|
av Roland Johansson och Carina Etander Rimborg |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I CsSkr 1993:3 del 1 sidan 1-6, rad 2-6 sägs:
Den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för skall komma till utryck i allt vad kyrkan gör och säger. Kyrkan förutsätter att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv. Kyrkans uppgift är att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär. Svenska kyrkan inbjuder alla att tillhöra trons folk och dela dess liv.
I Matteusevangeliet 28:18-19 står det:
Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: 'Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.'
För att fullgöra uppgiften att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär:
_ Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling (CsSkr 1993:3 del 1 sid. 1-6, andra avdelningen: Församlingarna, rad 1.),
_ Svenska kyrkan framträder regionalt som ett stift (sid. 1-23), och
_ Svenska kyrkan är ett trossamfund bestämt av sin evangelisk-lutherska bekännelse. På den nationella nivån representeras Svenska kyrkan av organ som står till trossamfundets förfogande.
Svenska kyrkan på nationell nivå tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, samråd samt ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt, såväl i det svenska samhället som internationellt (sid. 1-33).
Ingenting i kyrkoordningsförslaget säger att inte uppgiften ovan gäller alla nivåer i Svenska kyrkan.
Kyrkoordningsförslaget innehåller dock många, i flera fall kanske för detaljerade, instruktioner för kyrkan. Men inte så ofta nämns ordet information i betydelsen informera/kommunicera.
I vårt moderna samhälle måste Svenska kyrkan för att fullgöra uppgiften att för alla klargöra etc. använda masskommunikation. Det är inte längre så att alla kommer till kyrkan eller kyrkbacken för att få information. Vi når inte heller alla med det informationsmaterial som produceras i form av broschyrer, affischer, tidningar, predikoturer etc. Vi når heller inte alla genom att medverka i kristna program i radio och TV.
Ett talesätt inom information/kommunikation är "syns man inte så finns man inte". Ett annat begrepp är "Share of voice". Exempel: ett företag, en organisation eller en produkt har en viss marknadsandel av den marknad man befinner sig på. När företaget, organisationen eller produkten är likvärdig med andra, får den som har högre informationsbudget/reklambudget större marknadsandel och den som har mindre budget får mindre andel.
Svenska kyrkan som organisation har en viss marknadsandel inom sitt område. Och jag vill påstå att den marknadsandelen är lägre än vad kyrkan förtjänar. Den produkt som vi erbjuder är överlägsen allt och är samhällsekonomiskt mycket värdefull. Därför måste kyrkan satsa mer på att få ut sitt budskap till alla.
Svenska kyrkan når genom sina anställda, lekman och aktiva medlemmar ut till stora grupper av svenska folket. Men vi syns inte tillräckligt i samhällsdebatten. Varför handlar t.ex. bara ca 15 procent av alla pressmeddelanden från Svenska kyrkan nationellt under 1997, 1998 och hittills i år, om frågor som gäller verksamhet i Sverige? Resten behandlar kyrkomötet, insamling och utlandsarbete.
Varför har Reklamstatistik ingen redovisning av kyrklig annonsering? Jo, den finns inte. Vi satsar på predikoturer och evenemangsannonser, och sådant mäts inte.
När det gäller att synas och höras så är de stora konsumentvarutillverkarna helt dominerande. För att få kunder måste man synas. Och företagen har lagt in i sin kalkyl att det behövs en avsevärd andel pengar till marknadsföring. Hur kunde schampo- och hårbalsamtillverkarna satsa 167 miljoner kronor på reklam 1998? Samma år hade SKM annonser för 0,5 miljoner och Lutherhjälpen för 8,2 miljoner (en del av dessa var säkert gratisannonser). Amnesty satsade 10 miljoner och Röda korset 18 miljoner.
I en spontan remiss över förslaget till ny kyrkoordning, SKU 1998:1-6, säger ett antal stiftsinformatörer:
Vår grundläggande uppgift, både som enskilda kristna och som kyrka, är att i varje tid på nytt leva oss in i trons djup och klargöra dess innebörd. Vår kyrka ska vara en kommunikativ kyrka.
1. Utan kommunikation ingen relation.
Dagens informationssamhälle ställer stora krav på strategiskt och konstruktivt informations- och kommunikationsarbete. Detta gäller även för Svenska kyrkan, hennes stift och församlingar. I vårt segregerade samhälle finns många människor utan relation till eller kunskap om kristen tro och om Svenska kyrkan. Trots detta rymmer förslaget till ny kyrkoordning inte ett ord om kommunikation mellan kyrkan och människorna. Det är oroväckande.
