Inledning
Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia. I mycket har kyrkans beslutsordningar knutit an till men även påverkat vad som har gällt i det samhälle där kyrkan har verkat.
Liksom det övriga samhället har Svenska kyrkan har den ordningen att de kyrkotillhöriga väljer sina företrädare i beslutande organ genom demokratiska val. Därigenom ger de kyrkliga valen var och en som tillhör kyrkan en möjlighet att ta ansvar för hur församlingen skall fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiftet och den nationella nivån skall främja den uppgiften. Denna breda delaktighet i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och i Guds folks gemensamma ansvar på dopets grund för kyrkans alla angelägenheter.
Valsystemet kan utformas på olika sätt så länge grundläggande värden tas till vara. Dit hör rätten till fria val som ger möjlighet för var och en att med lika rösträtt välja enligt sin egen övertygelse. Valhandlingen har också betydelse som ett uttryck för samhörighet med kyrkan.
38 kap. Direkta val
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen.
2 § Stiftsstyrelsen har ansvar för alla direkta val i stiftet och i de församlingar och samfälligheter som stiftet omfattar. Samfälligheterna skall biträda stiftsstyrelsen vid genomförandet av valen i de församlingar som ingår i respektive samfällighet. Om stiftsstyrelsen begär det skall en samfällighet eller en församling som inte ingår i en samfällighet ställa en person till förfogande för att biträda stiftsstyrelsen med kontakter i valadministrativa frågor av praktisk natur för en geografiskt avgränsad del av stiftet som omfattar flera församlingar. |
2 § Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet. |
|
Valnämnder 2 a § I varje församling eller, om församlingen ingår i en samfällighet i samfälligheten, skall det finnas en valnämnd med ansvar för valets genomförande. Valnämnderna skall biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av Kyrkostyrelsen. 2 b § Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Kostnaden för valnämndens verksamhet skall bestridas av församlingen eller samfälligheten. För valnämnden skall tillämpas vad som sägs om nämnder i 4 kap. 25 respektive 32 §§ kyrkoordningen. |
3 § Alla ordinarie direkta kyrkoval i hela landet skall hållas samma dag. Valdag skall vara tredje söndagen i september.
Ordinarie kyrkoval hålls vart fjärde år.
Vid omval skall Kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.
4 § Om en ändrad indelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval hålls, skall redan det valet avse enheterna enligt den nya indelningen.
VALKRETSAR OCH VALKRETSMANDAT
Val till församling
5 § Varje församling utgör en valkrets.
Val till pastoratssamfällighet och flerpastoratssamfällighet
6 § Stiftsstyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många mandat som varje valkrets vid val till samfällighet skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet röstberättigade i samfälligheten delas med antalet mandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.
Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter hur stort överskott var och en valkrets får vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret den 1 november året före valåret.
Samfällda kyrkofullmäktige får, sedan församlingarna i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig, besluta att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen. Sådant beslut skall fattas senast den 1 februari under valåret. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen.
7 § I en flerpastoratssamfällighet skall varje pastorat utgöra en valkrets.
Om antalet mandat som en valkrets får vid fördelning enligt 6 § blir mindre än 1, skall antalet ändå bestämmas till 1. Antalet mandat i övriga valkretsar i samfälligheten skall då jämkas i motsvarande utsträckning.
8 § I en pastoratssamfällighet skall varje församling utgöra en valkrets.
Om det i förväg kan bedömas att någon valkrets när mandaten fördelas enligt 6 § kommer att få mindre än fem mandat skall i stället en särskild valkretsindelning göras i samfälligheten.
När det gäller särskilda valkretsindelningar skall samfällda kyrkofullmäktige besluta hur samfälligheten skall delas in i valkretsar, sedan församlingarna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen.
Vid särskild valkretsindelning skall varje valkrets utformas så att den vid mandatfördelning enligt 6 § kan få minst fem mandat. Den skall omfatta en eller flera församlingar och ha en sammanhängande gränslinje. Antalet mandat för hela samfälligheten skall fördelas så jämnt som möjligt.
9 § Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om hur en pastoratssamfällighet skall delas in vid en särskild valkretsindelning skall fattas senast den 1 februari under valåret.
Val till stiftsfullmäktige
10 § Mandaten i stiftsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.
Fyra femtedelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om resultatet blir ett decimaltal när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.
Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 64-68 §§.
11 § Stiftsstyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet röstberättigade i stiftet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret den 1 november året före valåret.
12 § En valkrets skall omfatta ett eller flera kontrakt, om inte 13 § innebär något annat.
Indelningen i valkretsar skall beslutas av stiftsfullmäktige senast den 1 februari under valåret. För att gälla skall beslutet vara fastställt av Kyrkostyrelsen.
En valkrets skall utformas så att den vid mandatfördelning enligt 11 § kan få minst fem fasta valkretsmandat. Den skall ha en sammanhängande gränslinje.
