|
av Sten Elmberg och Gerd Gullberg-Johnson |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
Av alla präster som kallas till tjänst inom Svenska kyrkan kommer ca 70-80 procent att få en ledarroll någon gång under sin yrkesverksamma tid, de flesta som kyrkoherde.
Vi är medvetna om att det inom Svenska kyrkan finns kyrkoherdar som är bra ledare, men vi är också medvetna om att det finns många brister i ledarskapet. Därför vill undertecknade lyfta fram ledarkompetens i dess olika former som förutsättning för att bli kyrkoherde i Svenska kyrkan.
De senaste decennierna har det visat sig att Svenska kyrkans kyrkoherdar har en mycket viktig ledarroll i flera avseenden:
_ Svenska kyrkan har under denna tid fått allt fler anställda i flera funktioner.
_ Inom församlingarna har det bildats arbetslag av de anställda.
_ Det ställs högre krav idag inom arbetslivet gällande psykosociala och arbetsrättsliga krav i samhället - vilket även gäller kyrkan.
_ Det är heller inte lika vanligt idag att den människa som växer upp i Sverige har en grundläggande tro, då allt färre konfirmeras samt att den obligatoriska skolan inte bidrar till en kristen tros befästande. Dvs. församlingarna måste bära en hög strategisk förmåga att evangelisera och undervisa.
_ Samhället ställer tydliga krav och förfrågningar till kyrkan som kompetent samhällsresurs, t.ex. omhändertagande av kriser och katastrofer.
_ Vi står inför en ny kyrkoordning där ansvarsfördelning stift/församling förändras.
Utifrån ovan nämnda finns det all anledning att foga till krav om kompetens hos församlingens/pastoratets kyrkoherde.
Inom Svenska kyrkan har det den senaste tiden gjorts ansträngningar för att ge kyrkoherden en kompetens som kyrkoherde, men undertecknade anser att kyrkoherden i den kommande kyrkan kommer att ha en än mer betydelsefull roll inför församlingen, inför ämbetsansvarig biskop och inför domkapitel.
Dessutom nämner kyrkoordningen om att församlingen i den nya Svenska kyrkan skall stärkas och med automatik finns det en hög förväntan att kyrkoherden skall leda församling/pastorat.
Attitydförändring
Grundinställning - ledarskap
Enstaka kyrkoherdekurser inför eller i samband med tillträdande av funktion som kyrkoherde garanterar inte ett gott ledarskap. Därför måste Svenska kyrkan se ledaruppdraget som ett förhållningssätt. De flesta präster som vigs till uppdraget som präst är under 30 år ja, kanske närmare 25 år. Redan vid detta tillfälle och föregående teologisk praktisk utbildning måste grundläggandet av ledaruppdraget börja. Här har kyrkan ett ansvar att tidigt identifiera prästkandidater med en särskild gåva att kunna leda. Ledaruppdraget byggs sedan vidare individuellt utifrån personlig mognad, erfarenhet och kompetens.
En intressant jämförelse är att se en officers utbildning med återkommande ledarutbildning i olika steg och träning i sin befordran. Efter av arbetsgivaren satta personliga bedömningar s.k. vitsord och uttagsförfarande, kallas de uttagna officerarna in till fortbildning för att kunna rustas inför nya och större ledaruppgifter. Inom försvarsmakten finns det en totalöversyn för de olika ledaruppdragen, vilket officeren rustas för. Det är därför viktigt att det finns ett totalkoncept för kyrkans olika ledarroller. Svenska kyrkans präster behöver ett stöd för att växa i sin ledarroll.
Kyrkoherdens ledarroll
Direkt och indirekt ledarskap
Ledarskapet i dagens och än mer i morgondagens kyrka kräver ett tydligt ledarskap. Kyrkoherden kommer enligt kyrkoordningens förslag att liknas vid en verkställande direktör, där styrelsen fattar beslut om budgetramar och övergripande åtgärder och insatser. Krav kommer att ställas på att kyrkoherden känner till och kan hantera alla de lagar som reglerar arbetslivet. Dessutom kräver kyrkoherderollen, särskilt i större församlingar, en ökad kunskap och kännedom om det indirekta ledarskapet - med indirekt ledarskap menas: hur och genom vilka sätt förmedlar ledaren till andra "att handla i chefens anda" utan att inskränka den enskilda medarbetarens kreativitet.
Andligt ledarskap
Vår kyrka har även de senaste decennierna gått in i ett samhälle som är pluralistiskt. Med all respekt för andra trosinriktningar krävs det även nu ett andligt ledarskap av kyrkoherden. Detta är särskilt viktigt då många stora enheter inom samhället, så även enskilda individer, längtar efter värderingar och inställningar som bär i livet.
Differentierat och delat ledarskap
Vi bör även påminna oss om att det är en väsentlig skillnad i att leda en församling med endast 4-5 anställda och en församling med 25-30 anställda. Därför finns det anledning att inte endast utöka ledarutbildningen utan även differentiera den. Med differentierat ledarskap menas att de olika församlingarna klassificeras utifrån svårighetsgraden att leda respektive församling. Exempelvis församlingsstorlek, antal underställda etc. Kyrkoherdarna indelas i olika nivåer som förutsätter en stegvis utbildning och legitimation. En kyrkoherde kan endast söka eller rekryteras till en församling som högst motsvarar kyrkoherdens ledarskapsnivå. Exempel:
Liten församling Kh nivå 1
Medelstor församling Kh nivå 2
Stor församling Kh nivå 3
En kyrkoherde med bedömd kompetens och endast utbildad för nivå 1 kan inte söka en tjänst med nivå 3 utan att först ha genomgått nivåhöjande ledarskaputbildningar och godkännande från biskop och arbetsgivarpart.
Dessutom vill undertecknade påstå att vi som präster inte med automatik är lämpade som kyrkoherdar/ledare av en större församling. I det delade ledarskapet finns det även präster som är mer lämpade som andliga ledare, vilket även bör tas vara i en kyrka, i ett samhälle av idag.
Därför hemställer undertecknade
1. att kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen efter relationsändringen utarbetar ett totalkoncept för ledarrollen, särskilt kyrkoherdeuppgiften inom Svenska kyrkans församlingar, samt
2. att kyrkomötet beslutar att det som punkt 4 i 33 kap. 8 § infogas som villkor att:
präst i Svenska kyrkan som avser att bli kyrkoherde eller ha en annan ledande uppgift måste följa den ledarutbildning som gäller för Svenska kyrkan.
Strängnäs och Hardemo/Kumla den 26 april 1999
Sten Elmberg Gerd Gullberg-Johnson
