Elfte avdelningen: Ekonomi och egendom
Inledning
Det är ett gemensamt ansvar för alla som tillhör kyrkan att efter sin förmåga bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet. Därför finns en kyrkoavgift som tas ut i förhållande till vars och ens inkomst.
Svenska kyrkan har ett ärende till hela folket. Genom kyrkofonden visar församlingarna en ömsesidig solidaritet. Det sker en utjämning av de ekonomiska förutsättningarna så att det blir möjligt att uppehålla en rikstäckande verksamhet.
De som har hand om kyrkans ekonomi och egendom svarar för sin förvaltning inför både Gud och människor. Förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse. En förvaltare måste vara pålitlig och klok och kunna svara för sin förvaltning när den granskas.
42 kap. Avgifter och uppbörd
Kyrkoavgifter
1 § Av 7-8 §§ lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift samt vem som skall besluta om kyrkoavgift.
Av 4 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund framgår att kyrkoavgiften skall beräknas på samma underlag som den kyrkotillhöriges kommunala inkomstskatt skall beräknas på.
2 § När en församling har fastställt budgeten, skall kyrkorådet genast underrätta Kyrkofondens styrelse om den avgiftssats för kyrkoavgift som har bestämts för det följande året. Avgiftssatsen skall bestämmas som ett procenttal av den kyrkotillhöriges inkomst.
För en samfällighet har kyrkonämnden motsvarande skyldighet och för ett stift stiftsstyrelsen.
Om församlingen, samfälligheten eller stiftet inte senast den 30 november har underrättat Kyrkofondens styrelse om avgiftssatsen för det kommande året, förblir den oförändrad.
3 § Kyrkofondens styrelse skall senast den 8 mars informera församlingar, samfälligheter och stift om den kyrkoavgift som församlingen, samfälligheten eller stiftet kommer att få under året.
Kyrkofondens styrelse skall senast den 10 september varje år preliminärt informera församlingar, samfälligheter och stift om de kommunalt beskattningsbara inkomsterna för dem som tillhör Svenska kyrkan inom församlingen, samfälligheten eller stiftet.
4 § Kyrkofondens styrelse skall genast överföra intäkterna från kyrkoavgiften till församlingarna, samfälligheterna och stiften. Bestämmelser om avräkning mot intäkterna finns i 44 kap. 13 §.
5 § Kyrkofondens styrelse får besluta om rättelse, om ett meddelande från något kyrkligt organ till skattemyndigheten angående kyrkoavgiften till följd av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet.
Dop
6 § Någon avgift för dop får inte tas ut.
Konfirmation
7 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den egna församlingen får någon avgift inte tas ut, men om konfirmationen sker i någon församling, får denna ta ut en avgift. |
7 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den egna församlingen får någon avgift inte tas ut, men om konfirmationen sker i någon annan församling, får denna ta ut en avgift. |
Beslutet om rätt att delta i konfirmation fattas av kyrkoherden i den församling där konfirmationen begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Vigsel
8 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den församling som någon av de blivande makarna tillhör får någon avgift inte tas ut, men om vigseln sker i någon annan församling, får denna ta ut en avgift.
Även när inte någon av de blivande makarna tillhör Svenska kyrkan, får de vigas i Svenska kyrkans ordning, om det finns särskilda skäl. Då får en avgift tas ut.
Beslutet om rätt till vigsel fattas av kyrkoherden i den församling där vigseln begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Begravningsgudstjänst
9 § Dödsboet har rätt till begravningsgudstjänst i den församling som den avlidne tillhörde, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut.
En begravningsgudstjänst får även hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut.
Beslutet om att hålla begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
10 § Dödsboet har även rätt till begravningsgudstjänst inom en annan församling än den som den avlidne tillhörde vid dödsfallet, om inte synnerliga skäl hindrar det. Beslutet fattas av kyrkoherden i den församlingen, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Dödsboet betalar inte någon avgift för begravningsgudstjänsten, men den församling som den avlidne tillhörde skall ersätta den andra församlingen för detta. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek.