13 § Kyrkostyrelsen får i särskilt fall efter begäran från stiftsfullmäktige och om det finns synnerliga skäl besluta om en valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen.
Val till Kyrkomötet
14 § Mandaten i kyrkomötet består av 180 fasta valkretsmandat och 21 utjämningsmandat. Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 64-68 §§. |
14 § Mandaten i Kyrkomötet består av 225 fasta valkretsmandat och 26 utjämningsmandat. Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 64-68 §§. |
15 § Varje stift utgör en valkrets.
I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.
16 § Kyrkostyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.
Antalet röstberättigade i landet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett fast mandat.
Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning allt efter hur stora överskott som de får vid varje beräkning. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.
Om en valkrets får mindre än två fasta mandat, skall antalet ändå bestämmas till två. Antalet fasta mandat i övriga kretsar skall då jämkas i motsvarande utsträckning. Antalet röstberättigade skall beräknas på grundval av uppgifterna i kyrkobokföringsregistret den 1 november året före valåret.
VALDISTRIKT OCH VALFÖRRÄTTARE
17 § Varje församling bildar ett valdistrikt.
Stiftsstyrelsen får dock besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Före ett sådant beslut skall stiftsstyrelsen samråda med kyrkorådet i församlingen samt med kyrkonämnden i samfälligheten om församlingen ingår i en sådan.
Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången.
18 § Stiftsstyrelsen skall efter förslag från kyrkorådet i församlingen eller, om församlingen ingår i en samfällighet, från kyrkonämnden utse valförrättare för alla valdistrikt i stiftet. Stiftsstyrelsen skall bland valförrättarna för varje valdistrikt utse en ordförande och en ersättare för denne. |
18 § Valnämnden skall utse valförrättare i varje valdistrikt. Valnämnden skall bland valförrättarna för varje valdistrikt utse en ordförande och en ersättare för denne. |
REGISTRERING AV GRUPPBETECKNINGAR OCH ANMÄLAN AV KANDIDATER
19 § Kyrkostyrelsen beslutar inför varje ordinarie val till Kyrkomötet om registrering av gruppbeteckningar till detta val. Stiftsstyrelsen beslutar inför varje ordinarie val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling om registrering av gruppbeteckningar till dessa val. Stiftsstyrelsen tar emot anmälan av kandidater till samtliga val, vad gäller val till Kyrkomötet anmälan av kandidater i den valkrets som stiftet utgör. Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara. |
19 § Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling. För att gälla vid ett val, skall ansökan om registrering ha gjorts, så vitt gäller ordinarie val senast den 15 juni valåret och såvitt gäller annat val senast en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats. Vid ansökan om registrering av gruppbeteckning skall nomineringsgruppen också anmäla ett ombud. |
20 § En ansökan om registrering för val till Kyrkomötet skall ha stöd av minst 300 personer som är röstberättigade vid detta val.
En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige skall ha stöd av minst 100 personer som har rösträtt i stiftet.
En ansökan om registrering för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet eller till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling skall ha stöd av minst 10 personer som har rösträtt i den samfällighet respektive den församling som ansökan gäller.
De som stöder en ansökan om registrering skall själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen också ange sitt personnummer och den församling som de tillhör.
21 § Om en gruppbeteckning registreras för val till Kyrkomötet gäller registreringen också för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i hela landet. Registreras en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, gäller registreringen också för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i stiftet. Registreras en gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet gäller registreringen också för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling som ingår i samfälligheten. Registreras en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling, gäller registreringen val i den församlingen. |
21 § Om en gruppbeteckning registreras för val till Kyrkomötet gäller registreringen också för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i hela landet. Registreras en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, gäller registreringen också för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i stiftet. Registreras en gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet gäller registreringen också för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling som ingår i samfälligheten. Registreras en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling, gäller registreringen val i den församlingen. |
21 a § En gruppbeteckning som har registrerats enligt 21 § gäller tills vidare. Gruppbeteckningen upphör dock att gälla och skall tas bort ur registret om 1. nomineringsgruppen begär det, 2. nomineringsgruppen inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller till ett direktvalt kyrkoråd, eller 3. nomineringsgruppen inte har anmält ett ombud enligt 19 §. |
22 § Samtidigt med att ansökan om registrering av gruppbeteckning görs skall nomineringsgruppen till stiftsstyrelsen anmäla samtliga sina kandidater med angivande av valkrets. En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val. |
22 § Om en nomineringsgrupp ansöker om registrering av gruppbeteckning, skall den också inför varje val till stiftsstyrelsen anmäla samtliga sina kandidater med angivande av valkrets En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val. |
Kandidaterna skall skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall skickas med anmälan.
