CsSkr 1996:3
Bilaga 3
Tilläggsdirektiv för det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av
principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten
Fastställda av Svenska kyrkans centralstyrelse den 22 maj 1996
Bakgrund
Svenska kyrkans centralstyrelse fastställde den 14 december 1995 direktiv
för det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om
ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. I direktiven redovisas
visst nyligen avslutat och pågående utredningsarbete av betydelse för arbetet
med Svenska kyrkans framtida organisation. Ett par av de aktuella
utredningarna har varit ute på remiss i början av 1996. Det gäller
Ärkestiftsutredningen och utredningen om Svenska kyrkans
utbildningsorganisation. När yttrandena nu föreligger visar det sig, att vissa av
de frågor som de båda utredningarna behandlat behöver föras vidare inom
ramen för utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation.
Ärkestiftsutredningen
Den av Centralstyrelsen tillsatta Ärkestiftsutredningen har haft att utvärdera
ordningen med en biträdande biskop och pröva om det istället finns anledning
att göra en ändring i stiftsindelningen. I det sammanhanget har utredningen
också haft i uppdrag att pröva om den utlandsverksamhet som bedrivs av
Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) kan läggas till ett eventuellt nytt stift.
Utredningen har hösten 1995 lagt fram betänkandet Ärkestiftsutredningen
(Svenska kyrkans utredningar 1995:9).
Ärkestiftsutredningen föreslår att det i Uppsala stift skall finnas en tjänst
som ärkebiskop och en som biskop. För de båda tjänsterna skall finnas skilda
pastorala områden, vilket innebär att nuvarande delegationsordning skulle
upphöra. De utlandsförsamlingar som har en av Uppsala domkapitel godkänd
stadga förs enligt utredningens förslag till Uppsala stift och står under tillsyn
av ärkebiskop och domkapitel. Uppdelningen mellan ärkebiskopen och
biskopen skulle således innebära att ärkebiskopen svarar för
utlandsförsamlingarna och biskopen för församlingarna inom landet. Präster
och utlandsförsamlingar med godkänd stadga skulle delta i valet av
ärkebiskop. Ärkebiskopen skulle bli ordförande i nämnden för SKUT.
En genomgång av de inkomna yttrandena visar att det saknas
förutsättningar att till 1996 års kyrkomöte lägga fram några förslag grundade
på Ärkestiftsutredningens betänkande.
Försöket att i ett sammanhang lösa frågorna kring biskopsämbetet i
Uppsala stift och utlandsförsamlingarna har ifrågasatts från många håll.
Remissvaren ger inte någon entydig vägledning då det gäller den framtida
utformningen av biskopsämbetet i Uppsala stift. Främst inom ärkestiftet finns
det visst stöd för utredningens förslag. Många remissinstanser menar dock att
det finns skäl att ytterligare pröva frågan om en stiftsdelning och inrättande av
ett mindre ärkestift. Utredningen har ett starkt stöd i sitt förespråkande av en
närmare stiftsanknytning av utlandsförsamlingarna. Reaktionen på den valda
lösningen är dock mer splittrad. Från flera håll framförs tanken att
stiftskopplingen istället för till ärkestiftet kan göras till Visby stift. Flera
remissinstanser framför också att de frågor som behandlats av
Ärkestiftsutredningen behöver föras vidare inom ramen för utredningsarbetet
om Svenska kyrkans framtida organisation.
Utredningen om Svenska kyrkans utbildningsorganisation
Den av styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
(SFRV) tillsatta utredningen om Svenska kyrkans utbildningsorganisation har
haft i uppdrag att göra en översyn av utbildningsorganisationen och att på ett
flertal punkter lämna förslag om ansvarsfördelning, samverkan och
organisation. Utredningen har hösten 1995 lagt fram betänkandet Svenska
kyrkans utbildningsorganisation (Svenska kyrkans utredningar 1995:10).
Här görs inget försök att redovisa en helhetsbedömning av den mångfald av
förslag som läggs fram i betänkandet. Detta rymmer en mängd frågor som
måste behandlas i andra former än som en del av utredningsarbetet om
Svenska kyrkans framtida organisation. Det är endast frågor som kan
relateras direkt till arbetet med Svenska framtida organisation som här lyfts
fram.
