökte i november 1996. I november inbjöd Centralstyrelsen företrädare för domkapitlen och stiftsstyrelserna till överläggningar, i första hand kring remissutfallet på förslagen om Svenska kyrkans framtida organisation.
2.2 Arbetsutskottet
Centralstyrelsens arbetsutskott bereder styrelsens sammanträden och har dessutom enligt arbetsordning och delegationsreglemente bemyndigande att fatta beslut i brådskande ärenden samt i vissa grupper av ärenden.
Arbetsutskottet har till och med den 27 augusti 1998 bestått av ärkebiskopen som ordförande, Levi Bergström 1:e vice ordförande, Stina Eliasson 2:a vice ordförande, Birgitta Ericsson Löfgren och Dag Sandahl. Ersättare under samma period har varit biskop Claes-Bertil Ytterberg, Catarina Agrell, Sven-E. Kragh, Bengt Berg och Gunvor Hagelberg. Från och med den 29 augusti 1998 har arbetsutskottet utgjorts av ärkebiskopen som ordförande, Levi Bergström 1:e vice ordförande, Stina Eliasson, 2:a vice ordförande, Birgitta Ericsson Löfgren och Gunvor Hagelberg. Ersättare från samma datum har varit biskop Claes-Bertil Ytterberg, Margarethe Isberg, Sven-E. Kragh, Curt Forsbring och Britt-Louise Agrell.
Arbetsutskottet har under året haft elva sammanträden. Därutöver har arbetsutskottet haft överläggningar med Kyrkofondsstyrelsens arbetsutskott och med arbetsutskottet inom Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbunds styrelse.
Centralstyrelsens sekretariat utgörs av personal anställd hos SFRV. I första hand har de anställda inom Avdelningen för ledning och planering och Avdelningen för kyrkorätt och organisation tjänstgjort åt styrelsen. I teologiska frågor är kyrkosekreteraren huvudföredragande och övergripande ansvarig för beredningen. Härutöver har också många andra befattningshavare i Kyrkokansliet tjänstgjort som föredragande i enskilda ärenden och utfört beredande och verkställande uppgifter.
Generalsekreteraren är Centralstyrelsens sekreterare och huvudföredragande.
3 Centralstyrelsens utredningar och kommittéer
3.1 Utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation
Riksdagen fattade i december 1995 principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Mot bakgrund härav och med utgångspunkt från kyrkomötets ställningstagande i augusti samma år fastställde Centralstyrelsen den 14 december 1995 direktiv för ett kyrkligt utredningsarbete. Direktiven och sammansättningen av en ledningsgrupp, fyra utredningsgrupper och en teologisk expertgrupp redovisades i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1996:2) med verksamhetsberättelse för år 1995. Centralstyrelsen beslutade i maj 1996 om tilläggsdirektiv för utredningsarbetet (CsSkr 1996:3).
Huvuduppgiften för utredningsarbetet var att utarbeta ett förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan.
Förslagen lades fram i form av sex betänkanden i början av mars 1998. Betänkandena (Svenska kyrkans utredningar 1998:1-6) innehåller Förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan (huvudbetänkande), Bekännelse, gudstjänst, kyrkomöte, Arbetet på olika kyrkliga nivåer, Val, indelning, kyrkobokföring och arkiv, Ekonomi och egendom samt Personal, tillsyn, överklagande.
Förslagen sändes på remiss intill den 1 oktober 1998 varpå Centralstyrelsen påbörjade arbetet med granskning av remissutfallet och utarbetandet av det slutliga förslag till kyrkoordning som föreläggs 1999 års kyrkomöte genom Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan.
Utredningsuppdraget är slutfört.
3.2 Svenska kyrkans medieutredning
Centralstyrelsen och Biskopsmötet fastställde i januari 1997 gemensamt en mediestrategi för Svenska kyrkan. Ett av leden i denna strategi utgjordes av att en utredning om Svenska kyrkans mediearbete skulle tillsättas. Direktiv för en sådan utredning beslutades den 13 november 1997. Enligt direktiven skall utredningen
_ kartlägga de olika informations- och medieverksamheternas mål och syften samt ekonomi. Utredningen skall belysa hur de olika kyrkliga medierna stöder, kompletterar och konkurrerar med varandra;
_ pröva förslagen om en bred medlemsinformation och om en medlemstidning, endera till endast kyrkotillhöriga eller till alla hushåll;
_ formulera förslag om hur församlingar, stift och Svenska kyrkan på nationell nivå skall kunna samverka i ett mediearbete med hela bredden av kyrkotillhöriga som målgrupp.
Utredningen skall också undersöka effektiviteten i olika slag av kyrkans annonsering, analysera i vilken mån Kyrkans Tidning i sin nuvarande form och församlingarnas sätt att använda tidningen tillfredsställer behoven i Svenska kyrkan och redovisa hur den nya informationstekniken (intranet, internet, digital TV och digital radio, multimedia etc.) kan komma att förändra informations- och mediearbetet och vilka konsekvenser Svenska kyrkan bör dra av detta. Utredningen har slutligen också i uppdrag att analysera och bedöma Verbumkoncernens roll i Svenska kyrkan.
Ledamöter i utredningen är biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, chefredaktör Lena Björk, chefredaktör Marianne Kronberg och politiskt sakkunnige Peter Weiderud. Tidigare har också professor Lennart Weibull och direktör Leon Nordin varit ledamöter men begärde under året entledigande från uppdraget. Sakkunniga i utredningen är Gunilla Hellqvist, Svenska Kyrkans Unga, stiftsinformatör Nils Nordung och t.f. chefen för Kyrkokansliets avdelning för information och insamling Karin Ljudén. Sekreterare är Stefan Cederlöf.
Utredningen avgav vid årsskiftet 1998/99 ett delbetänkande i frågan om en Svenska kyrkans medlemstidning. Utredningsarbetet skall i sin helhet vara slutfört vid utgången av 1999.
3.3 Översyn och revision av kyrkans böcker - ledningsgruppen
Inom Församlingsnämndens ansvarsområde pågår sedan 1997 ett arbete med översyn av Den svenska kyrkohandboken och Den svenska evangelieboken samt med revision av En liten bönbok. Arbetet är primärt föranlett av den kommande nyöversättningen av Gamla testamentet men också vissa andra i kyrkomötet aktualiserade frågor rörande de kyrkliga böckerna har tagits upp inom ramen för arbetet, t.ex. det upprepade önskemålet om ett mer inklusivt språk i Svenska kyrkans gudstjänster. Centralstyrelsen fastställde i mars 1997 övergripande direktiv för arbetet.
De olika arbetsgrupper som är verksamma med översynen och revisionen är tillsatta av Församlingsnämnden och har sina närmare direktiv från nämnden. Då Centralstyrelsen är ansvarig för de förslag som slutligt läggs fram för kyrkomötet - enligt planerna 2001 - och också ansvarar för att remissen blir samordnad och överskådlig har Centralstyrelsen utsett en ledningsgrupp för arbetet med i första hand samordnande funktion. Vissa frågor har dock lämnats direkt till ledningsgruppen för bearbetning. De rör bland annat utformningen av samlingsvolymen Den svenska psalmboken och frågan om Den lilla katekesen i det sammanhanget.
Ledningsgruppen består av ärkebiskop emeritus Gunnar Weman, ordförande (tillika ordförande i arbetsgruppen för kyrkohandboken), kyrkoherde Karin Burstrand, teol.dr LarsOlov Eriksson (ordförande i evangelieboksgruppen), tandläkare Ingrid Johansson Fjelkman (ordförande i Församlingsnämndens arbetsgrupp för gudstjänstfrågor), kontraktsprost Bengt Linvall och studentpräst Christina Lövestam (ordförande i bönboksgruppen). Sekreterare är planeringschef Anders Lindberg.
Ledningsgruppen hade 1998 fyra sammanträden. Uppdraget sträcker sig till våren 2001.
3.4 Utredning om Svenska kyrkan i utlandet (SKUT-utredningen)
Centralstyrelsen fastställde den 23 april 1998, i kapacitet av SFRV:s styrelse, direktiv för en utredning om Svenska kyrkan i utlandet, SKUT-utredningen. Utredningen skall lämna förslag om SKUT-verksamhetens framtida inriktning och omfattning, om SKUT:s organisatoriska ställning och om verksamhetens finansiering. Förändringarna i hela det internationella rörelsemönstret under senare år skall beaktas med de följder detta haft genom att underlaget sviktar för verksamheten på vissa orter medan trycket ökar på att arbete skall tas upp på nya platser. Hänsyn skall tas till Borgåöverenskommelsens implikationer. Direktiven i sin helhet redovisades för kyrkomötet/ombudsmötet genom skrivelsen StSkr 1998:503.
Till ledamöter i utredningen utsågs genom beslut i december 1998 verkställande direktören Leni Björklund, ordförande, kanslichef Åke Blomqvist, prosten Glenn Håkansson, f. riksdagsledamoten Karin Israelsson och biskop Christina Odenberg. Experter i utredningen är teol.dr Johan Dalman, rättschef Lars Friedner och avdelningschef Jan Madestam.
Styrelsen har medgivit att arbetet inleds först under våren 1999. Det skall enligt direktiven vara slutfört den 1 juni 2000.
3.5 Arbetsgrupp för nya riktlinjer för europaarbetet
Centralstyrelsen hade att vid sammanträde i december 1998 utse ledamöter i råd, kommittéer och grupper för den nya mandatperioden. I samband med frågan om ny expertgrupp för europafrågor konstaterade styrelsen att det finns ett stort behov av att utarbeta nya riktlinjer för Svenska kyrkans europaarbete. Omvälvningarna har varit stora i Europa under 1990-talet, Konferensen för europeiska kyrkor (KEK), där Svenska kyrkan spelar en aktiv roll, har fått växande uppgifter och Sveriges medlemskap i EU inverkar. Styrelsen beslöt därför att inte utse någon ny expertgrupp förrän nya riktlinjer utarbetats. Detta hade också föreslagits från bl.a. Biskopsmötet.
Till arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till riktlinjer för Svenska kyrkans europaarbete utsågs kontraktsprosten Margarethe Isberg, ordförande, advokat Britt-Louise Agrell och biskop Anders Wejryd. Sekreterare i arbetsgruppen är t.f. kyrkosekreterare Klas Hansson.
Någon särskild tidsplan har ännu inte lagts fast.
3.6 Översyn av vissa frågor rörande rikskollekter
Centralstyrelsen beslöt vid sammanträde den 28 oktober 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att, med ledning av de erfarenheter som vunnits efter det arbete som utfördes av 1995 års kollektutredning, utvärdera principerna för rikskollekter. Enligt direktiven skall arbetsgruppen särskilt se över principerna för vilka ändamål som trossamfundet Svenska kyrkan skall stödja med rikskollekter från år 2000 och vilket utrymme som bör eller kan finnas för olika ändamålstyper, granska förhållandet mellan allmänt organisationsstöd och kravet på projektinriktning på kollektändamålen samt pröva frågan om stöd via kollekt och stöd via anslag. Även frågan om de fyra fria rikskollekterna skall belysas mot bakgrund av de diskussioner som förevarit i kyrkomötet, senast 1997.
I arbetsgruppen ingår speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, ordförande, försäkringstjänsteman Marianne Upmark, komminister Daniel Tisell, konsulten Margareta Holmberg (utsedd av Församlingsnämnden), sjukskötare Timmy Leijen (utsedd av Svenska kyrkans mission) och lantbrukare Birgitta Josefson Hultgren (utsedd av Lutherhjälpen). Sekreterare är planeringschef Anders Lindberg.