23 § Samtidigt med ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater skall nomineringsgruppen också till stiftsstyrelsen anmäla ett ombud. |
23 § Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara. |
24 § Ansökan om registrering skall göras senast den 15 juni under valåret hos Kyrkostyrelsen när det gäller val till Kyrkomötet och hos stiftsstyrelsen när det gäller övriga val. |
24 § Anmälan av kandidater till samtliga val skall göras hos respektive stiftsstyrelse, vad gäller val till Kyrkomötet av kandidaterna i den valkrets som stiftet utgör. Anmälda kandidater skall registreras hos Kyrkostyrelsen. För att gälla vid val skall anmälningarna ha gjorts inom samma tid som anges i 19 § i fråga om ansökan om registrering av gruppbeteckning. |
25 § Sedan Kyrkostyrelsen prövat ansökningar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet skall stiftsstyrelsen pröva ansökningar om registrering av gruppbeteckning för övriga val i följande ordningsföljd: - val till stiftsfullmäktige - val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet - val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling. När en beteckning registreras skall Kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen samtidigt bestämma en bokstavskod om 1-4 bokstäver för nomineringsgruppen. En nomineringsgrupp som registreras för val till Kyrkomötet skall ha samma bokstavskod vid detta val, vid val till stiftsfullmäktige, vid val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och vid val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i hela landet. En nomineringsgrupp som registreras för val till stiftsfullmäktige skall ha samma bokstavskod vid detta val, vid val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och vid val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i stiftet. En nomineringsgrupp som registreras för val till samfällda kyrkofullmäktige skall ha samma bokstavskod vid detta val och vid val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling som ingår i samfälligheten. |
25 § Sedan Kyrkostyrelsen har prövat ansökningar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet, skall stiftsstyrelsen pröva ansökningar om registrering av gruppbeteckning för övriga val i följande ordningsföljd: - val till stiftsfullmäktige - val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet - val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling. En ansökan om registrering av gruppbeteckning skall avslås - om den kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val eller - om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning. Vid prövning enligt föregående stycke skall beaktas vad som sägs om beteckningars innehåll i 26 §. |
26 § En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet men för val till stiftsfullmäktige i ett stift skall alltid innehålla stiftets namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet eller stiftsfullmäktige men för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet skall alltid innehålla samfällighetens namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som registreras enbart för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling skall alltid innehålla församlingens namn i nominativ eller genitivform. |
26 § En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet men för val till stiftsfullmäktige i ett stift skall alltid innehålla stiftets namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet eller stiftsfullmäktige men för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet skall alltid innehålla samfällighetens namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som registreras enbart för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling skall alltid innehålla församlingens namn i nominativ eller genitivform. |
27 § Om det totala antalet kandidater i en valkrets som anmälts den 15 juni är lägre än det antal mandat som valet ifråga avser skall stiftsstyrelsen omgående informera de nomineringsgrupper som till följd av registrering av beteckning har möjlighet anmäla kandidater i valkretsen om detta förhållande.
Stiftsstyrelsen skall samtidigt för valet ifråga förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i en sådan valkrets till den 30 juni.
28 § Innan Kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen avslår en ansökan om registrering av gruppbeteckning skall styrelsen ge den berörda gruppen möjlighet att senast den 30 juni inkomma med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Ett sådant meddelande skall vara skriftligt och undertecknat av det ombud som nomineringsgruppen har anmält enligt 23 §. |
28 § Innan Kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen avslår en ansökan om registrering av gruppbeteckning skall styrelsen ge den berörda gruppen möjlighet att inom viss tid inkomma med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Ett sådant meddelande skall vara skriftligt och undertecknat av det ombud som nomineringsgruppen har anmält enligt 19 §. Om det förestår ordinarie val, skall meddelandet lämnas senast den 30 juni och om det förestår annat val senast en viss dag vilken skall bestämmas i samband med beslutet om valdag. |
29 § Stiftsstyrelsen skall upprätta grupp- och kandidatförteckning över de nomineringsgrupper som registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Sådana förteckningar skall upprättas för varje slag av val och för varje valkrets. Förteckningarna skall tryckas på papper i samma färger som enligt 30 § gäller för valsedlarna till de olika valen. |
29 § Kyrkostyrelsen skall upprätta grupp- och kandidatförteckning över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Sådana förteckningar skall upprättas för varje slag av val och för varje valkrets. Förteckningarna skall tryckas på papper i samma färger som enligt 30 § gäller för valsedlarna till de olika valen. |
VALSEDLAR