Utredningen behandlar främst den utbildning som avser anställda inom
Svenska kyrkan. Utredningsgruppen har sett som en huvuduppgift att
precisera Svenska kyrkans utbildningsorganisation och de involverade
organens ställning i organisationen. I betänkandet finns en stor mängd förslag
av mycket varierande dignitet rörande utbildningsorganisationen och de olika
delar som -- med utredningens terminologi -- ingår, tillhör eller relaterar till
denna. Bl.a. föreslås att Utbildningsnämnden avskaffas och att arbetet med
utbildningsfrågor inom den rikskyrkliga organisationen handläggs av ett
utbildningssekretariat under SFRV:s styrelse. Samtidigt framhålls
utbildningens betydelse för bl.a. det arbete som ligger hos
Församlingsnämnden. Mot bakgrund av sin redovisning av de olika
utbildningsaktörernas formella ställning konstaterar utredningen att det inte
kan finnas några definierade fortbildningsmandat. Utredningen menar att den
långsiktiga och strategiska fortbildningsplaneringen bör ha sin tyngdpunkt i
stiftskanslierna. I betänkandet redovisas också möjligheter till vissa
ekonomiska besparingar.
Remissinstanserna har i regel framhållit att utredningens försök att
förtydliga utbildningsorganisationen är värdefull även om det finns kritiska
invändningar på enstaka punkter. Från flera håll framförs att
organisationsfrågorna är sekundära i förhållande till behovsanalys, mål och
syfte med utbildningen. Genom att de sistnämnda frågorna inte behandlas
saknas grunden för ett ställningstagande beträffande organisationen. Tanken
att Utbildningsnämnden jämte dess dispenskommitté och besvärsutskott
avskaffas får ett blandat mottagande. Det sätts frågetecken för SFRV:s
styrelses möjligheter att verkligen hinna engagera sig i utbildningsfrågorna
och för att den demokratiska strukturen därmed riskerar att försvagas.
Sambandet mellan arbetet med kyrkolivets utveckling och utbildningsfrågorna
betonas också i många remissvar, liksom Pastoratsförbundets betydelse inte
minst vad gäller fortbildningsorganisationen. I några yttranden noteras också
sambandet mellan utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida
organisation och utbildningsorganisationen.
Uppdrag
Betänkandena Ärkestiftsutredningen och Svenska kyrkans
utbildningsorganisation jämte inkomna remissvar skall i enlighet med vad som
sägs i dessa tilläggsdirektiv beaktas i det fortsatta utredningsarbetet om
Svenska kyrkans framtida organisation.
Ärkestiftsutredningen och SKUT
I enlighet med vad som sägs av flera remissinstanser får det fortsatta arbetet
med de frågor som Ärkestiftsutredningen haft att bearbeta nu föras in i
arbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. Det finns inte anledning
att nu utgå ifrån att de båda frågeställningarna om utformningen av
biskopsämbetet i Uppsala stift respektive om utlandsförsamlingarnas ställning
skall lösas samlat. Tvärtom finns det skäl att pröva frågorna var för sig.
De frågor som aktualiserats av Ärkestiftsutredningen och i de inkomna
remissvaren hör naturligt hemma hos olika utredningsgrupper och ryms också
till stor del inom de redan fastställda direktiven. Så har utredningen om
arbetet på olika kyrkliga nivåer att behandla frågor om tillsättningen av
biskopar och arbetet på den nationella nivån, vilket bl.a. omfattar SKUT.
Denna utredning har även att bearbeta frågor rörande arbetet på stiftsnivån
och problematiken kring biskopsämbetets utformning i Uppsala stift kan
sägas röra såväl den nationella nivån (ärkebiskopens ställning) som stiftet
(ordningen med en biträdande biskop).
Frågorna om regleringen av stiftsindelningen ligger hos utredningen om
kyrkliga val- och indelningsfrågor. Denna utredning får i samverkan med
utredningen om arbetet på olika kyrkliga nivåer pröva frågan om en
stiftsdelning och bildandet av ett mindre ärekestift. Till uppgifterna för
utredningen om kyrklig ekonomi och egendom hör finansiering av bl.a.
SKUT:s verksamhet. Utredningen om kyrkans personal, tillsyn över
ämbetsbärare och överprövning i kyrkan kan behandla frågor avseende
arbetsgivarfunktionerna rörande präster i utlandstjänst och har att pröva vad
som skall gälla beträffande tillsynen över ämbetsbärare.
