|
av Hans-Olof Andrén m.fl. |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå under åren 2000-2002
I denna motion med anledning av CsSkr 1999:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå 2000-2002, föreslås att 450 miljoner kronor av kyrkofondens medel överförs till Svenska kyrkans försäkringsförening, för att pastoratens inbetalning av pensionsskulden skall kunna minskas med totalt samma belopp.
Pastoratens och samfälligheternas beräknade pensionsskuld har ökat i snabb takt under senare år. Följande sifferserie ur boksluten för Göteborgs kyrkliga samfällighet illustrerar detta (belopp i miljoner kronor):
Pensionsskuld i balansräkningen:
1993: 70,0
1994: 93,0
1995: 96,7
1996: 106,7
1997: 140,0
1998: 157,6
1999: (prognos): 159,8
Ändringar i de försäkringstekniska beräkningarna, betingade av ökad medellivslängd och lägre förväntad avkastning, har bidragit till den snabba ökningstakten. Dessutom har det först under de senaste åren stått klart, att en sådan metod att trygga pensionsåtagandena skulle väljas som medför att löneskatten på ca 24 procent omedelbart måste erläggas.
Under de år som pensionsskulden genomgått denna kraftiga ökning har pastoratens och samfälligheternas möjligheter varit mycket små att öka sitt rörelsekapital så att det motsvarar skulden. Tillbakagången i samhällsekonomin under decenniets första år påverkade skatteintäkterna starkt med början 1994, och omläggningen av skatteavräkningssystemet under 1995-1996 medförde en stor ekonomisk belastning på många håll. Bruttoeffekten av omläggningen var för Göteborgs del en likviditetsminskning om 100 miljoner kronor; nettoeffekten blev lyckligtvis mindre genom att kyrkofonden gav ett extra bidrag till de värst drabbade kyrkokommunerna.
Sammantaget har den ekonomiska utvecklingen under senare år medfört, att många pastorat och samfälligheter inte kommer att kunna betala in sin pensionsskuld vid sekelskiftet utan att låna pengar. Det är enligt vår mening olyckligt att Svenska kyrkan på lokalplanet kommer att gå in i den nya relationen till staten med så begränsade ekonomiska resurser. Just under de närmaste åren borde det vara särskilt angeläget att ha en god verksamhet och visa att de kyrkotillhöriga verkligen får något för sina kyrkoavgifter.
Medan den ekonomiska utvecklingen på lokalplanet var svag vid mitten av 90-talet har kyrkofondens utveckling varit den motsatta. Den skickliga förvaltningen, som kunnat utnyttja förhållandena på ränte- och aktiemarknaderna, har alstrat betydande inkomster för kyrkofonden. Det bokförda värdet på kyrkofondens tillgångar ökade från 1,5 miljarder kronor år 1993 till 2,4 miljarder kronor 1997. Marknadsvärdet hos tillgångarna ökade under samma tid från 2,4 till 4,7 miljarder kronor.
Självfallet är det av stor betydelse för trossamfundet Svenska kyrkan att i inledningen av den fria relationen i förhållande till staten ha en solid ekonomi på den nationella nivån. Det är dock på församlingsnivå som mötet med de kyrkotillhöriga sker. Det är därför rimligt, att en mindre del av de senaste årens realisationsvinster avsätts för att minska den ekonomiska belastning på pastoratens och samfälligheternas ekonomi som inbetalningen av pensionsskulden medför.
Tidigare har beslutats att kyrkofonden skall ge ett bidrag om 300 miljoner kronor till försäkringsföreningen. Om ytterligare 450 miljoner kronor avsätts - motsvarande ca 20 procent av ökningen i marknadsvärde under 1994-1997 - kommer sammantaget 750 miljoner kronor att överföras till pensionsföreningen. Detta belopp, som ungefär motsvarar löneskatten på pensionsskulden, kan då tillgodoräknas pastoraten och samfälligheterna proportionerligt, utan hänsynstagande till de olika förutsättningar som föreligger i de lokala enheterna. Detta skulle kraftigt förbättra församlingarnas möjligheter att ha en god verksamhet under de närmaste, för framtiden så avgörande åren.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi
att kyrkomötet beslutar att i rambudget för kyrkofonden år 2000 uppta en ny kostnad, Anslag till försäkringsföreningen, om 450 miljoner kronor, varvid det budgeterade resultatet ändras till - 480 miljoner kronor.
Göteborg m.fl. orter den 9 maj 1999
Hans-Olof Andrén Staffan Holmgren
Ingemar Åhs Karl-Johan Nilsson
Peter Hemminger