30 § Stiftsstyrelsen utfärdar valsedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till Kyrkomötet skall användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet blå och för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling vita valsedlar. På valsedeln skall det finnas en markerad plats att ange den bokstavsbeteckning som i grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen gäller för den nomineringsgrupp som väljaren röstar på. Det skall på valsedeln finnas ytterligare en markerad plats där det är möjligt att med en siffra ange den av nomineringsgruppens kandidater för vilken väljaren avger särskild personröst. |
30 § Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som skall användas vid valen. Valsedlarna skall vara tillverkade av samma papper och vara i format 105 x 148 millimeter (A 6). För val till Kyrkomötet skall användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet blå och för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling vita valsedlar. Valsedlar skall i god tid före valet finnas hos valnämnderna för varje valdistrikt, på samtliga pastorsexpeditioner och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. 30 a § Valsedel skall åsättas gruppbeteckning. Valsedel bör också uppta 1. namn på en eller flera kandidater, 2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning), och 3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn. Upptar valsedel flera namn, skall de upptas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tas i anspråk, val av ersättare där sådana skall utses genom valet. Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering. |
31 § Stiftsstyrelsen tillhandahåller valsedlar och svarar för kostnaden för dessa. Valsedlar skall i god tid före valet finnas hos valförrättarna i varje valdistrikt, på samtliga pastorsexpeditioner och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. |
31 § En nomineringsgrupp som vill beställa valsedlar hos Kyrkostyrelsen skall betala dessa i förskott, i den mån inte beslut om bidrag har fattats enligt andra eller tredje stycket. Beslut att bidrag skall utgå efter viss enhetlig grund till nomineringsgrupp som är eller genom valet blir företrätt i det organ som valet avser får fattas - i fråga om val till kyrkofullmäktige i församling av församlingen, - i fråga om val till direktvalt kyrkoråd i församling, av samfälligheten där församlingen ingår, - i fråga om val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet av samfälligheten, - i fråga om val till stiftsfullmäktige av stiftet, och - i fråga om val till Kyrkomötet av detta. |
RÖSTLÄNGDER OCH RÖSTKORT
32 § Stiftsstyrelsen skall upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. |
32 § Kyrkostyrelsen skall upprätta en röstlängd för varje valdistrikt, upptagande dem som har rösträtt vid valen. Uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. |
33 § För var och en som finns i en röstlängd skall stiftsstyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort bara om de begär det. |
33 § För var och en som finns i en röstlängd skall Kyrkostyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort bara om de begär det. |
Ett röstkort skall innehålla uppgift om
1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och
2. vilka val som väljaren får delta i.
Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.
34 § Röstkorten skall tillsammans med grupp och kandidatförteckningarna för valkretsen samt en valsedel enligt 30 § för vart och ett av valen skickas ut så snart som möjligt. Det skall dock ske senast i så god tid att de kan beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. |
34 § Röstkorten skall tillsammans med av Kyrkostyrelsen sammanställda upplysningar om valet samt en valsedel enligt 30 § andra stycket med enbart valbeteckning (blank valsedel) för vart och ett av valen skickas ut så snart som möjligt och inte senare än att de kan beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. |
35 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det. Duplettröstkort skall beställas hos stiftsstyrelsen. De som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer. |
35 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall på begäran få ett duplettröstkort. Duplettröstkort skall beställas hos Kyrkostyrelsen. Den som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer. |
36 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf. Frågor om rättelse skall prövas av stiftsstyrelsen. |
36 § Den som anser sig berörd av felaktig uppgift i röstlängden skall senast torsdagen andra veckan före valdagen skriftligen hos Kyrkostyrelsen begära att uppgiften rättas. Detta gäller också den som anser sig vara felaktigt utelämnad ur röstlängden. Det som har hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf. |
37 § När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till ordföranden för valförrättarna i valdistriktet. |
37 § När samtliga beslut om rättelser har förts in i en röstlängd, skall den så snart som möjligt sändas till valnämnden för valdistriktet. |
KUVERT
38 § För val skall det finnas valkuvert, ytterkuvert samt omslagskuvert.
Kuverten hålls till handa bara genom stiftsstyrelsen. Valkuvert samt ytterkuvert och omslagskuvert skall i god tid före valet finnas hos ordföranden för valförrättarna i varje valdistrikt, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. |
Kuverten hålls till handa bara genom Kyrkostyrelsen. Valkuvert samt ytterkuvert och omslagskuvert skall i god tid före valet finnas hos valnämnden för varje valdistrikt, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. |
39 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM RÖSTNING
40 § All röstmottagning skall vara offentlig.
41 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.
42 § För att avge sin röst skall väljarna för varje slag av val använda en valsedel.
På valsedeln anges den nomineringsgrupp som väljaren röstar på. Där kan också anges den kandidat som väljaren vill avge särskild personröst för. Därefter lägger väljaren själv valsedeln i ett valkuvert.
Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen.
43 § På valdagen kan väljarna rösta i vallokalen för det valdistrikt där de finns i vallängden eller på ett särskilt röstmottagningsställe inom det egna pastoratet, om ett sådant har anordnats.