Även om således mycket av det som har behandlats av
Ärkestiftsutredningen mer eller mindre uttalat ryms inom de givna direktiven
behöver ett särskilt uppdrag ges primärt till utredningen om arbetet på olika
kyrkliga nivåer att lägga fram förslag rörande utlandsförsamlingarnas ställning
i Svenska kyrkans framtida organisation. Härvid skall en utgångspunkt vara
att dessa församlingar skall ges en tydligare stiftsanknytning än vad som
hittills varit fallet. Hur denna skall utformas blir en fråga för utredningen att
pröva närmare. Lösningen kan bli beroende av om huruvida förslag läggs
fram till en delning av Uppsala stift, men även andra möjligheter behöver
övervägas såsom en koppling till Visby stift och dess biskop eller tillskapandet
av ett särskilt utlandsstift. Till de frågor som behöver belysas hör vad en
stiftsanknytning innebär för den nuvarande nämndens för SKUT ställning och
uppgifter. Såväl utlandsförsamlingarna som deras personal bör kunna ges en
ställning som mer än vad som hittills varit fallet jämställer dem med
församlingarna och de kyrkligt anställda inom landet. Detta kan, som
föreslagits av Ärkestiftsutredningen, få betydelse vid biskopsval men även vid
val av kyrkliga organ med uppgifter avseende utlandsförsamlingarna.
Beroende på vilka lösningar som väljs kommer det att på ett flertal olika
punkter att behöva ske ett samråd mellan de olika utredningsgrupperna. I
likhet med vad som gäller för utredningsarbetet i övrigt måste det därför ske
ett samordnande arbete via ledningsgruppen.
Utbildningsorganisationen
Många av de frågor som behandlas i betänkandet Svenska kyrkans
utbildningsorganisation är av den karaktären att de inte skall tas upp i arbetet
med Svenska kyrkans framtida organisation, vilket främst syftar till att
utarbeta ett förslag till det regelverk som efter beslut av kyrkomötet skall gälla
för Svenska kyrkan efter år 2000. Parallellt med det övergripande arbetet om
Svenska kyrkan framtida organisation kommer arbetet med
utbildningsfrågorna dock att föras vidare i andra former. Så föreslår t.ex.
SFRV:s styrelse i skrivelsen (StSkr 1996:501) till ombudsmötet 1996
Verksamhetsplan och rambudgetar för Svenska kyrkans gemensamma
riksorganisation 1997, att medel skall anslås till en utvärdering av den av
1990 års ombudsmöte beslutade utbildningsreformen. Denna utvärdering,
som skall vara genomförd under år 1997, och annat arbete i anslutning till
utbildningsorganisationsutredningens betänkande kan komma att påverka de
förslag som skall läggas fram för 1999 års kyrkomöte.
I de för arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation tidigare givna
direktiven sägs, att alla de tre kyrkliga nivåerna -- församling, stift och
nationell nivå -- i stor utsträckning arbetar med frågor inom samma områden,
men att ansvaret och de konkreta arbetsuppgifterna skiljer sig mellan
nivåerna. I anslutning härtill framhålls vikten av att det för olika
arbetsområden finns tydliga bestämmelser och överenskommelser om vilken
ansvarsfördelning som råder. Dessa allmänna konstateranden och
påpekanden i direktiven har en påtaglig relevans också för
utbildningsfrågorna. Dessa frågor ligger primärt hos utredningen om arbetet
på olika kyrkliga nivåer. Den utredningsgruppen har också att utarbeta förslag
till den framtida organisationen på riksplanet och därvid får prövas hur
förtroendemannainflytandet över utbildningsfrågorna bör vara utformat. I detta
sammanhang behöver också uppmärksammas hur den särskilda
utbildningsfunktionen skall vara relaterad till övriga delar av organisationen på
riksplanet, vilka i stor utsträckning också sysslar med utbildning.
I 2 kap. i betänkandet Svenska kyrkans utbildningsorganisation finns en
genomgång av den rättsliga ställningen för de organ som ingår i Svenska
kyrkans utbildningsorganisation. I utredningsarbetet får prövas i vilken mån
det som där sägs påverkas av de nya rättsliga förutsättningar som gäller för
Svenska kyrkan efter år 2000. Härvid bör övervägas om dessa nya
förutsättningar medför, att man bör dra andra slutsatser än utredningen om
Svenska kyrkans utbildningsorganisation har gjort beträffande bl.a. frågorna
om ansvarsfördelningen och definierade mandat inom
fortbildningsorganisationen.
Frågor om utbildningen för anställda inom Svenska kyrkan har också ett
samband med utredningsarbetet om Svenska kyrkans personal. Inte minst då
det gäller vissa frågor rörande ansvarsfördelningen i frågor om utbildning för
dem som redan är anställda behöver därför samverkan ske med utredningen
om kyrkans personal, tillsyn över ämbetsbärare och överprövning i kyrkan.
Denna utredning kan därtill särskilt behöva uppmärksamma det som sägs i
utbildningsorganisationsutredningen om dispenskommitté och besvärsutskott.
|