Överklagande
11 § Kyrkoherdens beslut enligt 7-10 §§ får överklagas hos domkapitlet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
43 kap. Kollekter
Allmänt
1 § I samband med offentlig gudstjänst och andaktsstund får kollekt tas upp för att stödja Svenska kyrkans verksamhet eller någon annan verksamhet som kan anses angelägen för Svenska kyrkan.
2 § Kollekten är en rikskollekt om den skall tas upp i landets alla församlingar, en stiftskollekt om den skall tas upp i alla församlingar inom ett stift och en församlingskollekt om den skall tas upp inom en församling.
När rikskollekt eller stiftskollekt har beslutats för viss dag, skall sådan kollekt tas upp vid huvudgudstjänsten eller, om någon sådan gudstjänst inte hålls den dagen, en annan gudstjänst denna dag.
3 § Beslut om rikskollekter och stiftskollekter får fattas för högst tre år framåt i tiden.
Rikskollekter
4 § Rikskollekter får tas upp högst trettio dagar varje år.
Kyrkostyrelsen bestämmer kollektändamålen och vilka dagar som rikskollekter för de olika ändamålen skall tas upp.
Stiftskollekter
5 § Stiftskollekt får tas upp högst tio dagar varje år.
Domkapitlet bestämmer kollektändamålen och vilka dagar som stiftskollekt för de olika ändamålen skall tas upp. En stiftskollekt får inte beslutas för någon dag då Kyrkostyrelsen har beslutat att en rikskollekt skall tas upp.
Församlingskollekter
6 § Kyrkorådet beslutar om församlingskollekt och bestämmer i samband med det såväl ändamålet med kollekten som vid vilket gudstjänsttillfälle kollekten skall tas upp. En församlingskollekt får inte beslutas för någon dag eller något gudstjänsttillfälle då Kyrkostyrelsen har beslutat att en rikskollekt skall tas upp eller domkapitlet har beslutat att en stiftskollekt skall tas upp. Av 7 § framgår att kollektdag i vissa fall kan ändras.
Kyrkoherden får för en viss gudstjänst besluta om kollekten, om någon kollekt inte har blivit bestämd och kyrkorådet inte hinner besluta i frågan. Om kyrkoherden inte har beslutat något, får den präst som tjänstgör vid gudstjänsten besluta i frågan. Innan kyrkoherden eller någon annan präst i sådant fall beslutar om kollekt skall de tjänstgörande kyrkvärdarna först få säga sin mening. Ett sådant beslut skall anmälas vid kyrkorådets nästa sammanträde.
Ändring av kollektdagar
7 § En rikskollekt eller stiftskollekt som har bestämts till en viss dag får av kyrkorådet flyttas till en annan dag under året, om det finns synnerliga skäl och domkapitlet medger det.
Offentliggörande av kollektdagar
8 § Rikskollekter skall beslutas i sådan tid att de kan offentliggöras senast den 30 juni året före det år under vilket kollekterna skall tas upp. Stiftskollekter skall beslutas i sådan tid att de kan offentliggöras senast den 30 september året före det år under vilket kollekterna skall tas upp.
För högst fyra kollektdagar per år får dock kollektändamålen för rikskollekter beslutas vid en senare tidpunkt. För en kollektdag per år får kollektändamålet för stiftskollekt beslutas vid en senare tidpunkt.
Om det inför en viss kollektdag inte har beslutats något ändamål för rikskollekten eller stiftskollekten, får i stället en församlingskollekt tas upp.
Redovisning av kollekter
9 § Kyrkostyrelsen skall upprätta ett årssammandrag över rikskollekter och stiftskollekter. Årssammandraget skall överlämnas till Kyrkomötet.
10 § Kollekträkenskaperna skall årligen granskas av församlingens revisorer. För en församling som ingår i en samfällighet gäller detta i stället samfällighetens revisorer.