Arbetsgruppen skall lämna förslag i sådan tid att gruppens arbete kan bli av betydelse för Centralstyrelsens beslut om rikskollekter för år 2000.
3.7 Utredningar inom ramen för Svenska kyrkans teologiska kommitté
För studier av utredningskaraktär inom Svenska kyrkans teologiska kommitté, se punkt 7.3.1.
4 Samrådsorgan och representation
4.1 Samarbetsrådet Svenska kyrkan-Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
I samarbetsrådet ingick under året följande personer från Svenska kyrkan: biskop Rune Backlund, direktor Ragnar Persenius, domprost Lennart Edqvist, kontraktsprost Glenn Håkansson, adjunkt Birgitta Öhr och egenföretagare Martin Löfgren. Från EFS: missionsföreståndare Bertil Johansson, ordförande, distriktskonsulent Katarina Glas, expeditionsföreståndare Stefan Olsson, fil.kand. Tomas Nygren, distriktsföreståndare Bertil Hedlund och teol.stud. Jan Olof Nordström.
Under året lämnade Ragnar Persenius och Stefan Olsson rådet p.g.a. övergång till anndra tjänster. Platsen efter Ragnar Persenius har varit vakant och distriktsföreståndare Tore Nydevik ersatte Stefan Olsson. Till sekreterare efter Stefan Olsson utsågs Bertil Hedlund.
Samarbetsrådet hade tre sammanträden under året.
En berättelse över verksamheten 1998 återfinns som bilaga 1.
4.2 Trossamfundens beredskapsråd
Enligt 15§ beredskapsförordningen (1993:242) skall Centralstyrelsen leda och samordna den kyrkliga beredskapen "i enlighet med vad centralstyrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossamfund". Trossamfundens beredskapsråd (TBR) svarar för den närmare hanteringen av frågorna på området. Rådet är ett samverkans- och beredningsorgan underställt Centralstyrelsen. Dess ställning, befogenheter och uppgifter finns reglerade i en instruktion som fastställts av Centralstyrelsen.
I TBR ingick under året från Centralstyrelsen: ingenjör Bengt Gustafsson, ordförande, landstingsrådet Pia Larsson, vice ordförande och överläkare Per-Jan Wållgren. Från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden: pastor Rune Korswing och biträdande sekreteraren Sven-Eric Andersson. Från Överstyrelsen för civil beredskap: direktör Bengt-Ola Nilsson. Från Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund: förbundssekreterare Christina Åkerlund.
En berättelse över verksamheten 1998 återfinns som bilaga 2.
4.3 Samarbetsrådet Svenska kyrkan-Metodistkyrkan i Sverige
Samarbetsrådet Svenska kyrkan-Metodistkyrkan i Sverige har till uppgift att samordna, utveckla och understödja förverkligandet av 1993 års överenskommelse om fördjupad samverkan de båda kyrkorna emellan.
I samarbetsrådet ingick under 1998 följande personer från Metodistkyrkan i Sverige: biskop Hans Växby, studierektor Berit Carlström och pastor Lars Svanberg. Från Svenska kyrkan: biskop Lars-Göran Lönnermark, diakon Kerstin Kedvall, och teol.dr Johan F Dalman, vilken också fungerat som rådets sekreterare.
Samarbetsrådet sammanträdde två gånger under 1998, bl.a. i samband med ett besök i Herrhagskyrkan, Karlstad - en av domkyrkoförsamlingens distriktskyrkor i vilken Metodistkyrkan sedan en tid tillbaka förhyr lokaler. Rådet kunde i samtal med lokala företrädare överväga vilka möjligheter till fördjupad gemenskap en samlokalisering som denna erbjöd. Frågor kring hur en lokalekumenisk samverkan utformas i en situation där två resursmässigt sett ojämlika parter förenas i kallelse och tjänst diskuterades. Karlstadsöverläggningen bekräftade behovet av ett inspirationsmaterial, vilket på ett lättillgängligt sätt skulle kunna uppmuntra och stärka församlingarna i deras gemenskapsförstärkande arbete.
Rådet har i övrigt kunnat glädjas över en rad nya exempel på samverkan de båda samfunden emellan, en process man hoppas kunna stimulera ytterligare i samband med den nätverkskonferens som efter tidigare prövad modell arrangeras i Göteborg under våren 1999.
5 Behandlingen av kyrkomötets ärenden
Centralstyrelsen överlämnade åtta skrivelser till 1998 års kyrkomöte. Kyrkomötet hade dessutom att fatta beslut med anledning av en skrivelse från regeringen och 55 motioner från kyrkomötets ledamöter. Behandlingen resulterade i två skrivelser från kyrkomötet till regeringen och tretton till Centralstyrelsen. Vid kyrkomötets frågestund besvarades 10 frågor ställda till Centralstyrelsen.
I detta avsnitt redovisas Centralstyrelsens behandling av skrivelser från kyrkomötet. Om ett ärende har överlämnats till annat organ för yttrande eller beredning avser Centralstyrelsen att själv behandla ärendet på nytt. Det redovisas därför som inte avslutat. Om ett ärende däremot har överlämnats till annat organ för handläggning har styrelsen gjort bedömningen att ärendet helt hör hemma inom det organets ansvarsområde och kan fullföljas där. Det redovisas då som - ur Centralstyrelsens synvinkel - slutbehandlat.
En samlad förteckning över de skrivelser från kyrkomötet - såväl 1998 som tidigare - som vid ingången av 1999 inte var avslutade bifogas (bilaga 3). Av förteckningen framgår var ärendet handläggs. För en närmare redovisning av de ärenden som överlämnats för handläggning till någon av nämnderna inom SFRV hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse till ombudsmötet.
1990 års kyrkomötes skrivelser
Kskr 1990:4 med KG 1990:2, Om ändringar i evangelieboken, m.m.
Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen låter verkställa dels en översyn av evangeliebokens gammaltestamentliga texter, dels en bearbetning av liturgiska texter som är gemensamma med andra kyrkor (Herrens bön och trosbekännelserna). I sammanhanget skulle också belysas de principer som skall styra evangeliebokens gammaltestamentliga textserie.
Församlingsnämnden har ett samlat ansvar för ärendets beredning. Ett komplett förslag till översedda gammaltestamentliga textserier har utarbetats med ledning av vad kyrkomötet anfört. Inom SKR har, såsom framgick av CsSkr 1996:3, utarbetats förslag till nya översättningar av trosbekännelserna och Herrens bön. Förslagen har varit på remiss under vintern 1996-97. Remissutfall och Centralstyrelsens bedömning redovisas i CsSkr 1997:3.
Då det inte blir aktuellt att förelägga kyrkomötet förslag till översedd evangeliebok och kyrkohandbok förrän en anpassning till den kommande nyöversättningen av Gamla testamentet kunnat ske, torde kyrkomötets begäran inte kunna slutbehandlas förrän vid kyrkomötet år 2001. Beträffande det samlade arbete med översyn och revision av de kyrkliga böckerna som inleddes 1997, se direktiv i CsSkr 1997:3.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
1994 års kyrkomötes skrivelser
Kskr 1994:14 med 2KL 1994:4, Om Svenska kyrkans ämbetssyn
Kyrkomötet har begärt att ett antal frågor rörande kyrkans ämbete blir föremål för analys. Dels gäller det kvinnors erfarenheter och bidrag i kyrkolivet, dels de döptas kallelse och uppdrag i relation till ämbetsbärarna.
Ärendet har förts till teologiska kommittén, som behandlar frågorna inom ramen för studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning.
Rapport från teologiska kommittén har avlämnats och Centralstyrelsen beslöt i mars 1998 att till de arbetsgrupper som förbereder en översyn och revision av de kyrkliga böckerna framföra vikten av att frågan om inklusivt språk bearbetas, innebärande att grupperna noga överväger frågorna, i möjligaste mån väljer könsinklusiva alternativa ordalydelser samt motiverar och redovisar gjorda val. Styrelsen uppdrog åt Svenska kyrkans forskningsråd att själv initiera eller göra studier tillgängliga kring följande frågor: Hanteringen och uppfattningen av inklusivt språk i Svenska kyrkan i dag. Hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden. Förståelsen av makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan. Överväganden kring relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv. I den slutliga beredningen av förslaget till kyrkoordning skall bevakas att det klargörs var jämställdhetsfrågorna hanteras och säkerställas att den kyrkliga organisationen ges rimliga möjligheter att klara det ansvaret.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
1996 års kyrkomötes skrivelser
1. Kskr 1996:2 med 2KL 1996:5, Fortsatt arbete med innehållsbestämning av "evangelisk-lutherskt trossamfund"
Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen utarbetar och för kyrkomötet redovisar ett förslag till det fortsatta arbetet med tolkningen av kyrkans tro, bekännelse och lära i linje med vad utskottet anfört.
Efter beredning av dåvarande sekretariatet för teologi och ekumenik och i nära samverkan med Folkkyrkostudien behandlades frågan en första gång i Centralstyrelsen våren 1997. Centralstyrelsen konstaterade att det pågående arbetet med en kyrkoordning för Svenska kyrkan innebär att innehållsbestämning av evangelisk-lutherskt trossamfund sker.
Centralstyrelsen beslöt efter en överläggning mellan Biskopsmötet och styrelsen i januari 1998 att uppdra åt dem som ansvarar för utbildning och information om kyrkoordningsarbetet att vid utbildningen om den fastställda kyrkoordningen lyfta fram sambandet mellan kyrkosyn och kyrkoförfattning och därmed tydliggöra på vilka sätt Svenska kyrkans ordningar återspeglar och ger uttryck för hennes evangelisk-lutherska identitet.
Styrelsen uppdrog också åt Församlingsnämnden att i samverkan med Svenska Bibelsällskapets projekt och SKS undersöka möjligheterna att för Svenska kyrkans församlingars del knyta ett livsfrågeorienterat samtalsmaterial till Bibel 2000-satsningen där de hermeneutiska nycklar som evangelisk-luthersk tro ger kommer till användning. Ett sådant studie- och samtalsmaterial planeras nu och finns därmed i den process i Bibel 2000-arbetet som tar vid under år 2000.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
1997 års ordinarie kyrkomötes skrivelser
1. Kskr 1997:8 med KG 1997:7, Välsignelseakt för homosexuella
Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört med anledning av en motion om en fastställd ordning för välsignelseakt av homosexuella par samt möjligheten att sådan akt förrättas i öppet kyrkorum.
Utskottet konstaterar att utredningen (SKU 994:8) ännu inte slutgiltigt behandlats i kyrkomötet. Ej heller har kyrkomötet tagit ställning till Läronämndens yttrande (Ln 1995:18) där en principiell syn på homosexualiteten angivits. Centralstyrelsen har som uppgift att initiera en bred debatt i dessa frågor.
Utskottet anser vidare att det är viktigt att inte fastställa ordningar först och därefter göra den teologiska bearbetningen.
Vid 1998 års kyrkomöte lämnades redovisning av den genomförda utredningen samt redovisades en handlingsplan för ärendets fortsatta handläggning (se punkt 3.7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
1998 års kyrkomötes skrivelser
1. Kskr 1998:1 med KG 1998:1, Svenska kyrkans gudstjänstböcker
Kyrkomötet har antagit förslag till kyrkliga kungörelser om alternativ lydelse av Herrens bön och om sådan ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1993:4) att häftet Psalmer på finska får användas vid allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar i Svenska kyrkan som firas på finska. Vidare har kyrkomötet givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om kyrkohandbokens ställning och om en förenklad reglering av gudstjänstlivet.
