|
av Paul Trossö m.fl. |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I Lagen om Svenska kyrkan anges att hon även framgent skall vara en evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk folkkyrka. Vissa grundförutsättningar anges som skall gälla för att ge den målinriktade paragrafen ett mer konkret innehåll. I förslaget till kyrkoordning utvecklas dessa tankar.
De mer formella delarna av det demokratiska arvet från statskyrkan regleras i kyrkoordningsförslaget framförallt genom en speciell avdelning som reglerar kyrkliga val. Därutöver regleras det demokratiska innehållet i folkkyrkan i merparten av kapitlen under avdelningarna rörande församlingarna, stiften och den nationella nivån. Under rubriken Grundläggande utgångspunkter i CsSkr 1999:3 del 2 utvecklas dessa frågor ytterligare.
På församlingsnivå, den nivå där organisationen Svenska kyrkan i huvudsak verkar genom sitt möte med församlingsmedlemmarna, görs i 2 kap. 5 och 6 §§, försök till förtydligande rörande ansvarsfördelning mellan de folkvalda och kyrkoherden. Syftet med denna skrivning måste vara att klargöra vilket ansvar de olika rollerna innebär. Förslaget utmärkes dock av ett antal skrivningar som till sitt reella innehåll är oklara och som inte heller står i överensstämmelse med varandra. En skiljelinje dras på ett antal punkter mellan materiellt och andligt ansvar respektive ledarskap. Denna uppdelning är olycklig, då de materiella funktionerna, varmed här avses frågor av förvaltningskaraktär (ekonomi, administration, inköp etc.), aldrig kan vara annat än medel för det idémässiga innehållet i en organisation som Svenska kyrkan.
I inledningstexten sägs:
Delaktigheten i de döptas och troendes allmänna prästadömen förenar alla i församlingen, vigda och icke vigda. Alla har tillsammans ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Den demokratiska organisationen och kyrkans ämbete eller vigningstjänst har gemensamt ansvar för att bedriva en verksamhet i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. För varje församling finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn.
(sid 1-6, andra stycket nerifrån).
Lite längre ned på samma sida:
De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet. Tillsammans har de också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet och för besluten. (sid 1-6, de 4 sista raderna).
Själva paragraftexten rörande ansvarsfördelningen mellan kyrkorådet och kyrkoherden lyder i förslaget till kyrkoordning:
5 § Kyrkorådet är församlingens styrelse.
Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.
Kyrkorådet leder och samordnar församlingens förvaltning och har tillsyn över nämndernas verksamhet.
6 § För varje församling skall det finnas en kyrkoherde, som utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgör de uppgifter som anges i kyrkoordningen.
Kyrkoherden har som andlig ledare av församlingen ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all den verksamhet som församlingen bedriver.
Kyrkoherden leder församlingens verksamhet såvitt avser gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.
Om vi då försöker oss på att tolka vad som egentligen står i 5 § framkommer det inledningsvis att kyrkorådet utövar högsta makt (enligt gängse definition av ordet styrelse, se t.ex. definition i Norstedts stora svenska ordbok). I tredje meningen inskränks detta yttersta ansvar genom att omsorgen om det materiella lyfts fram: "leder och samordnar församlingens förvaltning" (vår kursivering). I 6 § angående kyrkoherden står att "kyrkoherden har som andlig ledare av församlingen tillsyn och övergripande samordning av all den verksamhet som församlingen bedriver". (vår kursivering). Dvs. i korthet, kyrkorådet är församlingens styrelse och leder och samordnar det materiella medan kyrkoherden däremot leder och samordnar all verksamhet i egenskap av andlig ledare. Begreppet andlig ledare bör undvikas eftersom det innehållsmässigt inte är definierat, vilket f.ö. påpekats av ett antal remissinstanser. Följande förslag till revidering av 5 § och 6 § förtydligar de olika rollerna genom att undvika att betona det materiella ansvaret för kyrkorådet och genom att stryka benämningen andlig ledare avseende kyrkoherden.
Föreslagen lydelse 5 §:
Kyrkorådet är församlingens styrelse.
Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd i enlighet med församlingsinstruktionen. Kyrkorådet har tillsyn över nämndernas verksamhet.
Föreslagen lydelse 6 §:
För varje församling skall det finnas en kyrkoherde, som utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgör de uppgifter som anges i kyrkoordningen.
Kyrkoherden har ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all den verksamhet som församlingen bedriver.
Kyrkoherden leder församlingens verksamhet såvitt avser gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.
Genom att betona det gemensamma ansvaret i stället för att skilja mellan andligt och materiellt ledarskap kan de förtroendevaldas engagemang och ansvar för det idémässiga innehållet öka. Vi välkomnar därför de texter i kyrkoordningsförslagets 2 kap., inledningsavsnittet, som betonar det gemensamma ansvaret. Men som texten i paragraf 5 och 6 är formulerad i förslaget löper man stora risker att oklarheter permanentas och segslitna tvister kommer att bli en oundviklig följd.
Med anledning av det ovan anförda hemställer vi
1. att kyrkomötet skall besluta att innehållet i den paragraf i kyrkoordningens andra avdelnings 2 kap., som reglerar ansvarsfördelningen mellan de folkvalda och kyrkoherden, skall ha följande lydelse vad gäller paragrafen som reglerar kyrkorådets ansvar (motsv. 5 § i CsSkr 1999:3):
Kyrkorådet är församlingens styrelse.
Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd i enlighet med församlingsinstruktionen. Kyrkorådet har tillsyn över nämndernas verksamhet.
2. att kyrkomötet skall besluta att innehållet i den paragraf i kyrkoordningens andra avdelnings 2 kap., som reglerar ansvarsfördelningen mellan de folkvalda och kyrkoherden skall ha följande lydelse vad gäller paragrafen som reglerar kyrkoherdens ansvar (motsv. 6 § i CsSkr 1999:3):
För varje församling skall det finnas en kyrkoherde, som utifrån avgivna vigningslöften på eget ansvar fullgör de uppgifter som anges i kyrkoordningen.
Kyrkoherden har ansvaret för tillsyn och övergripande samordning av all den verksamhet som församlingen bedriver.
Kyrkoherden leder församlingens verksamhet såvitt avser gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.
Stockholm i april 1999
Paul Trossö Marianne Upmark Catarina Agrell
BoLennart Anbäcken Kerstin Bergman Birgitta Björner
Vanja Björsson Jösta Claeson Reidar Gustafsson
Börje Henriksson Sven Håkansson Inger Krantz
Allan Lewin Bo Norrgård Iréne Pierazzi
Lars Starkerud Jörgen Silén
