Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
Valdeltagandet sjönk vid det senaste valet. I många områden ligger valdeltagandet endast vid 5-10 procent. Samtidigt skall Svenska kyrkan kännetecknas av att vara rikstäckande och demokratiskt uppbyggd. Såväl genom remissförslaget som genom Centralstyrelsens skrivelse 1999:3 föreslås en för svensk tradition helt ny valsedel. Vi är många som fruktar att valet blir så krångligt att valdeltagandet blir ännu lägre och undrar varför Svenska kyrkan skall vara experimentgumma.
För många andra områden har ledstjärnan varit att vi skall känna igen oss i Svenska kyrkan också efter relationsförändringen. Men så resoneras inte här - troligen är det de "beräknade lägre kostnaderna" som mer fått vara ledstjärna än demokratins principer. Centralstyrelsens iver att stå fast vid förslaget är desto mer anmärkningsvärt eftersom man frångår utredningsförslaget och i de mindre sammanhangen behåller kyrkostämman. Där får man ha kvar nuvarande valsystem, men inte i de större enheterna där de flesta kyrkotillhöriga finns.
Endast 68 procent av remissinstanserna, 59 procent av församlingar med mer än 10 000 kyrkotillhöriga, 18 procent av stiftssamfälligheterna ställer sig bakom förslaget till valsedlar, röstlängder m.m. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund säger i sitt yttrande:
Trots detta lägger utredningen fram valbestämmelser som innebär en radikal omstöpning av valsystemet. Systemet kan i och för sig vara intressant men med den osäkerhet det också kan leda till finns risk att tillhöriga avstår från att rösta. Därutöver krävs stora administrativa resurser och kostnader på ett system som ingen prövat på tidigare samt inte minst en omfattande information.
Så länge vi har en hög kyrkotillhörighet bör vårt valsystem vara likt det som gäller för de allmänna valen, dvs. förtryckta sedlar med möjlighet att avge personröst. Genom att i kyrkoordningen hänvisa till vad som gäller vid val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag nås överensstämmelserna med vad som gäller för offentliga val. Det är en fördel för både de kyrkotillhöriga och valadministratörer.
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi
1. att kyrkomötet måtte besluta att avslå Centralstyrelsens förslag i kyrkoordningens 38 kap. om utformning av valsedlar, samt
2. att kyrkomötet måtte besluta anta en kyrkoordning med innehållet att valsedlar vid de direkta kyrkliga valen till de beslutande organen på lokal, regional och nationell nivå skall vara utformade i likhet med vad som gäller vid val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag med möjlighet att avge personröst.
Huddinge den 22 april 1999
Åke Blomqvist Ann Berg Åke Bendix
Ulla Eriksson