De kyrkliga kungörelserna har utfärdats (SKFS 1998:4, 1998:5). Beträffande den alternativa lydelsen av Herrens bön har ett uppdrag lämnats till Församlingsnämnden att vidta erforderliga informationsåtgärder. Frågorna om kyrkohandbokens ställning har överlämnats dels till Avdelningen för kyrkorätt och organisation för beaktande vid arbetet med ett slutligt förslag till kyrkoordning, dels till Församlingsnämnden för handläggning i övrigt inom ramen för pågående översyn av kyrkohandboken.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
2. Kskr 1998:2 med KG 1998:2, Luthers Lilla katekes
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken.
Skrivelsen har överlämnats till ledningsgruppen för översyn och revision av kyrkans böcker för beaktande.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
3. Kskr 1998:3 med KEu 1998:2, Det andra ekumeniska mötet (EEA 2) "Försoning - Guds gåva och källa till nytt liv" samt Konferensens för europeiska kyrkor (KEK) elfte generalförsamling i Graz 1997
Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att starkt rekommendera att rapporter och budskap från de båda ekumeniska mötena i Graz blir föremål för studium inom Svenska kyrkan i församlingar, stifts- och riksorgan. Kyrkomötet har också uppdragit åt Centralstyrelsen att beakta erfarenheterna från de båda mötena i Graz i arbetet med revidering av ekumeniska riktlinjer för Svenska kyrkan.
Under 1999 utges de viktigaste rapporterna från Graz tillsammans med rapporter och dokument från Lutherska världsförbundets (LVF) generalförsamling i Hongkong och Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamling i Harare. Teologiska kommittén har preliminärt diskuterat revidering av de teologiska riktlinjerna.
Uppdragen handläggs inom Centralstyrelsens verksamhetsområde Kristen enhet och teologi.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
4. Kskr 1998:4 med KEu 1998:3, Lutherska världsförbundets nionde generalförsamling i Hongkong
Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att starkt rekommendera att budskapet från LVF:s nionde generalförsamling blir föremål för studium inom Svenska kyrkan i församlingar, stifts- och riksorgan. Vidare har kyrkomötet uppdragit åt Centralstyrelsen att inom LVF och KV verka för en ökad ekumenisk samverkan både vad gäller program och dessas innehåll och vad gäller strukturerna för arbetet. Slutligen har kyrkomötet uppdragit åt Centralstyrelsen att beakta erfarenheterna från generalförsamlingen i Hongkong i arbetet med revidering av ekumeniska riktlinjer för Svenska kyrkan.
Under 1999 utges de viktigaste rapporterna från Hongkong tillsammans med rapporter och dokument från KEK:s generalförsamling i Graz och KV:s generalförsamling i Harare. Teologiska kommittén har preliminärt diskuterat revidering av de teologiska riktlinjerna.
Uppdragen handläggs inom Centralstyrelsens verksamhetsområde Kristen enhet och teologi.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
5. Kskr 1998:5 med KO 1998:2, Ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) om arbetsordning för kyrkomötet, m.m.
Kyrkomötet har beslutat anta förslag om ändringar i 3 kap 3 § och 9 kap 1 § i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) om arbetsordning för kyrkomötet.
En kyrklig kungörelse om ändringarna har utfärdats (SKFS 1998:8).
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
6. Kskr 1998:6 med KO 1998:3, Svenska kyrkans överprövningsorgan
Kyrkomötet har begärt att Centralstyrelsen klarlägger Besvärsnämndens nuvarande uppgifter och arbetssätt samt vid beredningen av förslag till ny kyrkoordning klarlägger Besvärsnämndens ställning och uppgifter.
Uppdraget motsvarar i huvudsak ett utredningsuppdrag som Centralstyrelsen beslutade om redan i maj 1998. Det har handlagts inom Avdelningen för kyrkorätt och organisation och resultatet redovisas för årets kyrkomöte genom Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) med förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
7. Kskr 1998:7 med KO 1998:5, Kyrkomötets lokalisering, m.m.
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om arbetsvillkor och arbetsmiljö i kyrkomötet.
I betänkandet anförs att kyrkomötets placering i Sigtuna är ett provisorium även om placeringen där också har fördelar. Det ligger ett symbolvärde i att kyrkomötet samlas i Uppsala.
Skrivelsen överlämnades för beaktande i planeringen för kyrkomötets framtida lokalisering. Kyrkomötets presidium beslöt, efter samråd med Centralstyrelsens arbetsutskott, förlägga kyrkomötet år 2000 till Uppsala.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
8. Kskr 1998:8 med KEo 1998:1, Budget för kyrkomötet 1999
Kyrkomötet har fastställt Centralstyrelsens förslag till budget för kyrkomötet 1999.
Centralstyrelsen begärde i enlighet härmed anslag hos Kyrkofondens styrelse för 1999 års kyrkomöte. Kyrkofondens styrelse beslöt i enlighet med begäran.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
9. Kskr 1998:9 med 2KL 1998:3, Kyrkotillhörighet för utflyttade från riket och utlandssvenskar
Kyrkomötet har som sin mening givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om att vissa frågor om kyrkotillhörigheten för utflyttade svenskar och utlandssvenskar liksom tillhörigheten för återflyttande blir föremål för utredning. Det överläts åt Centralstyrelsen att avgöra om SFRV:s utredning om SKUT skulle få tilläggsdirektiv eller frågorna skulle utredas särskilt.
Centralstyrelsen överlämnade ärendet till Avdelningen för kyrkorätt och organisation för utredning i särskild ordning.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
10. Kskr 1998:10 med KF 1998:1, Svenska kyrkan och underordningsteologin
Kyrkomötet har uppdragit åt Centralstyrelsen att utreda behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Ärendet överlämnades till forskningsrådet för beredning.
Forskningsrådet har redan tidigare utdelat ett stipendium för genomförande av projektet Tolkning och underordning - kvinnans underordning som hermeneutisk kategori. Vid sammanträdet 5 februari 1999 övervägde rådet styrelsens uppdrag om behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin. Rådet beslöt då att överlämna åt Avdelningen för forskning att göra en inventering av den forskning som nu finns inom vetenskapssamhället och dennas relevans för kyrkans liv och tradition. Avdelningen skall därefter rapportera till rådet som har att ta slutlig ställning till ärendet vid sammanträdet 31 augusti 1999.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
11. Kskr 1998:11 med 2KL 1998:2, Villkor för prästvigning
Kyrkomötet har antagit Centralstyrelsens förslag till kyrkliga kungörelser om dels ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:8) om behörigheten att utöva det kyrkliga ämbetet som präst, dels ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1991:15) om prästexamen.
Förslagen avsåg att tillgodose vad 1997 års kyrkomöte begärt i fråga om en kyrklig kungörelse av vilken framgår att endast den som bejakar giltigheten i kvinnors och mäns prästvigning och sakramentsförvaltning får antas till prästexamen.
De båda kyrkliga kungörelserna har utfärdats (SKFS 1998:6-7).
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
12. Kskr 1998:12 med KO 1998:1, Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhetsberättelse för 1997
Kyrkomötet har givit Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om IT-frågor.
Utskottet anser att verksamhetsberättelsens redogörelse för de strategiskt viktiga IT-frågorna är alltför summarisk. Vikten av kvalitetssäkring på området understryks, särskilt som Svenska kyrkans gemensamma datasystem kommer att få än större betydelse efter år 1999.
Centralstyrelsen uppdrog åt Kyrkokansliet att inför kommande verksamhetsberättelser särskilt överväga redovisningen av IT-verksamheten. Uppdraget berör särskilt avdelningarna för kyrkorätt och organisation samt information och insamling. Dessutom berörs det av SFRV och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund ägda Kyrknätet AB. En omfattande genomgång för s.k. 2000-säkring av kyrkans datasystem sker under 1998 och 1999. Se vidare den redovisning som sker i skrivelsen (CsSkr 1999:2) med Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för 1998.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
I det följande redovisas de remissyttranden som Centralstyrelsen avgivit under 1998. En kort sammanfattning ges av de yttranden som inte redovisats för kyrkomötet tidigare. I annat fall ges hänvisning.
Yttrande till Kyrkofondens styrelse över promemoria om Sysselsättningsprogrammet för kyrkliga arbetet 1998-2000
Yttrandet avgivet den 15 januari 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Kulturdepartementet över Riksrevisionsverkets skrivelse om verkets revision av vissa organ inom Svenska kyrkan
Yttrandet avgivet den 4 mars 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Inrikesdepartementet över betänkandet (SOU 1997:174) Räkna med mångfald, avgivet av utredningen om översyn av lagen mot etnisk diskriminering (EDA)
Yttrandet avgivet den 4 mars 1998 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Arbetsmarknadsdepartementet över Utredningen (SOU 1997:175) mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (SEDA)
Yttrandet avgivet den 4 mars 1998 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Arbetsmarknadsdepartementet över Utredningen (SOU 1997:176) mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (FUDA)
Yttrandet avgivet den 4 mars 1998 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Kyrkofondens styrelse över ansökan från Diakonistiftelsen Samariterhemmet om bidrag till tolkanläggning
Yttrandet avgivet den 4 mars 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Svar till Lutherska världsförbundet på Utvärdering av Lutherska världsförbundets kansliorganisation
Svar avgivet den 16 april 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Kyrkofondens styrelse över bidragsansökan från Insamlingsstiftelsen Stella Maris
Yttrandet avgivet den 6 maj 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Kulturdepartementet över promemorian Svenska kyrkans personal och relationsändringen
Yttrandet avgivet 19 maj 1998 och bilagt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttranden till Regeringsrätten i fråga om tillstånd att strö ut aska efter avliden (mål nr 4236-1995 och 5900-1995)
Yttrandena avgivna den 19 maj 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Försvarsdepartementet över Betänkandet (SOU 1998:30) Utlandsstyrkan
Yttrandet avgivet den 18 maj 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Statens person- och adressregisternämnd över promemorian Ett förslag till ny SPAR-förordning
Yttrandet avgivet den 20 maj 1998 och redovisat i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998.
Yttrande till Kyrkofonden över bidrag till vissa kyrkliga ändamål
Yttrandet avgivet den 24 augusti 1998.
Centralstyrelsen yttrade sig enligt gällande ordning över ansökningar om bidrag ur Kyrkofonden till vissa rikskyrkliga ändamål 1999.
Yttrande till Kyrkofonden över ansökan om sysselsättningsbidrag till Stiftelsen S:t Mikaels i Tallinn kyrkofond
Yttrandet avgivet den 24 augusti 1998.
Centralstyrelsen har tidigare tillstyrkt mindre bidrag till S:t Mikaelskyrkan i Tallinn, som tillhör Estlands evangelisk-lutherska kyrka, till åtgärder för att inte kyrkobyggnaden skulle förfalla.
Sökanden kan inte anses vara organisation inom Svenska kyrkan, som är berättigad till sysselsättningsbidrag på det sätt som avsetts när bidragsprinciperna fastställdes, varför Centralstyrelsen avstyrker sysselsättningsbidrag till ändamålet.
Yttrande till Justitiedepartementet över Buggningsutredningens betänkande (SOU 1998:46) Om buggning och andra hemliga tvångsmedel
Yttrandet avgivet den 2 september 1998.
