Utbildningutskottets betänkande
OUb 1996:503

Om en diakonihögskola

    att ombudsmötet begär att SFRV:s styrelse ger Svenska kyrkans utbildningsnämnd i uppdrag att undersöka möjligheten att tillsammans med berörda högskolor skapa en diakonihögskola för utbildning och forskning inom kunskapsområdet diakonalt arbete.

Motionen

Motionären menar att i de utmaningar som Svenska kyrkan ställs inför i framtiden krävs det välutbildade och professionella diakoner med en stark yrkesidentitet. En diakonihögskola med disciplinen diakonalt arbete som förenar både omsorg, pedagogik och teologi höjer kompetens och kvalitet i diakonkåren. Det skulle också tillvarata det forsknings- och utbildningsarbete som idag bedrivs på skilda håll inom kyrkan samt förmedla helheten i begreppet diakoni.

Bakgrund

Benämningen högskola är inget entydigt begrepp, och själva benämningen är inte förenad med några särskilda förpliktelser. Däremot är examensrätten knuten till villkor vad gäller biblioteksresurser, internationella kontakter, forskningsverksamhet och lärarnas akademiska grad. Utöver dessa formella kriterier rymmer högskolebegreppet också något mer svårfångat, en vetenskaplig hållning. Det viktigaste är objektivitetskravet, dvs att den kunskap en högskola ägnar sig åt skall vara tillgänglig för prövning samt ges en mångsidig belysning. Kravet på en värderingsfri kunskap ter sig orealistiskt men öppenhet och medvetenhet kan kontrollera värderingars inflytande.

Alla studerande som idag antas till de karitativa profilutbildningarna är inriktade mot tjänst i Svenska kyrkan och utbildningen verkar för självständiga och välgrundade ställningstaganden i Svenska kyrkans bekännelse. Detta är profilutbildningens grundval.

Delar av den karitativa profilutbildningen kan mycket väl rymmas inom ramen för de formella kraven på högskolemässighet, men som helhet är den inte vetenskaplig utan fungerar som en trosmässig profilering av de studerandes redan avslutade högskolestudier.

Om vissa kursmoment är högskolemässiga finns förutom den statligt legaliserade statusen möjlighet till statliga anslag. Exempel på yrkesgrupper som under den senaste 20-årsperioden fått professionen högskoleetablerad är vårdyrken, sociala yrken och förskollärar- eller fritidspedagogyrken.

I Svenska kyrkans utredningar 1994:1 om diakoniuppfattningar hos kyrkliga befattningshavare hävdas att det krävs en utbildning som bidrar till en förmåga att smälta samman den diakonala uppgiften till en helhetsbild på högskolenivå.

Idag finns ett diakonalt forskningsnätverk knutet till de karitativa profilutbildningarna på Sköndalinstitutet och Ersta diakonisällskap. Ett undersökningsarbete görs om förutsättningarna för en diakonihögskola och bl.a. sker ett utbyte med Det norske Diakonhjem i Oslo som tillsammans med andra norska diakoniutbildningar utvecklat en diakonihögskola inom Hälso- och sjukvårdshögskolan.

I utbildningsreformen 1990 om Svenska kyrkans yrkesutbildningar (StSkr 1990:13) fastställs att Svenska kyrkans karitativa utbildning i första hand ska använda samhällets postgymnasiala fackutbildning med vård-, social-, psykologisk/terapeutisk inriktning eller utbildningar som kan bedömas likvärdiga och inte driva någon egen högskoleverksamhet.

Utskottet

Samhällets utbildningsformer förändras idag i snabb takt och Svenska kyrkan bör också överväga hur den bäst skapar förutsättningar för professionell utbildning. En offensiv diakoni, en diakoni som förenar de tre aspekterna omsorg, pedagogik och teologi, behöver förtydligas. Detta kan ske inom ramen för högskolan.

Idag bedrivs redan forskning med inriktning mot diakoni vid de högskolor som driver disciplinen socialt arbete eller i anslutning till de andra fackutbildningarna som ger behörighet till den karitativa profilutbildningen.

Utskottet anser att frågan om en högskoleetablering av diakonalt arbete bör behandlas i samband med den utvärdering av utbildningsreformen som ska ske inom kort. Då bör det utredas hur en grundutbildning och/eller en fortbildning kan utformas.

Det är viktigt både för verksamma diakoner och för det diakonala arbetet att möjlighet till fortbildning, fördjupning och forskning ges. Utskottet tar inte ställning till om en utvecklad disciplin med namnet diakonalt arbete ska föras till sjukvårds-, omsorgs-, eller teologisk högskola utan lämnar även denna fråga till utvärderingen.

I samband med utvärderingen av utbildningsreformen borde kanske också den pedagogiska kompetensutvecklingen ses över.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

    att ombudsmötet med anledning av motion OMot 1996:517 begär att SFRV:s styrelse i samband med utvärderingen av utbildningsreformen undersöker möjligheten till högskoleanknuten utbildning och forskning inom kunskapsområdet diakonalt arbete.

Sigtuna den 26 augusti 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Inga Mårtensson

Marie Nordström

---
Närvarande: Inga Mårtensson, Bengt Nilsson, Vanja Björsson, Ingrid Emanuelson, Ingmar Ullén, Göran Wahlström, Gunnar Lindström, Solveig Eriksson, Lisbet Båfält, Sven Janson, Gunnar Strömbäck, Gunvor Joelsson, Kerstin Wikman, Lena Petersson, Monica Karlsson

Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar