Kyrkomötet
|
I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkans ansvar för andlig vård vid kriminalvårdsanstalter.
I motion 1999:2 av Sten Lundgren hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utreder hur Svenska kyrkans ansvar för den andliga vården vid kriminalvårdsanstalter skall utgestaltas.
Motionen
I motion 2 beskriver motionären hur den andliga vården inom kriminalvården sedan tillkomsten av Sveriges Kristna Råd (SKR) administreras av det. Ett avtal träffas årligen mellan SKR och Kriminalvårdsstyrelsen (KVS). Enligt avtalet åtar sig SKR att tillhandahålla, administrera och samordna kyrkornas verksamhet inom kriminalvården. Motionären hyser nu en viss oro över hur det i fortsättningen skall bli med denna verksamhet. SKR har nyligen genomfört en omorganisation och antagit en ny inriktning, som präglas av att organisationen inte skall vara verksamhetsutövande eller ha en överordnande ställning i förhållande till kyrkorna.
Motionären ställer sig tveksam till om det för Svenska kyrkans del efter relationsändringen år 2000 är möjligt med den avtalskonstruktion avseende kriminalsjälavården som nu finns mellan SKR och KVS. Vidare är motionären orolig över att stift och församlingar inte kommer att vara medvetna om sitt ansvar inom kriminalsjälavården. Avslutningsvis betonar motionären att det här är ett ekumeniskt arbete men att det är viktig att Svenska kyrkans ansvar blir tydligt.
Utskottet
Det är viktigt att Svenska kyrkan bedriver andlig vård vid våra kriminalvårdsanstalter. Där finns människor som behöver få möta nåd och upprättelse. I och med att kyrkoordningen träder ikraft den 1 januari 2000 är det de lokala församlingarna som kommer att ha pastoralt ansvar för de människor som vistas på fängelser och häkten.
Motionären beskriver i sin motion hur Sveriges Kristna Råd (SKR) sedan tillkomsten ansvarat för den centrala och samordnande kyrkliga verksamheten av den andliga vården vid landets kriminalvårdsanstalter. Utskottet konstaterar att det är självklart att detta är ett arbete som bör bedrivas ekumeniskt och att det är naturligt att det även framgent skall vara SKR som tecknar avtal med Kriminalvårdsstyrelsen (KVS).
Eftersom Svenska kyrkan är en av medlemmarna i SKR torde det inte krävas någon delegation från Svenska kyrkan på nationell nivå till SKR för att det skall kunna ingå ett avtal med KVS. Däremot vill utskottet uppmärksamma Centralstyrelsen på att det är vissa problem med den formulering som finns i avtalets 1 § om att SKR åtager sig att lokalt bedriva andlig vård. Svenska kyrkan på nationell nivå kan inte besluta om verksamhet som skall bedrivas av församlingar.
Utskottet konstaterar att det inte finns någon styrelse eller nämnd på nationell nivå inom Svenska kyrkan som ansvarar för detta arbetsområde. På stiftsnivå är detta däremot en stor fråga. De har enligt den gällande Kyrkolagen en skyldighet att främja andlig vård vid kriminalvårdsanstalter och gör det bl.a. genom att lämna strukturbidrag till församlingar som bedriver sådan verksamhet. I den nya kyrkoordningen är däremot inte detta reglerat.
Utskottet vill avslutningsvis betona att ekumeniskt arbete förutsätter att man accepterar varandra med de likheter och olikheter som finns mellan trossamfunden men att man bibehåller sin egen identitet. Det är därför angeläget att även Svenska kyrkan på nationell nivå synliggör detta arbetsområde.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande Svenska kyrkans ansvar för andlig vård vid kriminalvårdsanstalter
att kyrkomötet med anledning av KMot 1999:2 ger Centralstyrelsen tillkänna vad församlingsutskottet anfört.
Sigtuna den 2 juni 1999
På församlingsutskottets vägnar
Eivor Hultén
Marie Schött
Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Kristina Lundgren, Ann-Charlott Stegö.