Revisorerna skall senast den 30 april lämna berättelse över granskningen till domkapitlet. Revisionsberättelsen skall även lämnas till kyrkorådet i församlingen för kännedom.
11 § Den som har mottagit en kollekt skall senast den 31 mars redogöra för hur man har använt de kollektmedel som har mottagits under det föregående kalenderåret. Redogörelsen skall lämnas till den som har beslutat om kollekten. Kyrkostyrelsen får, om det finns särskilda skäl, besluta att en redogörelse för kollekt i stället skall lämnas till Kyrkomötet. En sådan redogörelse får lämnas senare än den 31 mars. |
Ytterligare bestämmelser
11 § Kyrkostyrelsen får utfärda ytterligare bestämmelser om kollekter.
44 kap. Ekonomisk utjämning
Inledande bestämmelser
1 § Vad som i detta kapitel sägs om församlingar skall för en församling som ingår i en samfällighet i stället gälla samfälligheten.
Föreskrifterna i detta kapitel skall inte tillämpas på Hovförsamlingen. |
Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på Hovförsamlingen. |
Definitioner
2 § I detta kapitel används följande uttryck med den betydelse som anges nedan:
Avgiftsunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomster som de kyrkotillhöriga i en församling har enligt skattemyndigheternas beslut om taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) året före bidragsåret.
Bidragsår: Det år under vilket ett bidrag betalas ut eller en avgift skall betalas.
Egentlig verksamhet: Kostnaderna för gemensam administration, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning samt församlingsverksamhet.
Genomsnittskostnad: De totala löpande kostnaderna som alla församlingar i hela landet sammanlagt har för driften av en viss verksamhet eller för ett visst utgiftsslag och som framgår av statistik över boksluten för året före det år som föregår bidragsåret, dividerade med antalet kyrkotillhöriga den 1 januari året före bidragsåret.
Medelavgiftsunderlag: Medelavgiftskraften multiplicerad med antalet kyrkotillhöriga i församlingen den 1 januari året före bidragsåret. Medelavgiftskraften är avgiftsunderlaget för de kyrkotillhöriga i hela landet, dividerat med antalet kyrkotillhöriga i landet den 1 januari året före bidragsåret.
Tätortsgrad: Hur stor andel av befolkningen som bor i tätort.
Allmän och särskild utjämningsavgift
3 § Församlingarna skall varje år betala en allmän utjämningsavgift till kyrkofonden. Avgiften beräknas på avgiftsunderlaget och är sju öre per etthundra kronor av avgiftsunderlaget.
4 § Stiften skall betala en särskild utjämningsavgift till kyrkofonden. Avgiften är femtio procent av den nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvaltningen av prästlönetillgångarna.
Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastigheterna utgörs av vad som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna egendom efter det att stiftet har avsatt de medel som behövs för förvaltningen av egendomen. Nettovinsten av prästlönefondens förvaltning utgörs av avkastningen under räkenskapsåret, minskad med det belopp som enligt 46 kap. 11 § har avsatts för att säkra fondkapitalet mot inflationen.
Samtidigt som vinstmedel av förvaltningen betalas ut till församlingarna skall stiftet till kyrkofonden betala särskild utjämningsavgift med samma belopp.
5 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje stift vad som skall betalas i särskild utjämningsavgift.
Kyrkofondens styrelse får besluta om beräkningsgrunden och om när den särskilda utjämningsavgiften skall betalas till kyrkofonden.
