|
av Kerstin Kedvall |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I det föreliggande kyrkoordningsförslaget regleras diakonatet kyrkorättsligt. Detta är hög tid. Till konsekvenserna hör ledamotskap och rösträtt i domkapitlet samt rösträtt vid biskopsval. Rösträtt och valbarhet tillkommer diakoner, anställda av stift och församlingar.
Alla präster och diakoner som ej fråntagits rätten att utöva vigningstjänsten är emellertid underställda biskop och domkapitel när det gäller utövandet av denna tjänst. Dock saknar en del av dem, om förslaget genomförts, såväl valbarhet som rösträtt vid biskopsval.
Detta gäller alla pensionerade präster och diakoner. Det gäller också alla dem som ej innehar kyrkligt tjänst. Slutligen gäller det dem som är anställda i kyrkligt tjänst, icke utövad via stift eller församling utan t.ex. i en stadsmission, en diakoniinstitution eller på kyrkans nationella nivå. Det är att observera att de här aktuella diakonerna och prästerna inte kan väljas in i domkapitlet "på lekmannaplats".
Att föreslå rösträtt och valbarhet för pensionerade diakoner och präster för för långt. Jag anser emellertid att övriga aktuella diakoner och präster ska få utöva detta inflytande.
Anställda vid t.ex. stadsmissioner och diakoniinstitutioner utövar sina uppdrag med tydliga kyrkliga förtecken. Att de inte är inlemmade i tjänstestrukturen i stift och församling har närmast historiska skäl. De olika diakoniinstitutionerna, som t.ex. Ersta och Bräcke, är privaträttsligt reglerade, men har genom åren försett Svenska kyrkan med diakoner till församlingar och stift. Dessa och andra institutioner har tydliga uppdrag från Svenska kyrkans nationella nivå när det gäller utbildning och diakonalt/pastoralt utvecklingsarbete. De diakoner och präster som är anställda där har stora kunskaper, som borde komma kyrkan till godo också när det gäller domkapitels- och biskopsval.
Diakoner och diakonissor har tidigare i stor utsträckning vigts till uppdrag i sjukvård och socialtjänst. Det finns alltså en lång tradition att dessa arbetar i samhällets tjänst. Då och då vigs fortfarande någon diakon till samhällsuppdrag. När det gäller präster finns en liknande historisk koppling mellan kyrkan och universitet. Naturligtvis kan såväl präster som diakoner också återfinnas i andra samhällssektorer under kortare eller längre tid. I regel har dessa diakoner och präster en tydlig koppling till sin församling och utför där frivilliguppdrag. Deras erfarenhet av såväl vigningstjänst som samhällsliv bör också få påverka domkapitels- och biskopsval.
Diakoner och präster i de båda ovannämnda kategorierna (samhällstjänst och "kyrklig institutionstjänst") har alltså ingen som helst möjlighet att ta säte i ett domkapitel. De återfinns endast i undantagsfall i stiftsfullmäktige (som ju utser domkapitlets lekmannaledamöter) och har knappast några möjligheter att bli utsedda till lekmannaelektorer vid biskopsval. I praktiken har alltså dessa människor, som ändå avgett livsvariga vigningslöften till kyrkan, som disciplinärt står under tillsyn av biskop och domkapitel och som av domkapitlet behörighetsprövas vid ansökan till församlingstjänst, sämst möjlighet av alla kyrkotillhöriga att påverka de aktuella valen! Det förefaller helt orimligt.
Möjligheten att välja och bli vald kan i detta sammanhang kopplas till åldern. Även om inte alla diakoner och präster under 65 år har en tjänst kan de komma i fråga för sådan. Också om man har sjukbidrag eller förtidspension kan detta bli aktuellt. Och även en arbetslös, studerande eller föräldraledig diakon/präst kan ju utöva vigningstjänsten! Den som inte innehar stifts- eller församlingstjänst och som vill utöva sin rösträtt/kandidera till domkapitlet bör till stiftet inge önskemål därom.
Om också dessa diakoner och präster ges rösträtt vid biskopsval påverkar detta balansen mellan lekmannaelektorer och innehavare av vigningstjänsten. Detta kan emellertid lösas genom att antalet lekmannaelektorer i varje pastorat utökas med lika många som det antal präster och diakoner som bor i pastoratet och som har annan tjänst än i stift och församling.
För att säkerställa diakonatets representation i Uppsala stifts domkapitel bör antalet ledamöter utökas med en. Såväl präst som diakon bör väljas in som ledamot.
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer jag
1. att kyrkomötet beslutar att 8 kap. 11 § punkt 2 skall ha följande lydelse:
de som är anställda som präster i stiftet, i någon av dess församlingar eller innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
2. att kyrkomötet beslutar att 8 kap. 11 § punkt 3 skall ha följande lydelse:
de som är anställda som diakoner i stiftet, i någon av dess församlingar eller innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
3. att kyrkomötet beslutar att 8 kap. 12 § punkt 2 skall ha följande lydelse:
de som är anställda som präster i Uppsala stift, i någon av dess församlingar eller innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
4. att kyrkomötet beslutar att 8 kap. 12 § punkt 3 skall ha följande lydelse:
de som är anställda som diakoner i Uppsala stift, i någon av dess församlingar eller innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
5. att kyrkomötet beslutar att 8 kap. 15 § skall ha följande lydelse:
Inom varje pastorat skall det finnas lika många elektorer som det finns anställda präster och tjänstgörande pastorsadjunkter samt anställda diakoner i pastoratet vid tidpunkten för elektorsvalet. Utöver detta väljes en elektor för varje präst eller diakon som innehar annan anställning och som bor i pastoratet,
6. att kyrkomötet beslutar att 9 kap. 1 § punkt 3 skall ha följande lydelse:
en ledamot som är en i stiftet eller någon av dess församlingar anställd präst eller som innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
7. att kyrkomötet beslutar att 9 kap. 1 § punkt 4 skall ha följande lydelse:
en ledamot som är en i stiftet eller någon av dess församlingar anställd diakon eller som innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
8. att kyrkomötet beslutar att 9 kap. 2 § punkt 4 skall ha följande lydelse:
en ledamot som är en i stiftet eller någon av dess församlingar anställd präst eller som innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar,
9. att kyrkomötet beslutar att 9 kap. 2 § punkt 4a skall ha följande lydelse:
en ledamot som är en i stiftet eller någon av dess församlingar anställd diakon eller som innehar annan tjänst och är bosatt i någon av stiftets församlingar, samt
10. att kyrkomötet beslutar att 9 kap. 12 § skall ha följande lydelse:
Rösträtt vid valet har den som innehar en anställning som präst eller diakon i stiftet eller någon av dess församlingar eller som är bosatt i någon av stiftets församlingar, ännu inte fyllt 65 år och är behörig att utöva uppdraget som präst eller diakon i Svenska kyrkan.
Huskvarna den 25 april 1999
Kerstin Kedvall
