Till utskottet har hänvisats motion 1995:520 av Lars Ekblad om den obligatoriska förpraktiken inom kyrklig utbildning, i vilken hemställes
att ombudsmötet begär att stiftelsestyrelsen tar sådana initiativ att systemet med förpraktik förändras i enlighet med intentionen i vad som i motionen framförts.
MOTIONEN
Motionären menar att utformningen av den obligatoriska förpraktiken ser olika ut för de fyra utbildningsvägarna till kyrklig tjänst. För den pastorala utbildningsvägen är praktiken förlagd till sommarferierna och därmed inte en del av grundutbildningen. Ett avtal mellan Svenska kyrkans personalförbund och Statens Arbetsgivarverk reglerar stiftens skyldighet att betala praktiklön för blivande präster.
Nu finns det, säger motionären, "krafter som verkar för att rätten till praktiklön under förpraktiken för blivande präster skall avskaffas".
Att det dessutom skulle ge mera innehåll i praktiken om den förlades till annan tid än sommaren är ytterligare ett argument för att söka få till stånd ett system där den obligatoriska förpraktiken ingår som en del av grundutbildningen och därmed ger poäng för studiemedel.
BAKGRUND
För de blivande prästerna har kravet på kyrklig förpraktik funnits sedan Pastoralinstitutens tillblivelse 1980 och den därmed nya utbildningsplanen. Det ovan nämnda avtalet mellan Svenska kyrkans personalförbund och Statens arbetsgivarverk reglerar sedan den tiden praktiklönen för de blivande prästerna.
Genomförandet av utbildningsreformen betyder att kravet på 3 månaders kyrklig förpraktik nu är gemensamt för studerande inom pastoral, pedagogisk och karitativ profil.
De fackutbildningar som är behörighetsgrundande till de olika profilåren ser olika ut när det gäller i vilken mån det finns praktik inlagd i utbildningen eller ej. Teol.kand.examen, som är den enda fackutbildningen för pastoral profil, innehåller ingen praktik alls.
I januari 1994 tillsatte Centralstyrelsen en tillfällig arbetsgrupp med uppgift att utreda vissa frågor i anslutning till utbildningsreformen. Främst gällde frågorna stiftens utbildningsansvar samt Svenska kyrkans grundkurs. Arbetsgruppen skriver i sin rapport:
"Det nya i och med utbildningsreformen är att stiften förutsätts svara för förpraktik även för de tre andra profilerna. ... Kostnaderna för detta åtagande blir höga om praktikantlön ska utgå. ... Arbetsgruppen rekommenderar därför, att när förpraktik anordnas för de studerande i karitativ, pedagogisk och musikalisk profil, någon praktikantlön inte utgår. Samtidigt gäller principen om jämbördighet mellan profilerna. Inte heller prästkandidater bör enligt gruppens mening ha praktikantlön i framtiden. Ett initiativ kommer därför att tas i den frågan."
Utbildningsnämnden har behandlat rapporten och i en skrivelse till Biskopsmötet och Svenska kyrkans centralstyrelse anhållit om att dessa verkar för att avtalet rörande arvode till praktikant vid obligatorisk förpraktik upphävs.
Nämnden skriver att på grund av det ekonomiska läget har den ursprungliga tanken, att samtliga profilers studerande skulle arvoderas under den obligatoriska förpraktiken, inte kunnat genomföras. Det har medfört att förutsättningarna för de studerande ser olika ut i stiften. Samtidigt poängteras att man inte menar att prästkandidaterna i fortsättningen skall gå miste om praktikantlön. Praktiken är ett viktigt led i den ordning med lämplighetsprövning som byggts upp under ett antal år och som bör bestå. Däremot menar nämnden att det skulle innebära en större frihet för kyrkan att själv kunna besluta i frågan om praktikantlön och att det är arvodets storlek som skall kunna diskuteras.
Motionärens önskan att förpraktiken förläggs till terminstid har tidigare prövats av Utbildningsnämnden. I OUb 1985:2 behandlades bl.a. en motion av Martin Lind som önskade att förpraktiken för de blivande prästerna skulle fullgöras i en sammanhängande tremånadersperiod. Motionen överlämnades till Nämnden för undervisning och utbildning som i sin verksamhetsberättelse, NUU 1986:4, redovisar följande resonemang: Förpraktiken är en mycket viktigt del av lämplighetsprövningen, såväl kyrkans prövning som kandidatens egen prövning. I den funktionen behöver praktiken delas upp på flera perioder för att ge utrymme för utveckling och personlig mognad under studietiden. Det är också av värde att kandidaten får möta olika handledare och får erfarenheter från olika slags församlingar. Dessutom skulle en sammanhängande praktiktid förlänga utbildningen.
Den aktuella frågan om förläggning av praktiken till terminstid kommenteras i betänkandet OUb 1985:2 med "Dock anser utskottet att praktiken inte bör förläggas endast till sommaren." I NUU 1986:4 understryks värdet av att någon del av den kyrkliga förpraktiken fullgörs under terminstid.
UTSKOTTET
Utskottet noterar att motionären önskar att den obligatoriska förpraktiken för studerande inom pastoral profil skulle ge akademiska poäng och därmed rätt till studiemedel under praktiktiden. Förpraktiken för blivande präster skall vara en handledd praktik i prästerliga arbetsuppgifter och ingår samtidigt som en viktig del i stiftens lämplighetsprövning. Den har en annan uppläggning och delvis annorlunda målsättning än den praktik som ingår i lärarutbildningen. Utskottet anser därför att någon förutsättning för att få räkna akademiska poäng på den obligatoriska förpraktiken, som den för närvarande är utformad, inte finns.
Ur kyrkans synvinkel är det bra om en del av förpraktiken är förlagd till församlingarnas mest aktiva verksamhetsperiod. Möjlighet att förlägga någon del av förpraktiken under terminstid finns om den studerande själv så önskar. För att erhålla studiemedel skall minst 30 poäng vara slutförda under ett läsår. Universiteten ger också ett antal sommarkurser med vissa möjligheter att läsa kurser inom teol.kand.studierna.Det medför emellertid en mycket tung press på de studerande att ålägga dem ett krav att förlägga någon del av praktiken under terminstid.
Frågan om eventuellt arvode under förpraktiken anser utskottet vara viktig framför allt ur jämlikhetssynpunkt. Det är önskvärt att samma villkor för arvodering gäller för samtliga studerande som utbildar sig inom någon av de fyra utbildningsprofilerna. En möjlighet är en eventuell framtida omfördelning av medel så att Svenska kyrkans grundkurs får bekostas med studiemedel och förpraktikmånaderna i stället finansieras med utbildningsstipendier. Utskottet anser att ansvaret för att lösa arvoderingsfrågan för närvarande bör ligga på stiften.
Frågorna om förpraktikens utformning, förläggning inom de fyra utbildningsprofilerna och dess finansiering bör särskilt uppmärksammas i samband med utvärderingen av hela utbildningsreformen.
HEMSTÄLLAN
Med hänvisning till det ovan anförda vill utskottet hemställa
att ombudsmötet avslår motion 1995:520
Sigtuna den 21 augusti 1995.
På utbildningsutskottet vägnar
Inga Mårtensson
Lena Bohman
Närvarande: Inga Mårtensson, ordf., Anna-Lena Weberup, Bengt Nilsson, Vanja Björsson, Carl-Henric Grenholm, Ingrid Emanuelson, Göran Wahlström, Solveig Eriksson, Sven Janson, Gunnar Strömbäck, Eva Thuresson, Kerstin Wikman, Lena Petersson, Monica Karlsson, Gunvor Joelsson.
Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.