Inkomstutjämning
6 § Församlingarnas inkomster utjämnas genom avgifter och bidrag. De församlingar vars avgiftsunderlag överstiger medelavgiftsunderlaget skall betala en inkomstutjämningsavgift till kyrkofonden. De församlingar vars avgiftsunderlag understiger medelavgiftsunderlaget skall få ett inkomstutjämningsbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och är femtio procent av skillnaden mellan församlingens avgiftsunderlag och medelavgiftsunderlaget, multiplicerad med en avgiftssats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Kostnadsutjämning
7 § Församlingarnas kostnader för kyrkounderhåll utjämnas genom avgifter och bidrag. De församlingar som den 1 januari året före bidragsåret hade fler kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i landet vid samma tidpunkt skall betala en kyrkounderhållsavgift till kyrkofonden. De församlingar som hade färre kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad än medeltalet skall i stället få ett kyrkounderhållsbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje kyrkobyggnad på grundval av skillnaden mellan antalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i församlingen och medeltalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i landet. Skillnaden multipliceras med genomsnittskostnaden för kyrkounderhåll i hela landet och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Kyrkofondens styrelse får höja eller sänka avgifter och bidrag med hänsyn till en kyrkobyggnads storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad.
8 § Församlingarnas kostnader för begravningsplatser utjämnas genom avgifter och bidrag. De församlingar som den 1 januari året före bidragsåret hade fler folkbokförda invånare per begravningsplats än medeltalet invånare per begravningsplats i landet vid samma tidpunkt skall betala en begravningsplatsavgift till kyrkofonden. De församlingar som hade färre invånare per begravningsplats än medeltalet skall i stället få ett begravningsplatsbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje begravningsplats på grundval av skillnaden mellan antalet invånare per begravningsplats i församlingen och medeltalet invånare per begravningsplats i landet. Skillnaden multipliceras med genomsnittskostnaden i hela landet för kyrkogårdsförvaltning och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Kyrkofondens styrelse får höja och sänka avgifter och bidrag med hänsyn till hur stor begravningsplatsen är, om den är belägen invid en kyrkobyggnad och om det finns krematorium på den.
9 § Församlingens kostnader med anledning av andelen kyrkotillhöriga inom församlingens område utjämnas genom avgifter och bidrag. Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i en församling den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall församlingen betala en kyrkotillhörigavgift till kyrkofonden. Om de kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall församlingen i stället få ett kyrkotillhörigbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i församlingen och medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folkbokförda invånare i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse. Styrelsen får besluta om minskning av procentsatsen vid låg andel kyrkotillhöriga.
10 § Om en församling ligger i glesbygd eller har högre kostnader än genomsnittligt för uppvärmning eller kallortstillägg, skall församlingen varje år få ett bidrag från kyrkofonden (glesbygdsbidrag).
11 § Glesbygdsbidrag skall beviljas de församlingar som uppfyller något av följande krav och bidraget skall då beräknas på följande sätt:
1. Församlingar med mindre än 6,0 invånare per kvadratkilometer och tätortsgrad under 75 procent samt församlingar inom Gotlands, Mörbylånga och Borgholms kommuner. Bidraget beräknas på grundval av skillnaden mellan genomsnittskostnaden för egentlig verksamhet för gruppen glesbygdsförsamlingar och genomsnittskostnaden för hela landet. Skillnaden multipliceras med antalet kyrkotillhöriga i församlingen och den procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
2. Församlingar som ligger i en kommun där energiindex som återger skillnader i uppvärmningskostnaderna är högre än 1,0. Bidraget utgör produkten av antalet kyrkotillhöriga i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, 1/6 av genomsnittskostnaden i landet för fastighets- och kyrkogårdsförvaltning, den del av energiindex som överstiger 1,0 samt den procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
3. Församlingar som ligger i en kommun där kallortstillägg tidigare gällt enligt avtal. Bidraget utgör produkten av antalet kyrkotillhöriga i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, genomsnittskostnaden i landet för arbetskraft, den del av kallortsindex som överstiger 1,0 samt den procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Hur avgifter och bidrag fastställs, m.m.
12 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje församling avgifter och bidrag enligt 3 och 6-10 §§. Avgifterna betalas av församlingarna och bidragen tillförs församlingarna genom avräkning mot intäkterna från kyrkoavgiften.
Kyrkofondens styrelse skall meddela församlingarna dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret. Till ledning för församlingarnas budgetarbete skall Kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela församlingarna preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen.
