|
av Sigvard Härnring m.fl. |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
När ombudsmötet 1990 fattade beslut om Svenska kyrkans yrkesutbildningar skedde det i stor enighet och efter ett långt utredningsarbete. Av protokollet framgår det mycket tydligt att många ledamöter såg reformen som en stor utmaning och ett strategiskt viktigt beslut. Vad gäller innehåll/ansvarsområden gjordes en uppdelning mellan fyra kategorier kyrkoarbetare, en fördelning med tanke på framtiden och de krav som ställs på kyrkan och dess uppdrag framöver.
Den oberoende utvärdering av reformen som påbörjades 1997 och presenterades för Utbildningsnämnden i juni 1998 visade att det var ett riktigt beslut, att utbildningarna fungerar på alla nivåer och att man innehållsligt är på rätt kurs.
Om den pedagogiska profilutbildningen sägs i utvärderingen att den är viktig för Svenska kyrkan och att den bör stödjas och stärkas statusmässigt och med resurser. Rimligt vore då att ge reformen ytterligare ett antal år att faktiskt slå igenom. Man skulle då se t.ex. hur pedagogerna etablerar sig innan man utformar en kyrkoordning där de osynliggörs. Det finns redan tecken på att strömmen av kvalificerade sökande som vi haft sedan reformen kom håller på att avta.
Utvärderingen anger vissa punkter som man bör gå vidare med. Så kommer också att ske i den översyn av utbildningarna som Utbildningsnämnden beslutat och som kommer att pågå 1999-2002.
Kyrkoordningsförslaget minskar våra möjligheter att låta utvecklingen visa hur en växande insikt i stift och församlingar om behovet av ökad pedagogisk kompetens skall kunna mötas, ty pedagogutbildningarnas rekrytering undergrävs och pedagogerna och pedagogiken med dem sätts på undantag.
Behovet är rimligen redan bevisat genom de förväntningar som lett till att kyrkan fortbildat 500 församlingsassistenter och förskollärare till pedagoger och utbildat ca 150 nya pedagoger genom profilutbildningen. Förslaget ifrågasätter både deras värde och deras arbetsuppgifters värde.
I kyrkoordningsförslaget anknyter man på flera ställen till pedagogiska uppgifter, t.ex. när det gäller församlingsinstruktionen och pastorala program. Men formuleringar om att "bedriva undervisning" stämmer dåligt överens med nutida pedagogiskt förhållningssätt, där "dialog" och "delaktighet" är viktiga ledord.
I någon mån drabbas även kyrkomusikerna av den tydliga förstärkningen av vigningen i Svenska kyrkan.
Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi
1. att kyrkomötet beslutar att 34 kap. 1 § punkt 4 formuleras:
det antal diakoner, församlingspedagoger och den personal i övrigt som behövs för verksamheten,
2. att kyrkomötet beslutar att 34 kap. 4 § punkt 4 formuleras:
personal med pedagogisk utbildning, personal med musikalisk utbildning och den personal i övrigt som behövs för verksamheten,
3. att kyrkomötet beslutar att 34 kap. 5 § punkt 4 formuleras:
det antal präster och diakoner, den personal med pedagogisk kompetens, den personal med musikalisk kompetens och den personal i övrigt som behövs för verksamheten,
4. att kyrkomötet beslutar att 34 kap. 15 § kompletteras med formuleringen:
Behörig att anställas som församlingspedagog är den som avlagt församlingspedagogisk examen,
5. att kyrkomöet beslutar att sista meningen i inledningstexten till 26 kap. formuleras:
På motsvarande sätt tas andra anställda, medarbetare och förtroendevalda emot vid en huvudgudstjänst,
6. att kyrkomötet beslutar att 26 kap. 4 § första stycket formuleras:
En ny medarbetare eller förtroendevald tas emot av församlingen i en huvudgudstjänst i anslutning till tillträdesdagen.
Lund den 24 april 1999
Sigvard Härnring Berit Bergman Anna-Lena Forsdahl