2. Ingen får ansvar.
I den nuvarande kyrkoordningen har kyrkorådet ett uttalat ansvar för församlingens informationsarbete (7 kap. 2 § 6 p.). Denna klara ansvarsfördelning har varit ett stöd för informatörer och för församlingens informationsarbete. I förslaget till ny kyrkoordning anges inte vem som har informationsansvar, eftersom det i betänkandet sägs vara "självklart" (1998:3, sid. 104-105). Vi menar att ett oklart ansvar medför risk att informationsarbetet nedprioriteras eller helt glöms bort.
3. Grunden är kommunikation.
Församlingsinstruktionen bör kunna bli ett viktigt verktyg för församlingens utveckling. Den kommer att ge en konstruktiv helhetsbild av församlingens liv. Därför är det olyckligt att man bortsett från kommunikationsaspekterna, som är grundläggande för såväl gudstjänst, undervisning, diakoni som mission.
Förslag till ändring och komplettering
Vi vill med utgångspunkt från våra erfarenheter och vår kännedom om informationsbehov och informationsarbete i församlingarna, ge följande förslag till ändring och komplettering i förslaget till ny kyrkoordning:
1. Att i inledningen för första avdelningen, kap. 1 Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, ytterligare poängtera vikten av en kommunikativ kyrka.
2. Att kyrkorådets uttryckliga ansvar för församlingens kommunikations/informationsarbete fastslås och tydliggörs i kyrkoordningen.
3. Att kommunikationen fastslås som en grundläggande förutsättning i och för församlingsinstruktionen, (56 kap. 5 §). Vi föreslår följande lydelse:
Instruktionen ska i alla delar ta sin utgångspunkt i ett planerat kommunikationstänkande och skall innehålla...Uppsala den 30 september 1998
Ovanstående remiss skriven av kommunikationsexperter inom Svenska kyrkan har tydligen inte beaktats av Centralstyrelsen. Ingenting i enlighet med spontanremissen har ändrats i inledningen. Ingenting i kyrkorådets uppgifter handlar om ansvar för kommunikation/information. Inte heller i CsSkr 1993:3, del 2, sid. 2-315 - 2-321 har något ändrats i linje med remissen.
Med utgångspunkt från att Svenska kyrkans produkt och viktigaste uppgift är att informera, vi skall inte sälja vårt budskap utan förkunna det, så borde informationsfrågor ha högsta prioritet. Vår primära uppgift är inte att organisera och administrera som man kan tro när man läser kyrkoordningen.
Vi i Svenska kyrkan kan lära oss mycket av näringslivet vad gäller strategiskt tänkande. Vi kan använda näringslivets modeller och moderna teknik i vårt informationsarbete. Men vi bör inte jämföra vår information med företagens informationsverksamhet. Företagen har oftast en fysisk produkt att marknadsföra och då är marknadsföring det viktiga. Information i ett sådant företag kan mer handla om att gentemot anställda, ägare och kunder skapa en positiv företagsprofil.
Och ser vi framåt så kommer säkert IT att mycket drastiskt förändra samhället. Stora grupper i varu- och tjänstedistributionsledet kommer att bli tvungna att arbeta annorlunda. Och det måste också Svenska kyrkan vara beredd på. Därför är nedanstående förslag bara början till en förändring mot att information/kommunikation måste få större betydelse för Svenska kyrkan.
Mot bakgrund av vad som sagts ovan hemställer vi
1. att kyrkomötet beslutar att lägga till i kyrkoordningen, under rubriken Församlingen, Kyrkorådets uppgifter, 4 kap. 7 §
Kyrkorådet skall
...
ha hand om församlingens informationsverksamhet om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt någon annan,
2. att kyrkomötet beslutar att lägga till i kyrkoordningen, under rubriken Stiftsstyrelsen och nämnderna, Stiftsstyrelsen uppdrag, 7 kap. 9 §
Stiftsstyrelsen skall
...
ha hand om stiftets informationsverksamhet om stiftsfullmäktige inte har uppdragit denna åt någon annan, samt
3. att kyrkomötet beslutar att lägga till i kyrkoordningen, 10 kap., Den nationella nivåns uppdrag, Ansvarsfördelningen 3 §
Dessutom skall Kyrkomötet eller något organ som Kyrkomötet bestämmer
...
ansvara för Svenska kyrkans utveckling, samordning och genomförande av nationella informationsaktiviteter.
Sollentuna och Göteborg den 22 april 1999
Roland Johansson Carina Etander Rimborg