Väljare får före valdagen inom tid som anges i 50 § rösta på särskilda röstmottagningsställen inom det egna pastoratet, om sådana anordnas, samt på pastorsexpeditioner, församlingsexpeditioner eller motsvarande, där röstmottagning är anordnad, i hela landet.
Väljare får brevrösta enligt bestämmelserna i 51-52 §§.
Väljare som röstar före valdagen skall rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.
44 § Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de har röstat i en röstningslokal före valdagen eller har brevröstat (ångerrösta). Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet. Försändelsen från väljarens tidigare röstning skall oöppnad återlämnas till väljaren.
45 § Stiftsstyrelsen skall efter samråd med berörd församling och samfällighet besluta vilken lokal som skall vara vallokal för vart och ett valdistrikt. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Det skall finnas minst en vallokal i varje pastorat. |
45 § Församlingen, eller om församlingen ingår i en samfällighet samfälligheten, skall efter samråd med valnämnden besluta vilken lokal som skall vara vallokal för vart och ett valdistrikt. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Det skall finnas minst en vallokal i varje pastorat. | ||
46 § Väljare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. Den som inte har detta skall kunna styrka sin identitet genom godkänd legitimationshandling. För att få rösta på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande eller på ett särskilt röstmottagningsställe måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till röstmottagaren. Den som vill brevrösta måste sända in sitt röstkort tillsammans med valkuverten. |
46 § Väljare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. Valförrättarna får begära att väljaren uppger sitt fullständiga namn och sin födelsetid. För att få rösta på ett särskilt röstmottagningsställe eller i annat fall än som avses i första stycket på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande, skall väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till röstmottagaren. Den som vill brevrösta skall sända in sitt röstkort tillsammans med valkuverten. | ||
47 § I en vallokal skall det finnas grupp- och kandidatförteckningar enligt 29 § för den valkrets som valdistriktet hör till. Där skall också finnas valsedlar enligt 30 § för vart och ett av valen. |
47 § I en vallokal skall det finnas grupp- och kandidatförteckningar enligt 29 § för den valkrets som valdistriktet hör till. Där skall också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen. | ||
Sådana förteckningar och valsedlar skall också finnas på särskilda röstmottagningsställen som anordnas i pastoratet.
På de pastorsexpeditioner, församlingsexpeditioner eller motsvarande i landet, där röstmottagning är anordnad, skall det vara möjligt för en väljare som begär detta att få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Där skall också finnas valsedlar enligt 30 § för vart och ett av valen. |
På de pastorsexpeditioner, församlingsexpeditioner eller motsvarande i landet, där röstmottagning är anordnad, skall det vara möjligt för en väljare som begär detta att få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Där skall också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen. |
48 § Stiftsstyrelsen får bestämma att ett särskilt röstmottagningsställe skall anordnas. Ett sådant skall vara öppet under minst två timmar.
Stiftsstyrelsen skall före beslutet samråda med berörd församling och samfällighet.
49 § Stiftsstyrelsen skall efter samråd med berörd församling och samfällighet utse röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe. Minst två röstmottagare skall tjänstgöra samtidigt.
50 § På minst en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande i varje pastorat skall det vid ordinarie kyrkoval i hela landet vara möjligt att rösta från och med den trettonde dagen före valdagen till och med onsdagen före valdagen. Stiftsstyrelsen skall efter samråd med berörd församling och samfällighet besluta på vilken eller vilka expeditioner i ett pastorat som röstning skall kunna ske.
Det skall vara möjligt att rösta under minst fem timmar varje vardag under denna period samt därutöver minst två dagar vardera veckan mellan klockan 17 och 20.
Stiftsstyrelsen får om särskilda skäl föranleder detta i enskilt fall besluta att något inskränka dessa tider.
Röstmottagare på en expedition i ett pastorat är kyrkoherden eller den eller de som han eller hon utser. Minst två röstmottagare skall tjänstgöra samtidigt.
Försändelser med valkuvert från röstning på sådan expedition skall när det gäller väljare i det egna pastoratet överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt. I övriga fall skall försändelserna skickas till stiftsstyrelsen i det stift som omfattar den församling där väljaren är röstberättigad.
51 § Väljare som vill brevrösta skall för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert. Väljaren skall därefter i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst och klistra igen detta.
Väljaren skall på ytterkuvertet skriva under en försäkran att kuverten gjorts i ordning på detta sätt. De två vittnena skall där skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt.
Väljaren skall därefter lägga ytterkuvertet och sitt röstkort i ett omslagskuvert som skall skickas till stiftsstyrelsen med post i så god tid att det kan beräknas vara stiftsstyrelsen till handa senast onsdagen före valdagen.
52 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn.
53 § Stiftsstyrelsen bör om möjligt skicka de försändelser med förhandsröster som kommer in från expeditioner i pastorat och från särskilda röstmottagningsställen till respektive valdistrikt i så god tid att de finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar. Detta gäller även försändelser med brevröster.
