Ombudsmötet Oeu 1996:502

Ekumenikutskottets betänkande

Till ekumenikutskottet har för beredning hänvisats OMot 1996:521 av Evy Jonsson om Sveriges bistånd till utvecklingsländer.

Motionen

Regering och riksdag har i 1996 års vårbudget beslutat att sänka biståndet till utvecklingsländerna till 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI). Motionären menar att det är orättfärdigt att världens allra fattigaste skall vara med och betala vår välfärdskris. I stället bör enprocentsmålet återupprättas.

I motionen hemställes därför

    att ombudsmötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om biståndet till utvecklingsländer.

Bakgrund

Det svenska biståndet till utvecklingsländerna har behandlats vid flera tidigare ombudsmöten. Senast så skedde var 1995 i samband med OMot 1995:510, vari motionärerna yrkade på att biståndet snarast borde återgå till enprocentsmålet. Ombudsmötet beslöt att begära att SFRV:s styrelse skulle ge regeringen till känna vad som anförts i motionen.

1995 års ombudsmöte gav också styrelsen i uppdrag att tillskriva regeringen i frågor om jämvikt och jämlikhet i det svenska samhället (OMot 1995:518). Vid beredningen av dessa två ärenden under vintern 1995-96 beslutades att de skulle slås samman. Härigenom kunde man visa på ett samband mellan nationell och internationell solidaritet. I den skrivelse som arbetats fram av i första hand Global Ekonomi klargör Svenska kyrkans centralstyrelse sin syn på det statliga biståndet och dess socialpolitiska sammanhang. Skrivelsen, som har formen av ett öppet brev till regeringen, kommer även att tryckas och spridas i Svenska kyrkans församlingar.

I sammanfattningen av skrivelsen står att läsa:

"I detta öppna brev läggs stor vikt vid att det svenska utvecklingssamarbetet sätts in i ett perspektiv där hänsyn tas till säkerhetspolitik, utrikespolitik och inrikespolitik. Detta bygger dels på insikten att vi alla delar samma jordklot och har ansvar för varandra, men också på att händelserna i vår omvärld är så tätt kopplade till händelserna i vårt eget samhälle att en strikt uppdelning mellan utvecklings-, handels-, säkerhets-, utrikes- och inrikespolitik idag knappast är meningsfull.

Nedan ges en kort sammanfattning av Svenska kyrkans centralstyrelses synpunkter så som de presenterats i detta brev:

. Svenska kyrkans centralstyrelse vädjar till regeringen att ompröva beslutet att skära ned på utvecklingsbiståndet.

. Flertalet av de länder Sverige bedriver utvecklingssamarbete med genomgår strukturanpassningsprogram i samarbete med Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF). För att en verklig förändring ska ske krävs en mycket djupare och bredare folklig delaktighet än vad de nuvarande strukturanpassningsprogrammen medger.

. Under våren 1996 har diskussioner förts bland Världsbankens och IMFs medlemsländer om åtgärder som man hoppas skall innebära slutet för de fattigaste ländernas skuldproblem. Det finns anledning att känna oro inför de förslag, som ser ut att bli resultatet av dessa diskussioner. De båda institutionernas ledningar samt ett antal betydelsefulla medlemsländer visar stor tveksamhet inför de radikala förändringar som krävs. Detta riskerar i sin tur att leda till kompromisser som kan äventyra hela förslaget om en sammanhållen skuldlättnadsstrategi.

Den svenska regeringen måste via den nordiska representationen i dessa institutioner agera kraftfullt, så att detta hinder mot utveckling snarast möjligt undanröjs.

. En rättvis internationell handel är långt mycket viktigare än biståndet för de länder Sverige bedriver utvecklingssamarbete med. Sveriges agerande bilateralt, i EU och i globala fora som WTO är därför av största vikt. En jämnare spelplan på världsmarknaden och möjligheter för fattigare länder att höras i diskussionerna samt en aktiv opinionsbildning för en större medvetenhet bland svenska konsumenter om vikten av en rättvis internationell handel bör utgöra hörnstenar i en svensk handelspolitik.

. Det är inte längre möjligt att isolera frågan om biståndet till de fattiga länderna från frågan om vår livsstil. Vi föreslår att regeringen tar initiativ till en brett upplagt utvärdering av det svenska samhället utifrån ett globalt perspektiv. Till de frågor som bör belysas hör

- tillväxtens kvalitativa dimension,

- sysselsättningsutvecklingen ur ett globalt rättviseperspektiv,

- inslaget av resurskrävande transporter i nationell och internationell handel,

- resursåtgången i svensk produktion och konsumtion, samt

- sammansättningen av svensk produktion satt i förhållande till exempelvis det globala livsmedelsbehovet.

. Den svenska hållningen måste bli tydligare i den internationella dialogen om global rättvisa. Inte minst gäller det i den diskussion som förs inom EU, men Sverige bör också verka för en utveckling av FN-organisationen och de värden den står för.

. Resultatet av FNs Sociala toppmöte i Köpenhamn i mars 1995 är den samling åtaganden om social integration, bekämpning av fattigdom och skapande av produktiv sysselsättning som den svenska regeringen skrev under. För att dessa åtaganden skall omformuleras i ett konkret handlande krävs dels att det förs en diskussion om innehållet i dessa åtaganden, dels att det snarast upprättas nationella och lokala handlingsplaner i linje med uppföljningen av Agenda 21-arbetet."

Enligt StSkr 1996:503 har man fått positivt gensvar på sina kontakter med regeringen om ett seminarium hösten 1996 kring de frågor skrivelsen behandlar.

Till detta bör läggas att SKM och Lutherhjälpen, utöver att vara delaktiga i arbetet med den ovan angivna skrivelsen, i flera sammanhang protesterat mot nedskärningar av det svenska biståndet. Senast så skedde var för Lutherhjälpens del i samband med dess representantskaps årsmöte i maj 1996, där man i ett brev till regeringen framförde en önskan om att regeringen skulle återta förslaget om sänkning av biståndsnivån och i stället ta fram en treårsplan för återställandet till 1 %-nivån. I samma månad höll SKM sin missionsfest i Gävle, varvid ett uttalande gjordes som bl.a. berörde biståndsfrågan.

Utskottet0

Utskottet finner de senaste årens sänkningar av det svenska biståndet till utvecklingsländer djupt orättfärdiga. Det är därför utskottets mening att biståndet redan under nästa budgetår bör återgå till enprocentsmålet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

    att ombudsmötet med bifall till OMot 1996:521 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om biståndet till utvecklingsländer.

Sigtuna den 26 augusti 1996

På ekumenikutskottets vägnar0

Eskil Jinnegård

Eva Carlestål

---
Närvarande: Eskil Jinnegård, ordförande, Rolf Forslin, Monica Reichenberg Carlström, Olof Lönneborg, Maja Larsson, Nelly Wallenborg, Evy Jonsson, Ingemar Öberg, Ulla Göransson, Juhani Rantanen, Christina Schnackenburg, Christina Hjertén, Martin Wihlborg, Lars Ekblad, Susann Torgerson.

Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.