13 § Avgifter och bidrag enligt 3 och 6-10 §§ påförs församlingarna med en tolftedel varje kalendermånad och räknas av mot det förskott på intäkterna av kyrkoavgiften som Kyrkofondens styrelse varje gång betalar ut.
14 § Under januari och februari månad kan regleringen av avgifter och bidrag vara preliminär. Från och med mars månad skall den vara slutlig. Under mars månad skall även de regleringar rättas som gjorts under januari och februari månad.
Extra utjämningsbidrag
15 § Församlingar och stift kan få extra utjämningsbidrag om övriga avgifter och bidrag inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt.
Ansökan om extra utjämningsbidrag skall göras skriftligen hos Kyrkofondens styrelse. Om det finns särskilda skäl får extra utjämningsbidrag beviljas även utan ansökan.
En församling som ansöker om extra utjämningsbidrag skall bifoga ett yttrande från stiftsstyrelsen.
Stiftsbidrag
16 § Stiften kan få medel för sin verksamhet och för kostnaderna för särskilda bidrag som stiftsstyrelsen skall fördela mellan församlingarna för särskilda behov (strukturbidrag). Stiftsstyrelserna skall meddela berörda församlingar preliminära uppgifter om strukturbidrag senast den 10 september året före bidragsåret.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om strukturbidragen.
Kyrkobyggnadsbidrag
17 § Stiften kan få medel som stiftsstyrelsen skall fördela mellan församlingarna till kostnadskrävande arbeten på kyrkobyggnader (kyrkobyggnadsbidrag).
18 § Ansökan om kyrkobyggnadsbidrag för det följande året skall göras skriftligen hos stiftsstyrelsen senast den 30 november.
Berörda länsstyrelser skall ges tillfälle att yttra sig över ansökningarna.
19 § Stiften skall senast den 28 februari ansöka om anslag ur kyrkofonden för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag. Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 juni besluta om anslagen. Stiftsstyrelserna skall senast den 10 september besluta om kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna.
Riksantikvarieämbetet och Kyrkostyrelsen skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om kyrkobyggnadsbidragen.
Fördelning av bidrag vid indelningsändring
20 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd av att någon indelning har ändrats, skall Kyrkofondens styrelse besluta om bidragets fördelning.
21 § Församlingar och stift är skyldiga att lämna de ekonomiska och statistiska uppgifter som behövs för den ekonomiska utjämningen. Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om dessa uppgifter och om förseningsavgift för den som inte lämnar uppgifterna i rätt tid.
45 kap. Kyrkofonden
Uppgifter
1 § Genom kyrkofonden finansieras det kyrkliga utjämningssystemet och den nationella nivån.
Förvaltning
2 § Kyrkofonden skall bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel.
Kyrkofondens styrelse får mot avgift även förvalta prästlönefastigheter och prästlönefonder och andra kyrkliga medel, som överlämnas till den för förvaltning.
Fonden skall förvaltas så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad på ett sådant sätt att riskerna sprids och att fonden uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. |
Fonden skall förvaltas så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad på ett sådant sätt att riskerna sprids och att fonden uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Fonden skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. |
3 § Till kyrkofonden skall föras avkastning och ersättning från fondens tillgångar. Av avkastningen skall årligen avsättning ske till kapitalet med ett belopp som motsvarar värdeminskning på grund av inflationen.
4 § Kyrkofondens styrelse får ta upp lån för fondens räkning.
Ersättning för vård av kulturhistoriskt värdefull egendom
5§ Kyrkofondens styrelse beslutar om fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning mellan stiften. Övriga bestämmelser om denna ersättning framgår av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Garantier för kyrkliga organ med pensionsåtaganden
6 § Kyrkofondens styrelse får mot avgift lämna behövliga garantier till kyrkliga organ med pensionsåtaganden som behöver kreditgarantier för att kunna fullgöra sina skyldigheter mot Svenska kyrkans försäkringsförening.