I de fall detta inte är möjligt skall stiftsstyrelsen behålla försändelserna och räkna rösterna vid sin slutliga sammanräkning.
SAMMANRÄKNING AV RÖSTERNA
54 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats skall valförrättarna till stiftsstyrelsen överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Stiftsstyrelsen skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in. |
54 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen har förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan har lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen har avslutats skall valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in. Valnämnden skall därefter omgående vidarebefordra röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen. |
55 § Stiftsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet.
Kyrkostyrelsen skall på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i Kyrkomötet. Stiftsstyrelsen skall bistå Kyrkostyrelsen i den utsträckning som det behövs för att den skall kunna utse ledamöter och ersättare.
I fråga om val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling skall stiftsstyrelsen fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare.
|
56 § En valsedel är ogiltig om rutan för bokstavsbeteckning för nomineringsgrupp inte är ifylld eller om den är ifylld med en bokstavsbeteckning som inte finns för någon nomineringsgrupp på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen. En valsedel är dock inte ogiltig med anledning av att på valsedeln, i stället för eller utöver bokstavsbeteckning, angivits registrerad gruppbeteckning för nomineringsgrupp på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen. Om såväl bokstavsbeteckning som gruppbeteckning angivits och överensstämmelse dem emellan inte finns enligt grupp- och kandidatförteckningen, är valsedeln ogiltig. En valsedel är också ogiltig om den har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt. Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla är lika i fråga om såväl bokstavsbeteckning för nomineringsgrupp som siffra för personröst på kandidat skall dock en valsedel räknas som giltig. |
Ogiltiga valsedlar 56 § En valsedel är ogiltig om den - saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning, - har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, eller - har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt. Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på sedlarna anses obefintliga. |
|
Obefintliga namn 56 a § Ett namn på en valsedel skall, utöver vad som sägs i 56 § tredje stycket, anses obefintligt om - kandidaten inte är valbar, - namnet inte har anmälts av nomineringsgruppen enligt 22 §, - det inte klart framgår vem som avses, - det har lämnats mer än en särskild personröst - det inte framgår vem personrösten avser eller - valsedeln upptar flera namn utan att vara försedd med markerat utrymme för personröstning. Ett namn skall inte anses obefintligt för att det har strukits från en valsedel som upptar namn. |
MANDATFÖRDELNING MELLAN NOMINERINGSGRUPPER, UTSEENDE AV LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE
Val till församling samt till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet
57 § Mandaten skall fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 75 § tillämpas.
58 § Om en nomineringsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen skall vid val till samfällda kyrkofullmäktige eller kyrkofullmäktige i församling plats som nomineringsgruppen skulle ha tilldelats vid den fortsatta fördelningen vara obesatt under mandatperioden.
Gäller valet direktvalt kyrkoråd skall i stället nomineringsgruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.
59 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.
I första hand skall denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 77 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 30 röster.
Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.
Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen. |
Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på valsedeln. |
60 § Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 77 §.
I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen. |
I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på valsedeln. |
I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot.
Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare.
61 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 60 §.
62 § Avgår en ledamot i samfällda kyrkofullmäktige eller i kyrkofullmäktige i församling eller direktvalt kyrkoråd under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av samfällda kyrkofullmäktiges, kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 60 §.
Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt första stycket skall stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid skall den som står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen utses.
Kan någon ny ledamot inte utses skall vad gäller samfällda kyrkofullmäktige och kyrkofullmäktige i församling mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.
Vad gäller direktvalt kyrkoråd skall i stället ny ledamot utses från den nomineringsgrupp och med den kandidat som stått närmast i tur om den ursprungliga mandatfördelningen omfattat ytterligare ett mandat.
63 § Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall stiftsstyrelsen på anmälan av samfällda kyrkofullmäktiges, kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid skall bestämmelserna i 60 § tillämpas.
Val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet
64 § De fasta valkretsmandaten skall för varje valkrets fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 75 § tillämpas.
65 § Utjämningsmandaten skall fördelas mellan nomineringsgrupperna så att fördelningen av alla mandat i stiftsfullmäktige blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela stiftet och att fördelningen av alla mandat i Kyrkomötet blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela landet. För att avgöra hur många mandat en nomineringsgrupp skall ha sammanlagt i stiftsfullmäktige för att vara proportionellt representerad i stiftsfullmäktige och sammanlagt i Kyrkomötet för att vara proportionellt representerad där skall den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela stiftet respektive hela landet som en valkrets. Varje nomineringsgrupp skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att nomineringsgruppen skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i stiftet respektive landet.
Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 75 § tillämpas.
66 § Om en nomineringsgrupp vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att den skall vara proportionellt representerad enligt 65 §, skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från nomineringsgruppen och de mandat den har fått.
Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 76 §.
67 § Om en nomineringsgrupp i någon valkrets har fått fler mandat än som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen skall överskjutande mandat med tillämpning av 76 § flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.
68 § Om det blir lika stora tal för flera nomineringsgrupper eller valkretsar vid beräkningarna enligt 64-67 §§, skall lotten avgöra vilken nomineringsgrupp eller vilken valkrets som skall få mandatet.
69 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.
I första hand skall denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 77 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande vid val till stiftsfullmäktige minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster, och vid val till Kyrkomötet minst 8 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen.
Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.
Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen.
70 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.
Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 71 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.
71 § Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 77 §.
I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen.
I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot.
Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare.
72 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i valkretsen i den ordning de har utsetts enligt 71 §.
Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring skall den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.
73 § Avgår en ledamot i Kyrkomötet under valperioden skall Kyrkostyrelsen på anmälan av Kyrkomötets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 72 §. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.
Avgår en ledamot i stiftsfullmäktige under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 72 §.
Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt andra stycket skall stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid skall den kandidat som står i tur att få nästa mandat för nomineringsgruppen utses. Saknas en sådan kandidat på grupp- och kandidatförteckningen skall stiftsstyrelsen med tillämpning av 76 § bestämma en annan valkrets, där nomineringsgruppen deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, och till ny ledamot utse den som där står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen.
Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.
74 § Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall stiftsstyrelsen respektive Kyrkostyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges respektive Kyrkomötets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid skall bestämmelserna i 71 § tillämpas.
BERÄKNINGSGRUNDER
Den jämkade uddatalsmetoden
75 § Enligt den jämkade uddatalsmetoden skall jämförelsetal beräknas på följande sätt.
Så länge nomineringsgruppen ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare.
Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat
76 § Fördelningen av utjämningsmandat enligt 65 § samt fördelning av överskjutande mandat enligt 67 § skall göras på följande sätt.
Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat en nomineringsgrupp har fått tillförs det första den valkrets där nomineringsgruppen efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där nomineringsgruppen för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt 75 § på nomineringsgruppens röstetal i valkretsarna. I en valkrets där nomineringsgruppen inte har fått något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med nomineringsgruppens röstetal.
Personligt röstetal
77 § Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet under samma gruppbeteckning. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen och så vidare.
|
YTTERLIGARE REGLER |
NÄRMARE BESTÄMMELSER |
78 § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare regler om 1. registrering av gruppbeteckning, fastställande av bokstavskod och registrering av kandidater, 2. grupp- och kandidatförteckningar, 3. röstlängder och röstkort, 4. valsedlar och olika typer av kuvert, 5. tider för röstning i vallokal, 6. utrustning och ordning i röstningslokal 7. hur röstning går till i vallokal, på expedition i pastorat och på särskilt röstmottagningsställe, 8. hur brevröstning går till, 9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning, 10. behandling av inkomna förhandsröster, 11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal, 12. förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och 14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor. |
78 § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om 1. registrering av gruppbeteckning och registrering av kandidater, 2. grupp- och kandidatförteckningar, 3. röstlängder och röstkort, 4. valsedlar och olika typer av kuvert, 5. tider för röstning i vallokal, 6. utrustning och ordning i röstningslokal 7. hur röstning går till i vallokal, på expedition i pastorat och på särskilt röstmottagningsställe, 8. hur brevröstning går till, 9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning, 10. behandling av inkomna förhandsröster, 11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal, 12. förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och 14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor. |
ÖVERKLAGANDE
79 § Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 8 § och om inskränkt valbarhet enligt 6 § samt stiftsfullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 12 § får inte överklagas. Hos Valprövningsnämnden får följande beslut överklagas särskilt: 1.beslut av stiftsstyrelsen att fastställa valkretsindelning för val till samfällighet enligt 8 § 2. beslut av stiftsstyrelsen om antalet valkretsmandat för val till samfälligheter enligt 6 §. 3. beslut av stiftsstyrelsen att fastställa beslut om inskränkt valbarhet enligt 6 § 4. beslut av Kyrkostyrelsen att fastställa valkretsindelning för val till stiftsfullmäktige enligt 12 § 5. beslut av stiftsstyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 11 § 6. beslut av Kyrkostyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till Kyrkomötet enligt 16 §. 7. beslut om indelning i valdistrikt 8. beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning 9. fastställande av bokstavskod, och 10. beslut i ärenden om valsedlar. Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas. |
79 § Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 8 § och om inskränkt valbarhet enligt 6 § samt stiftsfullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 12 § får inte överklagas. Hos Valprövningsnämnden får följande beslut överklagas särskilt: 1.beslut av stiftsstyrelsen att fastställa valkretsindelning för val till samfällighet enligt 8 § 2. beslut av stiftsstyrelsen om antalet valkretsmandat för val till samfälligheter enligt 6 §. 3. beslut av stiftsstyrelsen att fastställa beslut om inskränkt valbarhet enligt 6 § 4. beslut av Kyrkostyrelsen att fastställa valkretsindelning för val till stiftsfullmäktige enligt 12 § 5. beslut av stiftsstyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 11 § 6. beslut av Kyrkostyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till Kyrkomötet enligt 16 §. 7. beslut om indelning i valdistrikt 8. beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning, och 9. beslut i ärenden om valsedlar. Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas. |
80 § Ett val eller ett beslut får överklagas av
- den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet
- den som enligt ett särskilt beslut enligt 36 § inte tagits upp i röstlängden.