För Svenska kyrkans präster råder tystnadsplikt med stöd av 36 kap. 1 § kyrkolagen (1992:300) för uppgifter som lämnats till prästen under bikt eller enskild själavård. Med de vilande förslag till lagändringar som föreligger kommer kyrkolagen att upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Svenska kyrkan avser emellertid att för framtiden i sitt interna regelsystem bibehålla prästernas tystnadsplikt i samma omfattning som den nuvarande. Enligt framlagda förslag skall även bestämmelsen om vittnesförbud kvarstå i rättegångsbalken.
Buggningsutredningens förslag innehåller inga begränsningar när det gäller möjligheterna till hemlig teknisk övervakning av präster, vilket bl.a. innebär att hemlig teknisk avlyssning, s.k. buggning, kan ske av ett biktsamtal eller annat samtal som avser enskild själavård.
För Svenska kyrkan är bikthemligheten av synnerligen stor betydelse som en lärofråga. Det är viktigt för kyrkans trovärdighet att denna hemlighet kan garanteras. Från en mera allmän utgångspunkt finns det enligt Centralstyrelsens mening goda skäl för samhället att medverka till att det för den enskilde kan upprätthållas en helt fredad och insynsskyddad sfär i form av möjlighet till bikt och annan enskild själavård.
Centralstyrelsen avstyrker mot denna bakgrund bestämt det framlagda förslaget till den del det avser möjlighet till teknisk övervakning av samtal med präst (eller den som i något trossamfund intar en motsvarande ställning), när samtalet avser bikt eller enskild själavård.
Det noteras att ett förbud mot hemlig teknisk övervakning av samtal som avser bikt eller enskild själavård knappast kan konstrueras så att det avser bestämda lokaler. En fängelsepräst för ofta sådana samtal i fängelsets lokaler och en sjukhuspräst på sjukhuset. Centralstyrelsen har därvid inget att erinra om förbudet ansluter till det förbud som i utredningen föreslås avseende hemlig teknisk övervakning av samtal mellan en misstänkt och hans eller hennes försvarare.
Yttrande till Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbunds över förslag till stadgar för Svenska kyrkans församlingsförbund
Yttrandet avgivet den 16 september 1998.
Centralstyrelsen förordar en tydligt utvidgad samverkan mellan Svenska kyrkans nationella nivå och det blivande Svenska kyrkans församlingsförbund. Kyrkoordningsförslaget ger förbundet en viktig uppgift som samlad arbetsgivarorganisation för den del av Svenska kyrkan som regleras genom kyrkoordningen. Stadgeförslagets ändamålsbestämmelse speglar enligt Centralstyrelsens uppfattning väl den roll som förbundet kan väntas spela i den framtida Svenska kyrkan.
Behov av samverkan och samråd kan också komma att föreligga i andra frågor än arbetsgivarfrågor. I dessa avseenden är det enligt Centralstyrelsens mening viktigt att det välutvecklade samrådsförfarande som nu tillämpas mellan förbundet och Centralstyrelsen kan fortsätta med den nationella nivåns blivande kyrkostyrelse som deltagare.
Med de anförda synpunkterna tillstyrker Centralstyrelsen de framlagda stadgeförslagen.
Yttrande till Utbildningsdepartementet över betänkandet (Ds 1998:46) Mänskliga rättigheter - mångas skyldigheter
Yttrandet avgivet den 6 oktober 1998.
Utbildningsdepartementet har utrett och lagt förslag rörande högskoleutbildning i demokrati och mänskliga rättigheter. Centralstyrelsens yttrande har avgetts efter hörande av Lutherhjälpen, SKM och Utbildningsnämnden.
Svenska kyrkan har länge genom sina organ Lutherhjälpen och SKM på olika sätt samverkat med kyrkor och organisationer runt om i världen för att främja de mänskliga rättigheterna. Bristen på kunskap om mänskliga rättigheter i det svenska samhället har varit föremål för diskussion och olika åtgärder. Detta var en avgörande motivering då Lutherhjälpen och SKM 1991 beslöt att delta i bildandet av Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. De är nu tillsammans en av fem huvudmän för denna fond och vill i denna egenskap understryka vikten av att kunskaperna om mänskliga rättigheter på bred front utvecklas och breddas.
Centralstyrelsen vill uttrycka sitt gillande över utredningen och dess förslag. I Sverige behövs en djupare och bredare kunskap om de mänskliga rättigheterna och dessas innebörd för myndigheternas agerande. Först när denna kunskap finns kommer de mänskliga rättigheterna att kunna bli ett praktiskt tillämpbart verktyg i den svenska myndighetsutövningen.
Centralstyrelsen ser positivt på det tvärvetenskapliga grepp som utredningen tagit när det gäller utbildning i mänskliga rättigheter. Det behövs såväl en utvecklad kompetens inom det juridiska området som en levande diskussion om vad detta innebär för olika politiska system, trosföreställningar och kulturer. Utredningens förslag om att särskilda åtgärder bör riktas till journalistutbildningarna och de högskoleutbildningar som syftar till anställning i offentlig sektor bejakas. Även lärarutbildningen skulle kunna lyftas fram i detta sammanhang.
Centralstyrelsen vill lyfta fram ytterligare några punkter. De mänskliga rättigheterna kan ses som grunden för en samhällelig etik i globaliseringens epok. Samtidigt är det uppenbart att de institutioner som skall bära upp de mänskliga rättigheterna, staten och Förenta nationerna ofta inte mäktar med. Här krävs en vidare diskussion och forskning kring mänskliga rättigheter som samhällsbärande element för att blottlägga de problem det handlar om.
Med hänvisning till FN:s årtionde för utbildning i mänskliga rättigheter, vill Centralstyrelsen understryka behovet av att alla människor som finns i Sverige har en möjlighet att känna till sina rättigheter och skyldigheter. Här finns det mycket att göra också för dem som sysslar med folkbildning inom frivilligorganisationerna, men den grundläggande utbildningen i mänskliga rättigheter måste ske genom det allmännas försorg.
Yttrande till Justitiedepartementet över Brottsofferutredningens betänkande (SOU 1998:40 Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras?
Yttrandet avgivet den 8 oktober 1998.
Centralstyrelsen anser att betänkandet innehåller en förtjänstfull genomgång och beskrivning av det arbete för brottsoffer som bedrivs inom olika delar av det svenska samhället och inom Svenska kyrkan.
Centralstyrelsen framhåller att verksamhet till stöd för brottsoffer ingår som en normal och integrerad del i Svenska kyrkans diakonala verksamhet och beskrivningen av detta arbete torde därför vara bredare och mera allmän. Verksamheten bedrivs mera utbrett än som angetts men å andra sidan i många fall inte direkt inriktad just på brottsoffer. Vissa lokala bidrag förekommer från Svenska kyrkan till brottsofferverksamhet som bedrivs av olika ideella organisationer, t.ex. kvinnojourerna.
Betänkandet innehåller relativt begränsade förslag när det gäller brottsoffrens situation. Huvuddelen av förslagen avser förbättrad information i olika hänseenden. Centralstyrelsen har ingen erinran mot de förslag som lagts fram, men beklagar att utredningen inte ansett sig kunna föreslå mera kostsamma reformer.
Centralstyrelsen framhåller vikten av att den allmänna situationen för brottsoffer i landet fortlöpande följs och styrelsen ser med oro på minskningen av de resurser som staten, kommunerna och landstingen sammantaget tillför omsorgen om brottsoffer.
Yttrande till Kammarkollegiet över Ansökan om vigselrätt för Islamiska Sunni Centret i Göteborg (ISC)
Yttrandet avgivet den 19 november 1998.
Centralstyrelsen har inget att erinra mot ansökningen.
Yttrande till Riksarkivet om Samrådsorgan i arkivfrågor
Yttrandet avgivet den 19 november 1998.
Centralstyrelsen tillstyrker Riksarkivets förslag om ett samrådsorgan med uppgift att utgöra en länk mellan arkivmyndigheterna och Svenska kyrkan. Centralstyrelsen tillstyrker också förslaget om samrådsorganets sammansättning och utgår ifrån att Riksarkivet avser att styrelsen skall utse de i förslaget nämnda tre representanterna för Svenska kyrkan.
Yttrande till Justitiedepartementet om Ny redovisninglagstiftning
Yttrandet avgivet den 30 november 1998.
Centralstyrelsen har tidigare yttrat sig över förslag till ny bokföringslag och därvid anfört att den nya lagen även borde omfatta resgistrerade trossamfund. I förslaget till ny bokföringslag har hänsyn tagits till vad Centralstyrelsen anfört.
Centralstyrelsen tillstyrker förslaget.
7.1 Ekumenik i Sverige
7.1.1 Sveriges kristna råd
Omorganisation
SKR har under året varit präglat av förändring och nyorientering. Inom SKR finns en kärnverksamhet, buren av medlemskyrkornas avgifter. Kärnverksamheten tar sig främst uttryck i huvudprogrammen ekumenisk teologi och spiritualitet samt etik och diakoni. Därutöver sker en ekumenisk delegering, dvs. att en eller flera kyrkor tar på sig en ekumenisk uppgift för hela SKR:s räkning.
En viktig del av nyorienteringen har bestått i att försöka skapa ett SKR där alla kyrkor i Sverige som har en ekumenisk vilja kan vara med. För att uppnå detta behöver Sveriges Frikyrkosamråd (FSR) integreras i SKR. Ett enhälligt beslut med denna innebörd fattade FSR vid sitt möte i december. Det har banat vägen för ett SKR med mycket större bredd. Enligt en plan som upprättats under året kommer FSR dock tills vidare vara kvar som en egen juridisk person.
Vid årets slut hade tre kyrkor valt att vara observatörer inom SKR. Nybygget (tidigare Örebromissionen och Helgelseförbundet) har ända sedan sin tillblivelse varit observatörer, Adventistsamfundet beslöt under året att begära att få bli observatör, liksom pingstförsamlingarna i Sverige. Dessa beslut inom de tre kyrkorna/samfunden skall rimligen tolkas som en viljeyttring som har fullt medlemskap som mål.
Årsmötet
SKR:s årsmöte hölls i april i Malmö under värdskap av de kristna församlingarna i Malmö. Flera viktiga uttalanden antogs, bl.a. om dödsstraffet, våld mot barn och angående nynazistiska strömningar.
Kyrkoledardagar
För andra året i rad genomfördes kyrkoledardagar på Stjärnholms stiftsgård i oktober. En stor del av tiden ägnades åt den debatt som hade blossat upp tidigare under hösten med anledning av Ecce Homo-utställningen i Uppsala domkyrka. Ett uttalande gjordes som dels betonade respekten för att olika syn finns vad gäller homosexualitet, dels enhälligt fördömde förföljelse eller trakasserier av homosexuella eller andra minoriteter.
7.1.2 Aktuella dialoger
Samtal med Stockholms katolska stift
Sedan mars 1992 har en samtalsgrupp fört dialog med Stockholms katolska stift, dels om pastorala frågor, dels om kyrkosyn.
I samband med årets kyrkomöte överlämnade den del av dialoggruppen som arbetat med kyrkosynsfrågorna sitt resultat, Kyrkan som sakrament. Det teologiska dokumentet, som redovisar en stor samsyn i synen på kyrkan, kommer att publiceras senare.
Den andra delen av dialoggruppen har arbetat med frågor som rör de familjer som lever i två kyrkor. Utgångspunkten är att det inte är familjernas fel, utan en problematik som kyrkorna måste hantera. Denna grupps material väntas vara färdigt för publicering under 1999.
Deltagare från Svenska kyrkan är biskoparna Lars Eckerdal och Jonas Jonson, professor Sven-Erik Brodd, direktor Ragnar Persenius, lektor Kerstin Bergman och prosten Anders Åkerlund med stiftsadjunkt Örjan Wikmark och doktoranden Kjell Blückert som sekreterare.