46 kap. Prästlönetillgångar och annan ändamålsbestämd egendom
Prästlönetillgångar
1 § Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar (prästlönefond). Av 9 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.
2 § Stiften skall förvalta prästlönetillgångarna.
Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångarna allt efter hur stor del av tillgångarna som kommer från den församlingen. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.
3 § Prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. |
3 § Prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. |
4 § Utgifterna för stiftets förvaltning av prästlönetillgångarna skall betalas med inkomsterna från denna förvaltning.
5§ Den nettovinst som uppkommer vid förvaltningen av prästlönetillgångarna och som tillkommer församlingarna skall stiftet fördela på dessa i förhållande till deras andelar i prästlönetillgångarna.
Stiftet får dock av vinsten behålla de medel som behövs för förvaltningen.
6 § Årsredovisningen för prästlönetillgångarnas förvaltning skall senast den 1 april varje år överlämnas till församlingarna och Kyrkofondens styrelse. |
6 § Årsredovisningen för prästlönetillgångarnas förvaltning skall senast den 1 juni varje år överlämnas till församlingarna och Kyrkofondens styrelse. |
I redovisningen skall det för varje församling anges hur stort belopp som motsvarar församlingens andel i nettovinsten.
7§ Senast i samband med att stiftet lämnar sin årsredovisning för prästlönetillgångarnas förvaltning skall stiftet betala ut församlingarnas andelar av nettovinsten på denna förvaltning.
Prästlönefastigheter
8§ Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna skall naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
9§ Om stiftet avser att sälja en prästlönefastighet, skall församlingen där fastigheten är belägen ges tillfälle att yttra sig i frågan.
10 § Om en prästlönefastighet säljs eller exproprieras, om en naturtillgång upplåts eller något annat liknande görs i fråga om fastigheten, skall ersättningen för detta tillföras stiftets prästlönefond.
Prästlönefonder
11 § Varje år skall ett belopp motsvarande prästlönefondens värdeminskning på grund av inflationen avsättas från fondens avkastning till kapitalet.
12 § Fast egendom eller tomträtt som inköpts av medel ur en prästlönefond blir då en prästlönefastighet.
Församlingskyrkors och domkyrkors fastigheter och fastighetsfonder, m.m.
13 § Stiftet får besluta att förvaltningen av församlingskyrkors och domkyrkors fastigheter och fastighetsfonder skall stå under tillsyn. Stiftet får också reglera detaljer omkring tillsynen.
14 § Biskopsgårdar som ägs av trossamfundet Svenska kyrkan skall skötas av det stift där de är belägna.
15 § Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund. För förvaltningen av fastigheterna och fastighetsfonden gäller det som sägs om prästlönefastigheter och prästlönefonder i 3, 4 , 8 och 10-12 §§.
16 § För andra förmögenhetstillgångar än prästlönetillgångar och Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond, ägda eller förvaltade av trossamfundet Svenska kyrkan, skall Kyrkofondens styrelse handha förvaltningen.
47 kap. Ekonomisk förvaltning för församlingar och samfälligheter
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
För en församling som ingår i en samfällighet skall det som sägs i 2-11 §§ om församlingar i stället gälla samfälligheter. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden. I 12-13 §§ finns särskilda bestämmelser för samfälligheter.
Medelsförvaltning
2 § Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. |
2 § Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Medlen skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. |
Kyrkofullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser om hur medlen skall förvaltas.
3 § När en upphandling görs skall man utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföra den affärsmässigt. Vid upphandling skall alla anbudsgivare, anbudssökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn.
Budgetens innehåll
4 § Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna, om det inte finns särskilda skäl mot det.
5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall kyrkoavgiftens storlek och kostnaderna anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras så att det egna kapitalet i balansräkningen återställs under de närmast följande två åren. Beslut om en sådan reglering skall fattas i budgeten senast för det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl får dock fullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
Budgetprocessen
6 § Kyrkorådet skall upprätta ett förslag till budget senast den 31 oktober.
