Motion till kyrkomötet 1995:53

av Eskil Jinnegård m.fl.

med anledning av regeringens skrivelse 1995:1


Svenska kyrkan -- öppen folkkyrka

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Denna karaktär är viktig att bevara även för framtiden. Tre karaktärsdrag finns det särskild anledning att betona och slå vakt om:

1. Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk folkkyrka som vill nå ut med evangelium till alla. Den vill ge möjlighet till gudstjänst och församlingsgemenskap. Grundvalen för församlingsarbetet är Bibeln och kyrkolagen.

2. Församlingsorganisationen omfattar hela landet. Församlingarna är territoriella. Oavsett bostadsort och ekonomi ges alla möjligheter till gudstjänstliv och själavård i Svenska kyrkan.

3. Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad. Prästerlig ämbetsförvaltning kombineras med starkt lekmannainflytande i den kommunala självstyrelsens form.

Vår utgångspunkt är att dessa grundläggande förutsättningar skall bestå vilket bör ges regeringen till känna.

Principiella utgångspunkter

I skrivelsen redogör regeringen för utredningsarbetet kring kyrka--statfrågan. Vi noterar särskilt att regeringen visserligen redovisat den lokala remissopinionen men inte tagit hänsyn till viljan på den lokala kyrkliga nivån trots att denna sägs vara basen och grunden för kyrkans verksamhet.

Vår utgångspunkt liksom den övervägande majoriteten av Svenska kyrkans församlingar är att den kommunala statusen och beskattningsrätten bibehålls. Detta bör ges regeringen till känna.

Den rättsliga regleringen

Det viktigaste avsnittet i skrivelsen gäller den rättsliga regleringen för framtidens kyrka. Regeringen har föreslagit att den offentligrättsliga regleringen avskaffas och därmed upphör sambandet mellan kyrkan och staten. Detta innebär också en klar försvagning av demokratin och den lokala självstyrelsen.

Regeringen säger i avsnitt 4.1 "För det första är det inte möjligt att upprätthålla församlingarnas kommunstatus inom ramen för den konstitutionella lösning som vi har redovisat." Med en annan konstitutionell lösning kan kommunstatusen sålunda upprätthållas.

Vi föreslår att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att regeringsformens bestämmelser om kommuner bör utsträckas till att gälla även Svenska kyrkans församlingar. Därmed uppstår inte heller den tvekan som skrivelsen ger uttryck för när det gäller om offentlighetsprincipen kan tillämpas på Svenska kyrkans församlingar.

När det gäller den rättsliga regleringen i avsnitt 4.2 säger regeringen att den i huvudsak skall bygga på Kyrkoberedningens förslag till lag. Enligt vår uppfattning är denna alldeles för begränsad för att garantera församlingarna självständighet och ekonomi.

Vi föreslår att kyrkomötet uttalar att den nya lagen skall omfatta bestämmelser som i huvudsak motsvarar nuvarande femte avdelningen i kyrkolagen. I denna avdelning finns grunderna för församlingarnas självstyrelse och demokratiska uppbyggnad. Därutöver bör den viktiga demokratiska funktionen som allmänna val till kyrkliga organ lagregleras.

Sammanfattningsvis innebär detta att vi föreslår kyrkomötet att som sin mening ge regeringen till känna:

att den kommunala statusen bör utsträckas till att gälla även Svenska kyrkans församlingar

att regler därom införes i regeringsformen

att lagstiftningen om Svenska kyrkan byggs ut

att offentlighetsprincipen bibehålles.

Ekonomi och uppbörd

Med anledning av vad vi föreslagit ovan bör beskattningsrätten vara kvar enligt samma princip som för kommunalskatt. Det erfordras då inte några särlösningar för Svenska kyrkan vad gäller skatteregler och uppbörd.

Begravningsväsendet

Vad avser begravningsväsendet tillstyrker vi regeringens skrivelse med undantag att kommunerna inte skall svara för nyanläggningar av allmänna begravningsplatser. Detta bör ges regeringen till känna.

Den kyrkliga egendomen

Vi tillstyrker att den kyrkliga egendomen regleras genom lagstiftning. Därmed bibehåller församlingarna oförändrade bestämmelser beträffande äganderätten till sin egendom.

Vi avstyrker utredning angående övergångsbestämmelser för den kyrkokommunala egendomen eftersom vi föreslagit att kommunstatusen skall bibehållas.

Vi avstyrker permutationsregler för förenings- och stiftelseegendom.

Detta bör kyrkomötet ge regeringen till känna.

Genomförande

Under detta avsnitt redovisas ett stort antal utredningar som behöver genomföras för att relationerna mellan Svenska kyrkan och staten skall kunna upphöra år 2000. Vi anser det felaktigt att redan nu fatta ett principbeslut med så starka bindningar för framtiden när så många frågor inte är färdigutredda. Ingen kan i dag ta ansvar för effekterna av ett sådant beslut. Vi anser därför att de utredningar som erfordras kring begravningsväsendet och en förändrad kyrkolag med bibehållen kommunstatus där Svenska kyrkan får ett utökat ansvar för kyrkofond, utnämningar, domkapitel och ansvarsnämnd bör utföras innan principbeslut fattas.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att kyrkomötet avvisar regeringens förslag i RegSkr 1995:1,

2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållen kommunstatus och beskattningsrätt.

3. att kyrkomötet -- om skrivelsen inte i sin helhet avvisas --

a) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de grundläggande förutsättningarna för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om församlingarnas syn på kommunstatus och beskattningsrätt,

c) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den kommande kyrkolagens utformning,

d) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ekonomi och uppbörd,

e) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om begravningsväsendet,

f) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den kyrkliga egendomen.

Fristad den 19 juli 1995

Eskil Jinnegård

Juhani Rantanen Ruth Hallenius

Ulla Fransson Gudrun Carlsson

Ingemar Öberg Henry Svensson