Fler har en dator
Sant är samtidigt att alltfler anställda i Svenska kyrkan har tillgång till dator på arbetsplatsen eller i bostaden. Att ett betydande antal förtroendevalda och fritidsverksamma har dator på arbetet eller i bostaden. Faktum är att upp emot 20% av hushållen idag har tillgång till en persondator.
Faktiska förhållandet är att datorer har blivit relativt sett billigare, mer lättanvända och att datorer blir en alltmer inegrerad del av vardagen. Jämför med telefonen, bilen, etc.
Det tycks som den kyrkliga datoriseringen redan tagit sig nya vägar. Och att de inte i första hand går via pastorsexpeditionen. Det kommer att krävas särskilda insatser för att pastorsexpeditionen och de som arbetar där ska bli en aktiv del av det kyrkliga datanät som kommer att växa fram inom de närmaste åren.
Mer än MEMO
Datakommunikation introducerades i Svenska kyrkan i större skala vid införandet av den datoriserade kyrkobokföringen 1991. Med valet att avisera kyrkobokföringsuppgifter med hjälp av MEMO följde ett elektroniskt posthanteringssystem som redan då var väl inarbetat i ett antal svenska storföretag. Tyvärr har de gångna åren inte gett mer än enstaka exempel på hur medarbetare inom Svenska kyrkan konsekvent och effektivt använt tekniken i sin verksamhet. Orskerna till att MEMO inte kommit att bli brukat är flera.
För få medarbetare i kyrkan - anställda och fritidsverksamma - har hittills haft tillgång till en dator med möjlighet att koppla upp sig för kommunikation. Den kyrkliga datautbildningen har varit begränsad och bara i liten utsträckning uppmuntrat till datakommunikation. MEMO har av många uppfattats som svårt att använda.
Mindre än hälften av pastorat valde att skaffa den den extra brevlåda som krävs för att sända egen elektronsik post. Det innebar att man valde bort möjligheten att initiativ till kommunikation och föra dialog. Man nöjde sig med att bara ta emot information från någon annan.
Det finns anledning att reflektera över varför den del av datoriseringen som syftar till kommunikation mellan människor i olika delar av Svenska kyrkan inte haft någon större framgång hitills, samtidigt som det finns en bred enighet vikten av att olika delar av kyrkan samverkar och betjänar varandra.
Behovet av dubbelriktad information mellan grupper och enskilda inom Svenska kyrkan kommer att öka. För de informationsansvariga innebär det förnyade utmaningar att finna former och välja lösningar för att svara mot behoven.
Jämlik kommunikation är ett mål
Kostnaderna för informationshanteringen är inte försumbar. Det kostar att samla in, sortera och förädla information. Det kostar att lagra den och det kostar att leverera den till mottagarna. Den kyrkliga kommunikationen har många målgrupper. Svenska kyrkan ska med sin landsomfattande, lokalt baserade struktur och sin demokratiska organisation möta stora krav på informationsgivning både på bredden och djupet. Många är involverade i de processer som ska svara mot dessa krav. Men resurserna är inte tillräckligt jämlikt fördelade. Vissa grupper får ett överskott på information till höga kostnader. Information som de tyvärr inte alltid uppskattar eller ens efterfrågar. Andra grupper saknar tillgång till den information de skulle behöva och har ibland inte ens har kunskap om vad de borde efterfråga. Det här måste uppmärksammas när kommunikation med datorers hjälp nu ska prövas.
För lite kan kännas för mycket
Den samlade informationsmängden kommer att öka. Och det gäller då att bemöta många människor upplevelse att nära dränkas i informationsfloden och deras önska är att slippa "alla papper". Samtidigt som många känner sig besvärande är det många (ibland människor som också tillhör den förra gruppen) efterfrågar ännu mer information. Men två till synes motstridiga önskemål kan hanteras genom att mindre andel av informationen sänds ut opåkallad och mer information samlas i databaser som görs tillgängliga för de informationssökande. Genom fortbildning och en konsekvent tillämpning kommer alltfler att kunna ta ansvar för att skaffa sig den information de behöver för att lösa sina uppgifter i kyrkan.