Kyrkofullmäktige skall fastställa budgeten senast den 30 november. |
Kyrkofullmäktige skall fastställa budgeten senast den 15 november. |
Utgiftsbeslut under budgetåret
7 § Om kyrkofullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften skall finansieras.
Förbud mot pantsättning
8 § Församlingen får inte som säkerhet för en fordran upplåta panträtt i fast egendom på vilken en kyrkobyggnad är uppförd.
I begravningslagen (1990:1144) finns föreskrifter om att en begravningsplats inte får utmätas eller belastas med panträtt eller andra rättigheter som kan inskrivas enligt jordabalken.
Räkenskaper och redovisning
9 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i bokföringslagen (1999:000) och i årsredovisningslagen (1995:1554). |
9 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i lag. |
Samtliga församlingar skall vid räkenskapsårets utgång avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning med finansieringsanalys.
10 § Om församlingen har placerat medel ideellt skall denna placering redovisas särskilt i balansräkningen. I anslutning till detta skall anges hur stor placeringens avkastning har varit.
11 § Ytterligare bestämmelser om församlingarnas bokföring och redovisning får utfärdas av Kyrkostyrelsen.
Särskilt om samfälligheter
12 § Församlingarnas kyrkoråd skall varje år till kyrkonämnden lämna en berättelse om sin verksamhet under det föregående året. Kyrkonämnden bestämmer när detta skall ske.
13 § Innan samfällda kyrkofullmäktige beslutar om budgeten skall församlingarna ges tillfälle att begära medel för sina uppgifter. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda budgetförslag för det nästföljande året till kyrkonämnden, som bestämmer när detta skall ske.
Samfällda kyrkofullmäktige får i sitt budgetbeslut avvika från det som en församling har begärt endast om det finns särskilda skäl till det.
48 kap. Revision för församlingar och samfälligheter
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1999:000) om revision. |
1 § Föreskrifter om revision finns i lag. |
För en församling som ingår i en samfällighet gäller det som sägs om församlingar i stället samfälligheten. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden.
Varje församling skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd. Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda kyrkofullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.
Revisorernas uppgifter
2 § I lagen om revision finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om församlingens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. |
2 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om församlingens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. |
Revisionsberättelsen
3 § I lagen om revision anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. |
3 § I lag anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. |
4 § Revisionsberättelsen skall överlämnas till kyrkofullmäktige.
5 § Kyrkofullmäktige skall begära in förklaringar som gäller de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall kyrkofullmäktige vid ett sammanträde senast den 31 december året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
49 kap. Ekonomisk förvaltning för stiften
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Stiftet skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Medelsförvaltning
2 § Stiftet skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. |
2 § Stiftet skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Medlen skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. |
Stiftsfullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser om hur medlen skall förvaltas.
För prästlönetillgångarna gäller särskilda bestämmelser.
3 § När en upphandling görs skall man utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföra den affärsmässigt. Vid upphandling skall alla anbudsgivare, anbudssökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn.
Budgetens innehåll
4 § Stiftet skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall i annan verksamhet än som avser förvaltningen av prästlönetillgångarna upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna, om det inte finns särskilda skäl mot det.
5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall kyrkoavgiftens storlek och kostnaderna anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras så att det egna kapitalet i balansräkningen återställs under de närmast följande två åren. Beslut om en sådan reglering skall fattas i budgeten senast för det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl får dock stiftsfullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
Budgetprocessen
6 § Stiftsstyrelsen skall upprätta ett förslag till budget senast den 31 oktober. Om stiftsfullmäktige har uppdragit åt en särskild nämnd att förvalta prästlönetillgångarna skall budgeten när det gäller denna förvaltning upprättas av nämnden.
Stiftsfullmäktige skall fastställa budgeten senast den 30 november.
Utgiftsbeslut under budgetåret
7 § Om stiftsfullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften skall finansieras.