Samtal med Svenska Missionsförbundet
Den arbetsgrupp som tillsatts för att följa upp den problematik som redovisades i dialogboken Guds kyrka och en levande församling och som befästes i remissomgången har under sin inledning arbetat med två problemområden. Det första rör den kyrkosyn som redovisas i Svenska Missionsförbundets arbete med en ny konstitution och i Svenska kyrkans utredningar om en ny kyrkoordning. Därefter har gruppen inlett ett arbete omkring frågor om konfirmation och dop.
Från Svenska kyrkan deltar biskop Karl-Johan Tyrberg, lektor Kerstin Bergman, adjunkt Anita Franzén och direktor Klas Hansson.
Samtal med Svenska Baptistsamfundet
Samtalsgruppen möttes första gången i februari 1998 och hade ytterligare tre sammanträden under året.
Samtalen har behandlat förutsättningarna för uppdraget, bilder av respektive kyrka, det historiska skeendet och de kontroverspunkter som funnits i relationen mellan Baptistsamfundet och Svenska kyrkan samt avgränsning av de teman som fortsättningsvis skall behandlas.
Ledamöter i Svenska kyrkans delegation är biskop Biörn Fjärstedt, f riksdagsledamoten Stina Eliasson, universitetsadjunkt Lennart Johnsson, kontraktsprosten Kjell Petterson och planeringssekreterare Lena Bohman.
Ortodoxa och österländska kyrkor
De numera årliga samtalsdagarna mellan Svenska kyrkan och den ortodoxa kyrkofamiljen ägde rum i Göteborg den 2-3 oktober 1998 med biskop Lars Eckerdal som värd.
Huvudföredraget hölls av biskopen i Österns assyriska kyrka Mar Bawai Soro, Rom. Föredraget, Kristen enhet och kyrkors gemenskap, handlade om vad koinonia innebär, om påvens encyklika om kristen enhet och tanken om att påven i Rom skulle kunna sammankalla världens kyrkoledare. Övriga föredrag behandlade den pågående dialogen mellan de ortodoxa kyrkorna och LVF och frågan om den kristna enheten och kyrkans gemenskap.
7.2 Internationella ekumeniska relationer
7.2.1 Ekumeniska organ och sammanslutningar
Kyrkornas världsråd
KV är det mest representativa ekumeniska organet på den internationella scenen. Samtidigt har det blivit alltmer angeläget att få ett konkret samarbete med de kyrkofamiljer som ännu inte blivit medlemmar. Dit hör bl.a. de flesta pingstkyrkorna och den romersk-katolska kyrkan. Svenska kyrkan hör sedan KV:s tillblivelse till en av de mest inflytelserika kyrkorna. Det samlade ekonomiska stödet från Svenska kyrkan är det tredje största.
KV präglades under året av sitt 50-årsjubileum samt av generalförsamlingen i Harare, Zimbabwe.
KV:s bildande i Amsterdam 1948 firades på många håll i världen under framför allt andra halvåret. I Amsterdam samlades den 19 september representanter för i första hand de europeiska kyrkorna för ett firande. Svenska kyrkan tog samma helg upp rikskollekt till KV och vid en högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka den 4 oktober firades både KV:s 50 år och 30-årsminnet av generalförsamlingen i Uppsala 1968.
Generalförsamlingen hölls i december. En utförlig redovisning lämnas i Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1999:6.
Till ny medlem i Centralkommittén från Svenska kyrkan invaldes Inger Aasa Marklund, internationell sekreterare i Luleå stift. I och med denna generalförsamling avslutade biskop Jonas Jonson och direktor Birgitta Larsson sina uppdrag som medlemmar i Centralkommittén. Jonas Jonson har också varit ordförande i generalförsamlingens planeringskommitté.
Konferensen för europeiska kyrkor
Svenska kyrkans multilaterala ekumeniska verksamhet i Europa kanaliseras framför allt genom KEK. Genom deltagande i ett flertal av KEK:s arbetsgrupper har Svenska kyrkan profilerat sig mer aktivt i arbetet. Svenska kyrkans och de svenska medlemskyrkornas representant i KEK:s centralkommitté är kontraktsprosten Margarethe Isberg, som även ingår i presidiet. Därutöver medverkar ekonom Gerhard Egerhag som tidigare i finanskommittén, sekreteraren för invandrar- och flyktingarbete Leena Björstedt i arbetsgruppen för flykting-, asyl- och invandrarfrågor och projektledaren för Islamprojektet Payandé Ahlbäck har utsetts till rådgivare i den för KEK och Europeiska katolska biskopskonferensernas råd (CCEE) gemensamma arbetsgruppen för Islam i Europa.
Arbetet i KEK under 1998 har främst fokuserat på de arbetsområden som var resultatet av försoningskonferensen i Graz 1997. Samarbetspartner har här varit den romersk-katolska kyrkan genom CCEE. Arbetet med en Carta Ecumenica (ekumeniska förhållningsregler) har inletts liksom kyrkornas program för misshandlade kvinnor, samt ett nätverk för kyrkornas miljöansvariga.
I och med generalförsamlingen går KEK in i en förändrad struktur. Den organisationsplan med tre kommissioner som man beslutade om på generalförsamlingen i Graz genomfördes under året.
Vid årsmötet för Kyrkornas kommission för invandrarfrågor i Europa (CCME) uttrycktes önskemål om en integrering med KEK. En sådan integration skulle möjliggöra ett samlat europeiskt arbete i asyl-, migrations-, integrations- och rasismfrågor.
Integrationen av EECCS och KEK
KEK:s centralkommittés sammanträde i september följdes av ett gemensamt sammanträde med Europeiska ekumeniska kommissionen för kyrka och samhälle (EECCS), då det slutgiltiga beslutet om en sammanslagning togs. KEK är därigenom numera lokaliserat i såväl Bryssel, Strasbourg som Genève. Förhandlingar pågår om en eventuell samlokalisering.
Integrationsarbetet mellan KEK och EECCS har pågått under flera år. Vid generalförsamlingen 1997 togs beslutet om en integrering. Den nya kommission som skapats inom KEK för kyrka och samhälle skall ge tydligare strukturer i bl.a. kyrkornas social-etiska arbete, där frågorna kommer att tillförsäkras en slagkraftig och bred hantering samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna förbättras. Svenska kyrkan har hela tiden ställt sig bakom integrationen.
Nordiska Ekumeniska Rådet
Nordiska Ekumeniska Rådet (NER) har till uppgift att främja det ekumeniska arbetet i Norden, förstärka samarbetet mellan nordiska kyrkor och trossamfund, föra de ekumeniska organen i de nordiska länderna närmare varandra, förmedla ekumeniska erfarenheter mellan och till de nordiska kyrkosamfunden, medverka till vidgat nordiskt engagemang i det internationella ekumeniska konferens-, studie- och forskningsarbetet samt sprida information om nordiskt kyrkoliv och ekumeniskt arbete.
Under 1998 arrangerade och genomförde NER bland annat konferenser om flyktingfrågan, social-etiska frågor, de ekumeniska överenskommelsernas ekumeniska konsekvenser, Norden-FOCCESA ledarskapskonferens etc. Förberedelsemöten arrangerades inför KV:s generalförsamling i Harare. De två forskningsprojekt som startades 1997 omkring diakonatet samt ordinationens teologi och terminologi fortsatte under året.
NER:s årsmöte beslöt att utse en arbetsgrupp med uppdrag att se över NER:s stadgar och prioriterade arbetsuppgifter, särskilt i relation till verksamheten och styrelsens sammansättning. Från Svenska kyrkan ingår följande personer i styrelsen: biskop Christina Odenberg, ordförande, och överförmyndare Urban Gibson, styrelseledamot.
7.2.2 Internationella konfessionella kyrkogemenskaper
Lutherska världsförbundet
LVF är en gemenskap av lutherska kyrkor i världen och har till uppgift att förstärka samarbetet dem emellan samt att agera inom områden av gemensamt intresse såsom ekumenik, teologi, utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter, kommunikation och media och inom olika områden av mission och utveckling.
Vid LVF:s årliga rådsmöte deltog flera representanter från Svenska kyrkan. Förutom Svenska kyrkans nya representanter i rådsmötet ärkebiskop KG Hammar, rådsmedlem, och Kajsa Ahlstrand, rådgivare i den teologiska kommittén, deltog även representanter för Lutherhjälpen och SKM. Rådsmötet fokuserade på de uppdrag som generalförsamlingen formulerat och dessa kommer att behandlas i de olika kommittéerna fram till nästa generalförsamling.
Inom LVF är Svenska kyrkan en viktigt partner, delvis genom samarbetet med Lutherhjälpen och SKM. Övergripande fortsätter Svenska kyrkan att driva frågan om att den gemenskap vi söker inte främst är luthersk utan ekumenisk. Detta blev tydligt under rådsmötet då frågor om prioriteringar ställdes. Vilka program är typiskt lutherska och vilka program kan genomföras på det ekumeniska planet? Denna linje ligger helt i samklang med Centralstyrelsens uppdrag att inom LVF verka för en ökad ekumenisk samverkan, särskilt i förhållande till KV, både vad gäller program och dessas innehåll och vad gäller strukturerna för arbetet.
Centralstyrelsen beviljades efter en skrivelse till Kyrkofondens styrelse 12 miljoner kronor till en s.k. Endowment Fund för LVF. Fondens avkastning skall användas till det grundläggande och samordnande arbetet inom LVF:s sekretariat.
Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran
LVF:s rådsmöte konstaterade att det fanns en överväldigande samsyn om det dokument om rättfärdiggörelseläran som utarbetats i samverkan med romersk-katolska teologer. Från lutherskt håll kan man - även om formuleringarna kan skifta något - känna igen den grundläggande synen på rättfärdiggörelsen inom den katolska kyrkan, och reformationstidens fördömanden träffar inte längre dagens romersk-katolska kyrka.
Under juni månad gav även den romersk-katolska kyrkan sitt svar på dokumentet, ett svar som var positivt, men som även innehöll formuleringar som kunde tolkas som om den romersk-katolska kyrkan menade att reformationsridens fördömande fortfarande träffade motparten. Arbetet har därefter fortsatt med att söka skapa klarhet i vad svaren innebär.
Nordiskt - tyskt kyrkokonvent
Alltsedan det nordisk-tyska kyrkokonventet bildades 1949, har Svenska kyrkan, såsom kyrka i ett under kriget neutralt land och med en tydlig ekumenisk tradition, haft en central roll i konventets arbete. Under en rad av år innehade biskop Henrik Svenungsson presidentposten i konventet och tre andra svenska ledamöter tjänstgör i konventets styrelse, biskop Tord Harlin, prosten Inge Bredin och europasekreterare Birgitta Handog. Konventet har till uppgift att verka för gemenskap och personliga kontakter och utbyte av pastorala erfarenheter mellan de tyska lutherska och reformerta kyrkorna och de nordiska kyrkorna. Försoningsarbete har varit en av de centrala uppgifterna i ett Europa som under långa perioder av konventets historia präglats av krig, splittring och motsättningar.
Under senare år har konventet utvidgats så tillvida, att Polens evangelisk-augsburgska kyrka och de baltiska och ryska lutherska kyrkorna har beretts tillfälle att utse observatörer. Vid de årligen återkommande konferenserna har delegaterna från ovannämnda kyrkor i hög grad vitaliserat arbetet och bidragit med för konventet och konferensdeltagarna värdefulla erfarenheter. Konventet har en unik roll i den europeiska ekumeniken i och med att man, liksom i en rundabordsprocess, samlat såväl kyrkoledare som lekmän till gemensamma konferenser och överläggningar där alla deltagare har samma rättigheter och skyldigheter. Den föryngringsprocess som nu inletts bådar gott inför framtiden.
Konventet leds av en styrgrupp och en president, prosten Björn Sandvik från Norge. Årligen kallas företrädare för de olika kyrkorna till en större konferens under ett aktuellt tema. I juni 1998 arrangerades konferensen i Kloster Frenswegen i Tyskland. För första gången var en reformert kyrka värdkyrka och detta gav mötesdeltagarna en möjlighet att närmare lära känna de reformerta församlingarna i området. Svenska delegater, förutom styrelseledamöter, var teol.stud. Anna Björkelund, Uppsala, kyrkoherde Michael Persson från SKUT-församlingen i Frankfurt samt etikdoktoranden Helena Röcklinsberg, Österbymo. Vid mötet utsågs Björn Sandvik till president för ytterligare en mandatperiod.
Nordisk luthersk/romersk-katolsk kommission
De nordiska lutherska kyrkorna och den nordiska katolska biskopskonferensen har positivt tagit ställning till bildandet av en nordisk luthersk-romersk-katolsk kommission. Förhoppningarna har varit att arbetet skall kunna inledas sedan processen om den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen avslutats.
Borgågemenskapen
Att 1998 skulle komma att bli ett mycket viktigt år för den ännu unga Borgågemenskapen stod tydligt redan när beslutet fattades om att detta år hålla den första kyrkoledaröverläggningen.
När Svenska kyrkan i augusti 1994 undertecknade Borgådeklarationen, följde härmed ett antal förpliktelser av vilka ett omfattade målet att åstadkomma lämpliga former för kollegialt och konciliärt rådslag vad gäller avgörande frågor om tro och kyrkoordning, liv och tjänst. Som en konsekvens av detta åtagande samlades närmare fyrtio kyrkoledare på episkopal och synodal nivå för fem dagars överläggningar i mars i Åbo. Närvarande var representanter för alla de tio undertecknarländerna samt ett antal ekumeniska observatörer.
Tid avsattes för samtal om aktuella inom- och mellankyrkliga frågor. Det samlade intrycket från överläggningar var att respektive kyrkors inre liv behöver fördjupas. I stort sett i varje fråga gick skiljelinjerna inte mellan utan inom kyrkorna. Men en omedelbar jämförelse kyrkorna emellan låter sig heller inte göras då man samtidigt laborerade med så många olika samhälls- och församlingsbegrepp. Borgågemenskapen är inte en partsammansatt förhandlingsstruktur utan en problemgemenskap - en gemenskap av kyrkor som utifrån olika förutsättningar och traditioner söker svara upp mot en gemensam kallelse.
Andra temata som avhandlades under överläggningarna var frågan om relationen kyrka-stat och det sätt på vilket denna utvecklats över tid i de olika kyrkorna.
Flertalet av Svenska kyrkans stift har nu etablerat, eller står i begrepp att etablera, vänstiftsrelationer till någon av Borgågemenskapens stift. Utöver detta kommer ett stort antal kontakter mellan Svenska kyrkans församlingar och församlingar i de baltiska staterna
Vad avser utbildning av svenska präster som önskar tjänstgöra i första hand i Church of England, arrangerar Kyrkokansliet sedan ett år tillbaka enveckorskurser i ett samarbete mellan Stiftelsen Fjellstedtska Skolan och the Administrative Board for Education and Ministry, London. Kurserna utgör en första introduktion för Svenska kyrkans präster, tänkt att sedan följas upp via egna kontakter med stift och församlingar i England. Flera stift har via ekonomiska bidrag stött sina prästers medverkan i dessa kurser. En motsvarande utbildning planeras för närvarande i motsatt riktning. Prästfortbildningsstiftelsen i London har önskat se förslag på en introduktion för engelska präster i nordisk, framför allt svensk spiritualitet och svenskt kyrkoliv - även den i samarbete mellan Kyrkokansliet och Stiftelsen Fjellstedtska Skolan.
Svenska kyrkan deltar som en av flera parter i det NER-projekt som med utgångspunkt från Borgåöverenskommelsen syftar till att kartlägga och fördjupa förståelsen för diakonibegreppet i de nordiska kyrkorna och the Church of England. Genom korresponderande medlemskap har också de keltiska kyrkorna givits möjlighet att medverka. Denna process skall ses samman med det större uppdrag rörande diakonatets teologi som under Borgågemenskapens kyrkoledaröverläggningar hänsköts åt kontaktgruppen för vidare handläggning. Svenska kyrkan har en diakon i det ekumeniska projektet i Penrhys, Wales, ett socialt sett mycket utsatt område med 93 procent arbetslöshet i tredje generationen. Det finns en förhoppning om att arrangemanget skall kunna permanentas i samarbete med någon av landets diakoniinstitutioner.
Leuenberggemenskapen
Leuenbergkonkordin undertecknades 1973 av lutherska, unierade och reformerta kyrkor i Europa. Kyrkorna hade gemensamt konstaterat att medan reformatorerna på 1500-talet av teologiska skäl inte hade kunnat undvika splittring är situationen i vår tid en annan. Utifrån ett återupptäckt arv och med erfarenheterna från en fyrahundraårig historia kunde kyrkorna hos varandra igenkänna nya sinsemellan besläktade uttrycksformer för teologiskt tänkande och praktiskt kyrkoliv. Mot denna bakgrund formulerade man sig i en fördragstext, den så kallade Leuenbergkonkordin, om förståelsen av evangelium, rättfärdiggörelsen, sakramenten, reformationstidens förkastelsedomar och vägen till kyrkogemenskap. De kontinentala reformatoriska kyrkorna kunde på grundval av denna text återupprätta kyrkogemenskapen utan att ta avstånd från eller ändra sina bekännelsedokument.
När Biskopsmötet för Svenska kyrkans del behandlade konkordin år 1975 förklarade biskoparna att Svenska kyrkan i likhet med övriga nordiska lutherska folkkyrkor inte var beredd att underteckna det framlagda dokumentet men väl att delta i de fortsatta lärosamtalen. Svenska kyrkan har sedan dess på olika sätt varit engagerad i och ekonomiskt bidragit till den fortsatta studieprocessen. Deltagandet i lärosamtalen växlar mellan de nordiska folkkyrkorna, liksom den nordiska representationen i exekutivkommittén. Under innevarande period representeras de nordiska kyrkorna av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och av Norska kyrkan.
Expertgruppen för europafrågor
Expertgruppen för europafrågor har haft i uppgift att biträda styrelsen, ärkebiskopen och biskopsmötet i frågor som gäller samarbete med kyrkor och ekumeniska organisationer i Europa. Ordförande har varit biskop emeritus Henrik Svenungsson.
Under föregående år inriktades gruppens arbete på att följa utvecklingen inom KEK och nordiskt/tyskt kyrkokonvent. Gruppen följde utvecklingen i Europa och särskilt riktades intresset mot de systerkyrkor som lever i minoritetssituation. Att stödja och hjälpa dem att bygga upp sin egen identitet och självkänsla för att i framtiden aktivt kunna gå in i ett större ekumeniskt sammanhang, har setts som en prioritet.
Centralstyrelsen beslöt i december 1998 att utarbeta nya riktlinjer för Svenska kyrkans europaarbete. I avvaktan härpå är expertgruppen vilande fr.o.m. 1999.
Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten
Vid samtal under ärkebiskop emeritus Gunnar Wemans besök i Egypten i slutet av 1997 ställde sig påven Shenouda positiv till att komma till det ekumeniska mötet i Linköping - L-99. Biskop Martin Lind hade redan tidigare framfört en inbjudan. Planerna på en ikonutställning diskuterades och en inbjudan från Svenska kyrkan gavs också till Dr Isaac Fannous, en av de främsta moderna ikonmålarna i den koptiska kyrkan. Ikonutställningen genomförs under 1999 och visas bland annat i S:t Thomaskyrkan i Linköping under L-99.
De planerade fortsatta samtalen mellan Svenska kyrkan och den koptisk-ortodoxa kyrkan (COC) i oktober 1998 fick skjutas till ett kommande år. Som innehåll för dessa samtal har frågor om hermeneutik, kulturskillnader och människosyn föreslagits. Från Svenska kyrkans sida deltar biskop Bengt Wadensjö, docent Samuel Rubenson, missionssekreterare Kjell Jonasson och missionären Mats Högelius i delegationen.
Ett särskilt utbyte mellan kyrkorna gäller diakonin, där två diakonissor från COC besökte Sverige och diakoniutbildningarna under september månad och deltog vid en diakonvigning. Representanter från diakoniutbildningarna gör ett svarsbesök i Egypten i februari 1999.
7.3 Svenska kyrkans teologiska kommitté
Teologiska kommittén har till uppgift att vara rådgivande och beredande organ för ärkebiskopen, Centralstyrelsen och Biskopsmötet.
I kommittén ingick under 1998 biskop Jonas Jonson, ordförande, komminister Annastina Jönsson, vice ordförande, docent Carl Axel Aurelius, professor Göran Bexell, tandläkare Elisabeth Engberg, rektor LarsOlov Eriksson, biskop Biörn Fjärstedt, lektor Bo Nylund, pastor Maria Klasson Sundin. Kyrkosekreteraren och forskningschefen adjungeras till sammanträdena. Huvudföredragande var sekreteraren för teologi Johan F Dalman.
7.3.1 Studier och utredningar inom ramen för teologiska kommittén
Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning
Under 1998 publicerades från studien Kvinnligt, manligt, mänskligt dokumentationen från en offentlig, veckolång hearing som syftade till att belysa frågor om kristen människosyn och dess relation till kvinnlig spiritualitet och kvinnligt gudstjänstspråk. Se vidare redogörelse i kapitel 5 för behandlingen av kyrkomötets ärenden beträffande 1994 års kyrkomötes skrivelse (kskr. 1994:14 med 2KL 1994:4) om Svenska kyrkans ämbetssyn.
Utfrågningsprotokollen publicerades i sin helhet i serien Tro & Tanke Supplement (1998:2).
Kyrkan och homosexualiteten
Centralstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde den 26 mars 1998 att uppdra åt teologiska kommittén att fortsätta bearbetningen av de principiella frågor som aktualiserats genom den tidigare utredningen Kyrkan och homosexualiteten (SKU 1994:8) och som skall omfatta historiskt, sociologiskt, ekumeniskt och systematiskt teologiskt arbete samt frågan om att fungera som kyrka inrymmande två olika förhållningssätt till homosexualiteten, detta som en grund för biskoparna att senare omarbeta de pastorala råden i frågan i enlighet med kyrkomötets önskemål. Det uppdrogs också åt Församlingsnämnden att i samverkan med SKS ta fram ett underlag med ledarhandledning för samtal i församlingarna med presentation av frågeställningar främst kring de homosexuellas situation i samhälle och församling.
Inom teologiska kommittén pågår arbetet i den bredd som innefattas i uppdraget. Församlingsnämnden har tillsammans med SKS och EKHO (Riksförbundet Ekumeniska grupperna för Kristna Homosexuella) arbetat fram tre slags material. Det ena, som är mer lättillgängligt och syftar till samtal i församlingens olika grupper, utkommer vid årsskiftet 1999/2000. Det andra är ett så kallat MOD-material (Mångfald och Dialog), ÄLSKA LIKA, och följer den särskilda pedagogik som utarbetats för sådana material. Det beräknas vara färdigt 1999. Det tredje är ett häfte där anhöriga till kristna homosexuella, föräldrar, barn, syskon berättar hur det är att vara anhörig till homosexuella. Beräknas komma ut under första halvår 1999.
