CsSkr 1996:5

Bilaga 3

Remisskrivelse 1995-05-19 (Dnr CS 1995:24)

Till
Remissinstanser enligt sändlista

Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran av Lutherska världsförbundet och Romersk-katolska kyrkan

Alltsedan Andra vatikankonciliet för över 25 år sedan har värdefulla samtal på internationell, regional och nationell nivå pågått mellan lutheraner och katoliker. Rättfärdiggörelseläran -- hur vi teologiskt behandlar frälsningen -- har fokuserats i många dialoger och varit av stor betydelse i andra. De viktigaste dokumenten finns nämnda i den gemensamma deklaration som nu överlämnas till Romersk-katolska kyrkan och de evangelisk-lutherska kyrkorna inom Lutherska världsförbundet.

Ett av dessa är det ursprungligen tyska dokumentet: Reformationstidens lärofördömanden -- är de fortfarande giltiga? som fått fungera som en utmaning efter nära tre decennier av dialog. Föreliggande deklaration bygger på resultaten i detta och andra dokument som behandlat rättfärdiggörelsen och drar slutsatser från dessa.

Vart har vi kommit i rättfärdiggörelsefrågan? -- Vilka slutsatser och konsekvenser är vi redo att dra på grundval av den förda dialogen? Huvudfrågan gäller om den kritik reformatorerna riktade mot den romersk-katolska kyrkan gäller samma kyrka idag efter genomförd dialog. Frågan är inte bara viktig ur ett fackteologiskt perspektiv utan har långt vidare ekumeniska implikationer.

Kyrkans kallelse är att i samförstånd med alla människor av god vilja söka sig fram på enhetens väg -- en kallelse som en tillsynes allt mer sönderfallande omvärld, där gamla konflikter med religiösa förtecken vaknar till liv igen, manar oss att ta än större på allvar. År 1997 blir det tre decennier sedan ekumeniska samtal inleddes mellan Lutherska världsförbundet och Romersk- katolska kyrkan. När Lutherska världsförbundets generalförsamling samlas till överläggningar i Hongkong 1997, gör man det i en förhoppning om att kunna manifestera ett genombrott i de luthersk-katolska relationerna. Det är dock ännu oklart om alla kyrkor innan dess hinner ge sina bedömningar av den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen.

Den gemensamma deklarationen döljer inte att det fortfarande finns skillnader mellan katoliker och lutheraner ifråga om rättfärdiggörelsen. Den hävdar dock att samstämmigheten är så stor och grundläggande att de återstående skillnaderna inte kan anses vara kyrkoskiljande. Frågan till kyrkorna gäller alltså om de på grundval av den gemensamma deklarationen kan instämma i denna slutsats.

Processen

Vid Lutherska världsförbundets rådsmöte 1993 fattades beslut om att påbörja en process syftande till att upphäva lärofördömandena när det gäller rättfärdiggörelsen. Motsvarande arbete sker inom Vatikanen. Målsättningen har varit att den ömsesidiga deklarationen skall göras under år 1997.

1997 är ett viktigt år såväl för katolker som lutheraner. Det har då gått 450 år sedan Trient-mötet avgav sin deklaration om rättfärdiggörelsen -- det dokument som innehåller den romersk katolska kyrkans lärofördömande, och det är 50 år sedan Lutherska världsförbundet konstituerades i Lund.

För att kunna åstadkomma ett beslut om lärofördömande krävs en aktiv medverkan från medlemskyrkorna inom Lutherska världsförbundet. LVF är ingen överkyrka utan en kyrkogemenskap bestående av självständiga kyrkor. För att organisationen på kyrkornas vägnar skall kunna uttala sig i en lärofråga som denna, krävs en omfattande förankringsprocess där alla kyrkor ges möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt -- och det är där vi befinner oss nu.

Menar vi i Svenska kyrkan att den deklarationen om rättfärdiggörelseläran är förenlig med vår kyrkas tro, bekännelse och lära? Kan vi som kyrkor enas om det -- då följer därav att Lutherska världsförbundet på de lutherska kyrkornas vägnar kan förklara att lärofördömandena i fråga om rättfärdiggörelsen inte längre är tillämpliga på Romersk-katolska kyrkan.

Frågor att besvara av Svenska kyrkan

Lutherska världsförbundet ställer genom sin generalsekreterare Ishmael Noko två frågor till Svenska kyrkan:

1. Kan Svenska kyrkan bekräfta att den evangelisk-lutherska/romersk- katolska samstämmighet som dokumentet Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran redovisar är förenlig med det evangelium som förkunnas i Skriften, och om vilket de fornkyrkliga trosbekännelserna och de lutherska bekännelseskrifterna vittnar?
2. Kan Svenska kyrkan acceptera att den samstämmighet som dokumentet Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran redovisar, utgör tillräcklig grund för att förklara, att lärofördömandena [rörande rättfärdiggörelsen] i de lutherska bekännelseskrifterna inte är tillämpliga på Romersk-katolska kyrkan i vår tid?

Tidsplan i Svenska kyrkan

Remissyttranden skall sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse, 751 70 Uppsala före den 15 november 1995.

Efter beredning i Svenska kyrkans teologiska kommitté avger Svenska kyrkans centralstyrelse en skrivelse till 1996 års kyrkomöte med förslag till svar till Lutherska världsförbundet angående den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran.

Frågor besvaras av sekreteren för teologi Johan F. Dalman, tel. 018-169573 eller av undertecknad.

Uppsala dag som ovan

Ragnar Persenius
kyrkosekreterare

Sändlista

Följande organ anmodas att inkomma med yttrande:

50 församlingar
Samtliga domkapitel
Stiftsstyrelserna i Linköping, Lund, Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand
Svenska kyrkans församlingsnämnd
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Nämnden för Lutherhjälpen
Nämnden för SKUT
Nämnden för Svenska kyrkans mission
Svenska kyrkans forskningsråd

Följande organ bereds tillfälle att inkomma med yttrande:

Övriga stiftsstyrelser
Svenska Kyrkans Unga
Kvinnor i Svenska kyrkan och
Svenska kyrkans Lekmannaförbund
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
Svenska kyrkans fria synod
Teologiska fakulteten i Uppsala
Teologiska fakulteten i Lund
Pastoralinstitutet i Uppsala
Pastoralinstitutet i Lund
Johannelunds teologiska institut
Stockholms teologiska institut