Motion till kyrkomötet

1999:201

av Ann Larsson m.fl.
om konfirmationens ställning i Svenska kyrkan

Kyrkomötet

KMot 1999:201

Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan

Konfirmationens ställning har statistiskt sett försämrats kontinuerligt under senare decennier. Samtidigt talas det mycket om att konfirmationens ställning på alla sätt behöver stärkas. Särskilt har det uttalats stor oro för områden där antalet konfirmander sjunker under 50 procent av de kyrkotillhöriga i sedvanlig konfirmationsålder.

Under senare år har det också ofta sagts att Svenska kyrkan har, eller har haft, för stora krav på människor. Detta har måhända haft fog för sig vad beträffar levnadssättet. Den förlåtande/medmänskliga synen har ibland lyst med sin frånvaro.

Detta sistnämnda har, enligt vår åsikt, lett till att Svenska kyrkan har låtit pendeln svänga över, och blivit något kravlösa.

Ett utslag av detta fenomen visar sig bl.a. i Centralstyrelsens förslag att inte fordra konfirmation för att bekläda vissa uppdrag. Man synes vara rädd för att det uppfattas som trösklar, som vissa personer skulle tveka inför.

Dessa argument vill vi kalla för en utslätningsfilosofi, som inte bör gälla vad beträffar kunskap om den kristna läran.

Tvärtom tror vi att människor tycker att kyrkan skall ställa krav. Hur skall man t.ex. som fadder enligt förslaget kunna "dela ansvaret för den döpta personens kristna fostran" utan att själv ha fått grundläggande insikter om kristendomen?

Det finns de som anför att dagens konfirmander ofta inte får så mycket undervisning i den kristna läran. Det kan vara sant, men då är det konfirmationsundervisningen som skall förbättras. Emellertid anser vi att vuxendöpta personers undervisning före dopet kan jämställas med konfirmationen.

Måhända är det, som vi påtalar, ett storstadsfenomen, men behovet, var det än finns, är allvarligt. Okunskapen är ibland så stor, att det exempelvis förekommer, att man inte vet att våra psalmer finns samlade i en särskild bok. Den grundläggande undervisning som förmedlas under konfirmationstiden är därför av stor betydelse.

Med anledning av det ovan sagda hemställer vi

att kyrkomötet beslutar att nedan nämnda paragrafer får följande lydelse:

    4 kap. 24 §:

    Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta, konfirmerade och tillhör Svenska kyrkan.

    17 kap. 13 § första stycket:

    Biskopen får ge tillstånd åt någon som är döpt, konfirmerad och tillhör Svenska kyrkan att predika vid och leda de gemensamma gudstjänsterna i vissa eller alla församlingar i stiftet.

    17 kap. 14 §:

    Kyrkoherden får ge tillstånd åt någon som är döpt och konfirmerad och tillhör eller är anställd för en församling i pastoratet att predika och leda gudstjänsten vid en viss eller vissa av de gemensamma gudstjänsterna i någon av pastoratets församlingar.

    19 kap. 5 § första stycket:

    Ett dop i krissituation får förrättas av någon som är döpt, konfirmerad och tillhör Svenska kyrkan.

    19 kap. 7 §:

    Som fadder kan antecknas någon som är döpt, konfirmerad och tillhör Svenska kyrkan, samt är villig att dela ansvaret för den döpta personens kristna fostran.

    20 kap. 5 § första stycket:

    Den som tillhör Svenska kyrkan och är döpt och konfirmerad får biträda när nattvardsgåvorna delas ut, och då säga de ord som är förenade med utdelandet.

Bromma den 26 april 1999

Ann Larsson Britt Beijer Monica Karlsson

Birger Palo Jan Erik Ågren

Table Of ContentsPrevious PageNext Page

KyrkomötetHemOmbudsmötet
Tillbaka