Räkenskaper och redovisning
8 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i bokföringslagen (1999:000) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga stift skall vid räkenskapsårets utgång avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning med finansieringsanalys. |
8 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i lag. |
9 § Om stiftet har placerat medel ideellt skall denna placering redovisas särskilt i balansräkningen. I anslutning till detta skall anges hur stor placeringens avkastning har varit.
10 § Ytterligare bestämmelser om stiftens bokföring och redovisning får utfärdas av Kyrkostyrelsen.
50 kap. Revision för stiften
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1999:000) om revision. |
1 § Föreskrifter om revision finns i lag. |
Varje stift skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad.
Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda stiftsfullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.
2 § För ett stift som inte omfattas av 9 § lagen om revision får Kyrkostyrelsen besluta att stiftet får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad revisor. |
2 § För ett stift som enligt lag inte behöver utse auktoriserad revisor får Kyrkostyrelsen besluta att stiftet i stället får utse en viss godkänd revisor. |
Revisorernas uppgifter
3 § I lagen om revision finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om stiftets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. |
3 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om stiftets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. |
Revisionsberättelsen
4 § I lagen om revision anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. |
4 § I lag anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. |
5 § Revisionsberättelsen skall överlämnas till stiftsfullmäktige.
6 § Stiftsfullmäktige skall begära in förklaringar som gäller de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall stiftsfullmäktige vid ett sammanträde senast den 31 december året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
51 kap. Ekonomisk förvaltning för den nationella nivån
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Trossamfundet Svenska kyrkan skall på den nationella nivån ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Medelsförvaltningen
2 § Trossamfundet Svenska kyrkan skall på den nationella nivån förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. |
2 § Trossamfundet Svenska kyrkan skall på den nationella nivån förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Medlen skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. |
För kyrkofonden finns särskilda bestämmelser.
3 § När en upphandling görs skall man utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföra den affärsmässigt. Vid upphandling skall alla anbudsgivare, anbudssökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn.
Budgetens innehåll
4 § För trossamfundets Svenska kyrkans nationella nivå skall varje år upprättas en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
5 § Budgeten skall bestå av en del som avser kyrkofonden och en del som avser Svenska kyrkans verksamhet på den nationella nivån. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret.
I planen skall intäkternas och kostnadernas storlek anges. Av planen skall vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
Budgetprocessen
6 § Kyrkofondens styrelse skall senast den 31 maj till Kyrkostyrelsen lämna sitt förslag till budget för de medel som Kyrkofondens styrelse skall förvalta.
Kyrkostyrelsen skall upprätta ett förslag till budget senast den 30 juni.
Kyrkomötet skall fastställa budgeten före oktober månads utgång.
Räkenskaper och redovisning
7 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i bokföringslagen (1999:000) och årsredovisningslagen (1995:1554). |
7 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i lag. |
8 § Om trossamfundets Svenska kyrkans nationella nivå har placerat medel ideellt skall denna placering redovisas särskilt i balansräkningen. I anslutning till detta skall anges hur stor placeringens avkastning har varit.
52 kap. Revision för den nationella nivån
Val av revisorer
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1999:000) om revision. |
1 § Föreskrifter om revision finns i lag. |
Kyrkomötet skall på sitt första sammanträde efter det att val till Kyrkomötet förrättats välja sex revisorer som skall granska verksamheten under de fyra följande åren. Bland dessa skall Kyrkomötet välja en ordförande och en vice ordförande. |
Kyrkomötet skall på sitt första sammanträde efter det att val till Kyrkomötet förrättats välja sju revisorer som skall granska verksamheten under de fyra följande åren. Bland dessa skall Kyrkomötet välja en ordförande och en vice ordförande. |
Revisorernas uppgifter
2 § I lagen om revision finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. |
2 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. |
Revisionsberättelse
3 § I lagen om revision anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. |
3 § I lag anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. |
4 § Revisionsberättelsen skall överlämnas till Kyrkomötet.
5 § Kyrkomötet skall begära in förklaringar som gäller de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall Kyrkomötet vid ett sammanträde senast den 31 december året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