Ett beslut som avses i 79 § tredje stycket 1, 2, 3 och 7 får dock endast överklagas av en berörd församling eller samfällighet.
Ett beslut som avses i 79 § tredje stycket 4, 5 och 6 får endast överklagas av ett berört stift.
81 § Den som vill överklaga ett val eller ett beslut skall ge in skrivelsen med överklagandet till beslutsinstansen. Den skall ha kommit in dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att den slutliga röstsammanräkningen avslutades.
Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare skall skrivelsen ha kommit in till beslutsinstansen inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.
Gäller överklagandet ett beslut som enligt 79 § får överklagas särskilt skall skrivelsen ha kommit in inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. När det är fråga om ett beslut om registrering av gruppbeteckning eller fastställande av bokstavskod skall dock skrivelsen ha kommit in inom en vecka från dagen för sådant tillkännagivande. |
Gäller överklagandet ett beslut som enligt 79 § får överklagas särskilt skall skrivelsen ha kommit in inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. När det är fråga om ett beslut om registrering av gruppbeteckning, skall dock skrivelsen ha kommit in inom en vecka från dagen för sådant tillkännagivande |
39 kap. Valsätt vid indirekta val
Majoritetsval
1 § För indirekta val gäller de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande enligt denna kyrkoordning, vilket innebär att utgången bestäms genom relativ majoritet om inte något annat är särskilt föreskrivet.
2 § Vid indirekt val som inte hålls i enlighet med bestämmelserna i 3-17 §§ skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som ersättarna skall träda in. Samtliga ersättare skall kunna träda in för samtliga ledamöter.
Proportionellt valsätt
3 § Bestämmelserna i 4-19 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller val där följande väljer:
1. kyrkofullmäktige
2. direktvalt kyrkoråd
3. kyrkostämma
4. samfällda kyrkofullmäktige
5. stiftsfullmäktige
6. kyrkorådet eller någon nämnd i en församling
7. kyrkonämnden eller någon nämnd i en samfällighet
8. stiftsstyrelsen
9. Kyrkomötet
4 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter eller elektorer delas med det antal ledamöter som valet avser, ökat med 1.
Om kvoten är ett decimaltal skall den avrundas till närmast högre hela tal.
Förfarandet vid proportionella val
5 § Proportionella val skall ske med slutna sedlar.
Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.
På valsedlarna skall det finnas en gruppbenämning. Denna skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp av de väljande eller för en viss meningsriktning.
Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Varje person anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.
6 § En valsedel är ogiltig, om den
1. saknar gruppbenämning eller har mer än en gruppbenämning, eller
2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
7 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. personen inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.
Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de sista övertaliga namnen anses obefintliga.
Sammanräkning av rösterna och ordningen inom varje valsedelsgrupp vid proportionella val
8 § Valsedlar med samma gruppbenämning bildar en valsedelsgrupp.
Ordningen mellan kandidaternas namn inom varje valsedelsgrupp skall bestämmas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs. Bestämmelser härom finns i 9-11 §§.
9 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 11 § har fått det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit uppförda på listan.
10 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.
11 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.
När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund.
Fördelning av platser mellan valsedelsgrupper vid proportionellt val
12 § Om valet bara avser en plats, skall platsen tillfalla den person som står överst på listan för den valsedelsgrupp som fått flest röster.
Om valet avser flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedelsgrupperna. Platserna fördelas en i taget. Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 14 § tilldelas platsen.
13 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.
Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats från en eller flera andra grupper.
14 § Så länge en grupp inte har blivit tilldelad någon plats är jämförelsetalet för gruppen lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått.
Men för varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1, det vill säga 2, 3, 4 och så vidare.
Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antalet platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma grund.
15 § Om valet av ledamöter och deras ersättare sker i ett sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på nytt enligt 14 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna.
Därvid skall man bortse från den som valts till ledamot.
16 § Om en valsedelsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet namn på gruppens lista skall gruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.
17 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning.
18 § När ersättare har utsetts genom proportionella val skall de träda in enligt följande:
1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal.
2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har förts upp tidigare på gruppens lista enligt 5 §.
Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper, skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad platsen.