Guds vägar- Judendom och kristendom - ett samtalsdokument från Svenska kyrkan
Ombudsmötet har åt SFRV:s styrelse uppdragit att finna former för Svenska kyrkans avståndstagande från antisemitism (Oskr 1993:522).
Teologiska kommittén presenterade ett grunddokument, vilket behandlar förhållandet mellan kyrkan och det judiska folket och syftar dels till att bidra med några grundläggande reflektioner utifrån många år av dialog mellan företrädare för Svenska kyrkan och judendomen, dels till att ange utgångspunkter för Svenska kyrkans fortsatta bearbetning av sin egen tro, bekännelse och lära utifrån detta perspektiv. Dokumentet presenterades under 1998 för såväl Biskopsmötet som Centralstyrelsen vilka båda rekommenderade det för studium i församlingarna. Det återfinns i Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet 1998:3 bilaga 3.
Utvecklandet av en policy för Svenska kyrkan i befolkningsfrågan
Lutherhjälpen och SKM har via Biskopsmötet bett om stöd i förtydligandet av en Svenska kyrkans policy vad gäller befolkningsfrågan, närmare bestämt synen på abort och preventivmedel. Teologiska kommittén redovisade under året ett underlag för utformandet av en sådan text för Biskopsmötet, som i sin tur överlämnade materialet till de båda utrikesorganen.
Socialetik
Under 1997 års ombudsmöte behandlades en motion (OMot 1997:512 i vilken motionären bl.a. aktualiserade frågan om de ökade sociala klyftorna i det svenska samhället och en begäran att Centralstyrelsen skulle initiera ett projekt som skulle utgöra en hjälp till kyrkan att utifrån en kartläggning och analys av den svenska situationen tydliggöra sin egen roll och ansvar.
Motionens huvudinriktning fick ombudsmötets stöd. Styrelsen uppdrog till teologiska kommittén att närmare definiera och bereda ärendet.
Som ett första steg uppdrog kommittén åt en sakkunnig forskare att författa en PM om vad social rättvisa kan tänkas innebära. Inom den politiska filosofin finns en livaktig diskussion kring olika teorier om rättvisa, som detta projekt med fördel kan anknyta till. Kommitténs målsättning var inte att på denna punkt söka initiera någon ny forskning, utan att inom ramen för en samlad framställning kort spegla det aktuella forskningsläget, givet några aktuella tänkares uppfattningar och en nutida vetenskaplig diskussion.
Härutöver beslutade kommittén ta initiativ till ett antal social-etiska seminarier inom ramen för vilka frågeställningarna kunde belysas, dels ur ett nationellt, dels ur ett internationellt perspektiv. Nuvarande budgetutrymme medger att ett av dessa tre seminarier arrangeras under 1999, och att detta genomförs utifrån en ambition att belysa och samordna befintligt arbete och forskning på området. Till hjälp i detta arbete har kommittén låtit göra en sammanställning av pågående diakonalt/social-etiskt arbete i Sverige.
8 Svenska kyrkan inför år 2000
Riksdagen har beslutat om grundlagsförändringar samt antagit en ny lag om trossamfund och en ny lag om Svenska kyrkan. Lagstiftningen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000. Genom dessa beslut har grundvalen lagts för de nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Även andra lagändringar har vidtagits. Ytterligare några har aviserats för beslut under hösten 1999.
Lagändringarna innebär bl.a. att den nu gällande kyrkolagen upphävs. Dess omfattande regelsystem ersätts av en mycket begränsad statlig lagstiftning.
För den framtida Svenska kyrkan har i stället utarbetats ett inomkyrkligt regelsystem, en kyrkoordning. Ett utredningsförslag om dessa regler förelåg redan före 1998 års kyrkomöte och remissbehandlades detta år. Ca 2 900 remissyttranden, huvudsakligen från olika kyrkliga organ, kom in till Centralstyrelsen. Den allmänna uppfattningen var att kyrkoordningsförslaget till sina huvuddelar var väl ägnat att ligga till grund för ett kommande kyrkomötesbeslut.
Centralstyrelsen har i särskild skrivelse till årets kyrkomöte lämnat förslag i fråga om kyrkoordningen (CsSkr 1999:3).
De nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten förutsätter emellertid också andra beslut och åtgärder. I särskilda skrivelser till årets kyrkomöte och ombudsmöte har förslag till sådana beslut lagts fram. Det gäller t.ex. ny arbetsordning för kyrkomötet, nya instruktioner för styrelsen och de rikskyrkliga nämnderna (CsSkr 1999: ) samt frågan om avveckling av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (StSkr 1999:501).
Relationsförändringen förutsätter vidare att ett antal faktiska åtgärder vidtas, bl.a. när det gäller övertagandet av kyrkofonden och dess tillgångar.
Det hittills beskrivna avser de rättsliga och formella förutsättningarna för Svenska kyrkan i de nya relationerna till staten fr.o.m. år 2000. Dessa utgör visserligen en viktig grund för kyrkans verksamhet men är i sig inte avgörande för den verksamhet som skall bedrivas under det nya årtusendet. Denna kommer i stället att vila på engagemang och insatser hos förtroendevalda och anställda och hos alla kyrkans tillhöriga.
9.1 Svenska kyrkans ekonomi
Statistiska uppgifter föreligger beträffande kyrkokommunernas ekonomi under 1997. Som angavs i skrivelse till 1998 års kyrkomöte (CsSkr 1998:2) kan det konstateras att de ekonomiska förhållandena för dessa har förbättrats i jämförelse med föregående år. Till detta har bidragit dels förbättrade inkomster hos de kyrkotillhöriga, dels att effekterna av det mellan skattemyndigheterna och kyrkokommunerna omlagda redovisningssystemet nu har övervunnits.
Statsbidragen till trossamfund
Som tidigare år utgick under 1998 bidrag av skattemedel till vissa trossamfund. Med anledning av kyrka-stat-reformen har emellertid en arbetsgrupp inom Kulturdepartementet tillsatts med uppdrag att se över dessa bidrag. Arbetsgruppen har som utgångspunkt för sitt arbete haft riksdagens principbeslut om nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten, där det uttalas att det statliga stödet till övriga trossamfund skall motsvara vad Svenska kyrkan erhåller genom statens hjälp att ta upp kyrkoavgifter. Beträffande arbetsgruppens slutliga förslag och Centralstyrelsens yttrande därutöver, se CsSkr 1999:7.
Under 1998 beviljades till trossamfunden verksamhetsbidrag, vilket inkluderar utbildningsbidrag och etableringsbidrag samt handikappanpassningsbidrag. Av det totalt beviljade beloppet utgjorde verksamhetsbidraget den dominerande delen.
Samfund Betjänade Bidrag kr
Anglikanska kyrkan 3 000 355 000
Bibeltrogna Vänner 4 302 561 000
Estniska evangelisk-lutherska kyrkan 12 052 740 000
Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan 2 101 238 000
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 42 017 2 690 400
Frälsningsarmén 24 268 1 318 000
Nybygget - kristen samverkan 46 021 2 807 288
Islamiska församlingar 85 000 3 962 928
Judiska församlingar 10 240 643 000
Metodistkyrkan 7 730 862 000
Ortodoxa och österländska kyrkor 98 519 6 445 095
Pingströrelsen 149 701 7 247 700
Sjundedagsadventistsamfundet 5 677 456 000
Stockholms katolska stift 165 691 7 423 200
Svenska Alliansmissionen 23 505 1 625 800
Svenska Baptistsamfundet 33 480 1 953 000
Svenska Missionsförbundet 152 071 7 162 600
Ungerska Protestantiska kyrkan 5 408 355 000
Gemensamma församlingar - 921 000
Totalt 870 783 47 767 011
9.2 IT-verksamheten
Kyrknätet
Kyrknätet bestod vid årsskiftet av knappt 70 lokala nätverk och uppskattningsvis 6 000 anslutna användare. Dess e-postsystem omfattar 5 500 e-postkonton och distribuerar totalt ca 300 meddelanden per timme.
Medan särskilt nya små nätverk ansluts, ökar antalet modemanvändare långsammare än planerat. Det framgår tydligt att konkurrensen från andra internetleverantörer är avgörande så länge tjänsterna i Kyrknätet inte upplevs som värda ett högre pris. Kyrknätet nås dock numera till lokalsamtalstaxa från hela landet.
Informationsavdelningens arbete med Kyrknätet intensifierades under året sedan särskilt ändamålsdestinerade medel för utveckling av informationsinnehållet på Kyrknätet anvisats. Därmed igångsattes flera projekt, som kan väntas ge resultat 1999. Bland annat kommer Kyrknätets användare att få tillgång till Svenska kyrkans bildbyrå IKON:s digitaliserade bilder.
En ny server driftsattes i december för att skapa möjlighet för att nå Kyrknätets e-post och konferenser från Internet. Det försök som gjorts att integrera Internets konferenssystem News med Kyrknätets e-postsystem misslyckades på grund av svårigheter att få hela systemet att kapacitetsmässigt hantera mycket stora mängder information samtidigt. Av denna anledning måste News göras tillgängligt separat, vilket genomförs tidigt 1999. För att öka stabiliteten i e-postsystemet inhandlades bland annat ett övervakningssystem och genomfördes ökade utbildningsinsatser för personalen.
Kyrknätet AB startade en försöksverksamhet med ett verktyg för att automatiskt publicera ordbehandlingsdokument och andra elektroniska dokument för åtkomst från Internet.
Samtidigt märktes tydligt att många pastorat väljer andra internetleverantörer, framför allt med motiveringen att man vill ha egna internetdomäner utanför huvuddomänen svkyrkan.se och att man önskar direkttillgång till servern där informationen publiceras. Kyrknätet AB har hittills inte kunnat erbjuda denna direkttillgång, eftersom webbservern för publicering av information på Internet hanterats av underleverantör.
Svenska kyrkans hemsida
Svenska kyrkans hemsida registrerade ett ökat antal besök. Under december 1998 var frekvensen 936 besök per dag. Den tredje december blev den mest aktiva dagen hittills med 31 467 besök. Genomsnittet var under december 18 932. Den största enskilda satsningen under året gjordes i samband med SKM:s missionsinsamling, De fattigas gemenskap. Två svenska och två latinamerikanska webbplatser utvecklades och uppdaterades.
Kyrkobokföring
Övergången till Riksskatteverkets nya aviseringssystem vid förra årsskiftet medförde att en del felaktiga folkbokföringsuppgifter, som inte kunnat rättas till, automatiskt gick ut i systemet. För att rätta dem kommer systemet att laddas med nya folkbokföringsuppgifter under januari 1999. Riksskatteverket kommer därefter att ta betalt för aviseringarna. I slutet av 1998 var cirka 1 060 pastorat anslutna med datorer. Av dessa hade åtta kvarvarande rapporterade problem med att hämta aviseringar och uppdatera de lokala systemen.
Svenska kyrkans organisationsregister
Svenska kyrkans organisationsregister, som levereras våren 1999, skall i första hand möjliggöra en god rapportering till det statliga trossamfundsregistret. Registret kommer också att kunna användas i uppbördssystemet, för framtida kyrkoval och som verksamhetsregister för alla delar inom Svenska kyrkan. Avdelningen för kyrkorätt och organisation och Kyrknätet AB gjorde kravspecifikationen gemensamt.
