Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I förslag till kyrkoordning (SKU 1998:1) föreskrivs att Kyrkomötet skall sammanträda i maj och september varje år. Vid remissbehandlingen stöddes utredningsförslaget av 85 procent av remissinstanserna.
I det föreliggande förslaget till kyrkoordning (CsSkr 1999:3) föreskrivs att kyrkomötet skall sammanträda i september och oktober vid två tillfällen varje år. I övergångsbestämmelser föreskrivs att kyrkomötessammanträdena år 2000 och 2001 dock skall äga rum i maj och september.
I motiveringen till den föreslagna ändringen framhålls främst svårigheten att färdigställa redovisningshandlingar, verksamhetsberättelse samt budgetförslag i tid till ett kyrkomötessammanträde i maj. Å andra sidan framhålls dock svårigheten för många ledamöter att vara borta från sin arbetsplats under två sammanträden med relativt kort mellanrum samt att tillämpa kyrkomötesbeslut fattade sent på året från det närmast kommande årsskiftet.
Överväganden
· Bestämmelserna hur ett ärende skall beredas på Kyrkomötet är nya och en följd av att Kyrkomötet skall sammanträda två gånger per år. I 11 kap. 11 § föreskrivs att beslut skall fattas i alla ärenden som väckts vid det första sammanträdet. Om ett ärende inte hinner beredas under utskottsarbetet vid det första sammanträdet får utskottet, efter kyrkomötets beslut, sammanträda mellan årets sammanträden. Det förefaller svårt att ånyo sammankalla ett utskott, justera och trycka protokollet samt sända ut det i sådan tid att ledamöter och grupper hinner ta ställning, om tiden mellan kyrkomötets två sammanträden är en månad. Värdet med Kyrkomötets två i tiden skilda sammanträden förefaller då ha förfelats.
· Kyrkomötets/kyrkofondens budget bygger bland annat på det årliga beslutet om den allmänna kyrkoavgiftens storlek. Detta beslut påverkar i sin tur budgetarbetet i alla kyrkans pastorat. Det förefaller som om Centralstyrelsen inte beaktat den påverkan budgetbeslutet i denna del och troligen även i andra avseenden har på den lokala nivåns budgetarbete. Vid ett andra sammanträde med Kyrkomötet under oktober månad har redan många pastorat färdigställt sin budget och beslutat om sin kyrkoavgift. Centralstyrelsen har själv påpekat svårigheter som kan uppstå i genomförandet av även andra beslut, fattade sent på året.
· Centralstyrelsen motiverar sitt ställningstagande om Kyrkomötets sammanträdestider främst med hänvisning till svårigheter att färdigställa bokslut och budget till ett majsammanträde. Argumentet förefaller förvånande. Alla statliga myndigheter är föreskrivna (1996:882 § 5) att lämna sina årsredovisningar till den 1 mars. Kyrkokansliet torde även kunna göra detta. Med utnyttjandet av ett modernt och datorbaserat redovisningssystem torde bokföringsrapporter kunna presenteras med en veckas fördröjning. Med stöd av sådana borde bugetarbetet kunna påbörjas i sådan tid att ej heller budgeten blir en fördröjningsfaktor. Vad som angår verksamhetsberättelsen för det senaste året torde den i oktober månad snarast ha antikvariskt intresse.
· För den enskilde ledamoten av Kyrkomötet torde olika tider för sammanträden medföra skilda problem. En gemensam tidpunkt som betyder mindre svårigheter att vara borta från sin arbetsplats för flertalet är svår att finna. Erfarenheten visar att det för många är lättare att vara borta från vardagsarbetet under två perioder med längre mellanrum.
Med hänvisning till ovan anförda hemställer jag
att kyrkomötet beslutar att 11 kap. 6 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
Kyrkomötet skall sammanträda i maj och september varje år. Kyrkomötet får sammanträda högst 10 dagar under ett år.
Huddinge den 26 april 1999
Sven-Olof Karlsson
