Motion till kyrkomötet

1996:19

av Evy Jonsson
om ideologiska placeringar av kyrkans kapital


Svenska kyrkan är en av världens rikaste. Men endast någon procent av vår kyrkas ekonomiska resurser används för att utjämna klyftorna mellan fattiga och rika i världen.

För att kyrkan skall förbli trovärdig måste den förvalta sitt kapital i enlighet med grundläggande kristna värderingar. Dit hör solidariteten med de fattiga. I enlighet med detta beslöt Stiftsfullmäktige i Luleå stift i november 1995 att placera 10 % av rörelsekapitalet i Ekumeniska U-banken. Beslutet har överklagats till länsrätten med hänvisning till Kyrkolagens 19 kap. 2 där det står "Församlingen skall förvalta sina medel på sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses". Karlshamns församling fattade 1992 ett liknande beslut som Luleå stift. Beslutet överklagades, församlingen förlorade och beslutet fick rivas upp.

Ekumeniska utvecklingsbanken bildades 1975. Den har till syfte att låna ut medel för projekt och småföretagande främst i Tredje världen. Avkastningen på kapitalet i Ekumeniska U-banken har hittills varit lägre än om pengarna t.ex. placerats i en svensk bank. Men som kyrka bör vi ha andra kriterier på avkastning än vad den s.k. marknaden har. Alla penningplaceringar innebär någon form av risktagande. Ekumeniska U-banken har lärt sig hantera de speciella risker som gäller kreditgivning i instabila miljöer. En placering i Ekumeniska U-banken har hittills visat sig vara lika säker som en placering i svenska aktier.

Av allt att döma förhindrar den nuvarande svenska lagstiftningen ideologiska placeringar av kyrkans kapital. Då blir slutsatsen att lagen måste ändras.

Mot bakgrund av det anförda hemställs

 att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i kyrkolagen att ideologiska placeringar av kyrkans kapital möjliggöres.
Norrfjärden den 15 juni 1996

Evy Jonsson