IT i Kyrkokansliet
Kyrkokansliet ökade under 1998 kraftigt nyttjandet av IT-stöd i sin verksamhet. Det interna datanätet uppgraderades för att klara den ökade informationsmängden. Vidare genomfördes en stor omställning med byte av både e-postsystem och ordbehandlingsprogram. Dessa förändringar kombinerades med utbyte av 150 datorer. I samband med detta byte genomgick samtliga anställda vid Kyrkokansliet en heldagskurs om de nya systemen. Pastoralinstitutet i Uppsala försågs med utrustning samt integrerades med Kyrkokansliets övriga datornät.
Under året startade projekt Systemöversyn 2000, som syftar till att säkra Kyrkokansliets samtliga system inför övergången till år 2000. Under 1998 genererade projektet en upphandling av ett nytt lönesystem. Vidare upphandlades en uppgradering av ekonomisystemet, ett nytt diariesystem samt ett nytt bibliotekssystem. Samtliga system innebar inköp av ny hårdvara.
9.3 Sysselsättningsprogrammet
Kyrkofonden beviljade kyrkligt sysselsättningsbidrag till 42 olika projekt, där antalet sysselsättningsmånader uppgick till 1 459 stycken. Den beräknade totalkostnaden för dessa projekt uppgick till 97,2 miljoner kronor. På denna totalkostnad beviljade Kyrkofonden bidrag till ett belopp motsvarande 24,1 miljoner kronor.
Kyrkofondens styrelses ram för hela miljardprogrammet uppgår till 105 miljoner kronor.
Av Kyrkofonden utbetalt bidrag för slutförda projekt 1998 motsvarar ett belopp av 810 000 kronor, där totalkostnaden för dessa uppgår till 3,3 miljoner kronor.
9.4 Informationsverksamheten
Svenska kyrkan i media
Informationsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation var under året intensivt. Inför den 5 mars 1998 då förslaget till ny kyrkoordning offentliggjordes samordnades insatser med stiftsinformatörerna och media bearbetades med material. I samarbete med Kyrkans Tidning iordningställdes en bilaga om förslaget till ny kyrkoordning och i samarbete med Luleå stift producerades en video. Särskilt material publicerades på Svenska kyrkans webbsida och på Kyrknätet. Under kyrkomötet anordnades ett journalistseminarium med efterföljande paneldebatt.
För ärkebiskop KG Hammar prioriterades under våren 1998 längre intervjuer för att ge möjlighet till utförligare resonemang kring teologiska frågor och frågor om kyrka och samhälle. Ärkebiskopen tog också upp frågan om dödsstraffet genom en debattartikel i Dagens Nyheter. I maj besökte det italienska TV-bolaget RAI Sverige för ett program som sändes över hela världen på Kristi Himmelsfärdsdag. Ärkebiskopen intervjuades och en morgonmässa i domkyrkan bandades för att sändas i programmet.
Den fråga som rönte störst uppmärksamhet i medierna gällde kyrkan och homosexualiteten. I maj gav ärkebiskopen en intervju i ämnet och i samband med att fotoutställningen Ecce Homo visades i Uppsala domkyrka påbörjades en livlig debatt. Mediebevakningen fortsatte under ärkebiskopens besök i Mellanöstern och resulterade i en omfattande rapportering i TV, radio och press.
Informationen om Bibel 2000 fortsatte. I ett samarbete mellan Bibelsällskapet, Verbum, SKS, stiften och Kyrkokansliet gavs tre nyhetsbrev ut och distribuerades till bland annat samtliga stift och församlingar, EFS-församlingar, Svenska kyrkans diakoni- och utbildningsinstitutioner och till landets ekumeniska grupper.
Kyrkomötet uppmärksammades i fler än 150 artiklar och notiser i tidningarna och sex inslag i etermedierna på riksnivå. Svenska kyrkan gav ut 13 pressmeddelanden under kyrkomötet. Liksom förra året publicerades kyrkomötets dokumentation på Svenska kyrkans hemsida och mötet direktsändes på Internet.
Svenska kyrkans bildbyrå, IKON, bistod med bildredaktörskapet i ett flertal produktioner, bland annat SFRV:s årsredovisning, SKM:s årsbok och i merparten av de tidningar och tidskrifter som produceras inom Kyrkokansliet. Under året utökade IKON sitt bildmaterial kraftigt. Totalt finns 25 000 bilder digitaliserade.
Ett särskilt informationsmaterial, FinnInfo, för det finskspråkiga arbetet inom Svenska kyrkan utarbetades under året. Det riktar sig särskilt till kyrkligt förtroendevalda i stift och församlingar. Tidningen Ankkuri utkom med 8 nummer och Kiertolainen, Nyhetsbrevet för lekmän och medarbetare, med 4 nummer.
Läsar- och målgruppsundersökningar
Redan under hösten 1997 påbörjades projektet Gemensamma informationskanaler för Kyrkokansliet. I samarbete med Forskningsavdelningen genomfördes omfattande läsar- och målgruppsundersökningar. Alla de publikationer som produceras inom Kyrkokansliet undersöktes. Svaren visade att de olika publikationerna är mycket uppskattade och väl lästa, och att mottagarna i stor sett är nöjda både med informationsmängd och innehåll. Som en följd av undersökningarna kommer de flesta av publikationerna att genomgå förändringar för att anpassas ännu bättre till läsarnas önskemål. Några publikationer läggs ner.
Målgruppsundersökningen sändes till 1 500 förtroendevalda och anställda inom Svenska kyrkan. Svaren visade bland annat att Kyrknätet och Internet redan är kommunikationskanaler att räkna med för Svenska kyrkan. Undersökningsmaterialet ligger till grund för fortsatt analys och förslag på åtgärder.
InformationsService
Under 1998 mottog InformationsService närmare 25 000 samtal, varav 93 procent åtgärdades samma dag. Statistik på inkommande fax- och postärenden, e-post och besök till Informationscenter fördes från och med tredje tertialet 1998. Under denna tid inkom ca 3 000 fax- och postärenden och 900 e-postärenden. Ärendena rörde Lutherhjälpen 26 procent, SKM 17 procent, SKUT 24 procent, SFRV 23 procent, EFS 3 procent och Övriga 9 procent.
Av de inkommande samtalen gällde 36 procent materialförmedling. En särskild registrering gjordes för beställningar av de inomkyrkliga utredningarna. Under perioden de två första tertialen och del av det tredje beställdes 1 026 exemplar av samtliga betänkanden och 4 032 av huvudbetänkandet.
InformationsService tog emot 25 besöksgrupper med 497 deltagare. 103 var konfirmander, 231 anställda och förtroendevalda inom Svenska kyrkan och 102 var studerande.
Avdelningen för information och insamling tog fram en fickbok, Korta fakta om Kyrkokansliet, och en kortfattad broschyr om Kyrkokansliet för besökande.
Under hösten 1998 fick Kyrkokansliet ett viktigt internt informations- och kommunikationsredskap då Kyrkokansliets intranät öppnades.
10 Svenska kyrkans författningssamling
Under året utgavs följande författningar i serien Svenska kyrkans författningssamling (SKFS):
SKFS 1998:1 Föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 3 maj 1998.
SKFS 1998:2 Föreskrifter om rikskollekter i Svenska kyrkan år 1999.
SKFS 1998:3 Föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 2 augusti 1998.
SKFS 1998:4 Ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1993:4) om användningen av Svenska kyrkans gudstjänstböcker på andra språk än svenska.
SKFS 1998:5 Kyrklig kungörelse om alternativ lydelse av Herrens bön.
SKFS 1998:6 Ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:8) om behörighet att utöva det kyrkliga ämbetet som präst.
SKFS 1998:7 Ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1991:15) om prästexamen.
SKFS 1998:8 Ändring i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet.
SKFS 1998:9 Föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 8 november 1989.
SKFS 1998:10-22 Föreskrifter om stiftskollekter år 1999.
SKFS 1998:23 Föreskrifter om rikskollekt i Svenska kyrkan den 17 januari 1999.
SKFS 1998:1-3, 9 och 23 beslöts av Centralstyrelsen, SKFS 1998:4-8 av kyrkomötet samt SKFS 1998:10-22 av respektive domkapitel. Utgivare av författningssamlingen var rättschef Lars Friedner. Distributionen handhas av Verbum Förlag AB.
11 Svenska kyrkans utredningar
Centralstyrelsen har en egen utredningsserie, Svenska kyrkans utredningar (SKU). Följande utredningar utkom i serien under 1998:
SKU 1998:1 Kyrkoordning för Svenska kyrkan. Huvudbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.
SKU 1998:2 Bekännelse, gudstjänst, kyrkomöte. Delbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.
SKU 1998:3 Arbetet på olika kyrkliga nivåer. Delbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.
SKU 1998:4 Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv. Delbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.
SKU 1998:5 Ekonomi och egendom. Delbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.
SKU 1998:6 Personal, tillsyn, överklagande. Delbetänkande från utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation.
SKU 1998:7 Utvärdering av 1986 års kyrkohandbok.
12.1 Bokslut för 1998
Till verksamhetsberättelsen fogas redovisningshandlingar för det gångna verksamhetsåret avseende kyrkomötet (bilaga 4) och Svenska kyrkans centralstyrelse med Centrala kollektkontot (bilaga 5).
12.2 Rikskollekter
Centralstyrelsen fattade den 18 maj 1998 beslut om rikskollekter för 1999. Beslutet fanns som bilaga till skrivelsen (CsSkr 1998:3) med redogörelse för verksamheten under första halvåret 1998. Beslutet utkom den 30 juni 1998 som kyrklig kungörelse (SKFS 1998:2).
Därtill fattades beslut om fyra rikskollekter under 1998 för vilka ändamålet fastställs vid en senare tidpunkt. Detta gäller följande kollekter:
18 januari 1998 till katastrofinsatser i de översvämnings- och svältdrabbade delarna av Somalia genom Lutherhjälpen.
3 maj 1998 till katastrofinsatser i de översvämningsdrabbade delarna av Peru och Ecuador genom Lutherhjälpen.
2 augusti 1998 till katastrofinsatser i de krigs- och svältdrabbade länderna på Afrikas horn genom Lutherhjälpen.
8 november 1998 till katastrofinsatser i det översvämningsdrabbade Bangladesh genom Lutherhjälpen.
13 Kyrkomötets skrivelser till regeringen
I enlighet med kyrkomötets önskemål redovisas här regeringens beslut med anledning av skrivelser från kyrkomötet. I fråga om ej slutbehandlade skrivelser lämnas tillgängliga uppgifter om ärendets behandling.
1. Kskr 1998:13 med 2KL 1998:1 RegSkr 1998:1, Staten och trossamfunden - kulturminnena, personalen, vittnesförbud
Kyrkomötet har givit regeringen till känna vad utskottet anfört rörande regeringens skrivelse 1998:1 angående Svenska kyrkans framtida reglering och organisation.
Skrivelsen är slutbehandlad genom regeringens proposition 1998/99:38, Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen m.m.
2. Kskr 1998:14 med 1KL 1998:2, Med anledning av regeringens skrivelse 1998:1 jämte motioner
Kyrkomötet har givit regeringen till känna vad utskottet anfört rörande regeringens skrivelse 1998:1 angående Svenska kyrkans framtida reglering och organisation jämte inkomna motioner.
Skrivelsen är slutbehandlad genom regeringens proposition 1998/99:38, Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen m.m.