För att möta såväl behovet av dubbelriktad information som mättnad och hunger efter information samt av ekonomsiska skäl nå en effektivare och rationellare informationshantering är det nödvändigt att komplettera de kända och beprövade informationskanalerna med nya. De nya kanalerna finns inom fältet elektronisk kommunikation: elektroniks post, elektroniska anslagstavlor, elektroniska konferenser och databaser med sökbar information.
Datorer sparar inte alltid automatiskt
En datorisering innebär inte automatiskt att alla papper försvinner. Papper försvinner av andra orsaker. De kommer bort eller en grupp människor bestämmer sig för att bli mer precisa och strukturerade i sin informationsbehandling. Men det stämmer att datorer kan vara ett hjälpmedel om man vill minska ned på pappersmängden.
Datoriseringen sparar tid och resor. En hel del kommunikation kan ske elektroniskt. Men absolut inte all. Vad datakommunikationen erbjuder är ytterligare ett alternativ sätt att kommunicera. Vid datakommunikation ökar antalet kontakter och människor får kontakt med nya människor som man vill träffa och umgås med. Den totala tiden vi använder för att mötas kommer sannolikt inte att minska. Men vi kan möta fler och förändra våra umgängesformer.
Datakommunikation ökar volymen av den information som blir tillgänglig. Mer information kommer att tillgänglig för fler. Men om den tillgängliga informationen inte är sorterad eller inte är relevant för mottagaren, då har det inte skett någon förbättring.
Datakommunikation medger manipulation. Man dränka mottagaren i information. Man kan ljuga på ett sätt som mottagaren har svårt att upptäcka.
Ekumentet
Hösten 1994 bestämde sig Svenska Kyrkans Information för ett projekt i syfte att pröva datakommunikation i Svenska kyrkan och med kyrkans omvärld. Under några veckor kartlades marknaden och de organisationer som redan kommit igång med datakommunikation kontaktades. I början av 1995 inbjöd Svenska Kyrkans Information ett 70-tal personer, hälften kvinnor, att delta i ett försök i en så kallad BBS, med möjlighet att sända elektronisk post, delta i elektroniska konferenser och söka information i en databas. Försöksverksamheten var ekumenisk tillsammans med Svenska Missionsförbundet, DKSN och Frikyrkliga studieförbundet.
När projektet utvärderades i maj var den helt övervägande delen av användarna positiva.
25 användare svarade på en mindre enkät. 23 hade använt BBS i jobbet, 21 hade sänt elektronisk post och 24 hade tittade i konferenser. 21 hade sökt i databas.
Med stöd av vårens positiva erfarenheter har nu ett antal samfund och kyrkliga organisationer kommit överens om att från hösten 1995 och ett år framåt koppla sig samman i ett nät av BBS:er.
Svenska kyrkans BBS
För Svenska kyrkans del behövs därför en egen BBS som kan länkas till de andra. Därför kommer den rikskyrkliga stiftelsen tillsammans med Pastoratsförbundet bedriva ett projekt med start i september och som ska pågå tolv månader framåt.
Projektidén förankrad i Svenska Kyrkans IT-grupp och är inte ett ställningstagande inför ett kommande beslut om Svenska kyrkans övergripande datakommunikationsstrategi. Däremot ser IT-gruppen fram emot de erfarenheter som projektet ska ge. IT-gruppen kommer själva bli en av användagrupperna i BBS:en. Med en egen elektronisk konferens och med möjlighet att ta emot elektroniska brev från dem som vill höra av sig till gruppen.
Förutom huvudmännen är förhoppningen att ytterligare kyrkliga organisationer ska knytas till projektet, som Svenska kyrkans utbildningscentrum, Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Kyrkliga Studieförbund och Kvinnor i Svenska kyrkan. Till projektplanen hör att inbjuda stiften att medverka i projektet, liksom enskilda församlingar.
Det här är vad Svenska kyrkans BBS kommer att innehålla för funktioner:
* elektronisk post
* elektroniska anslagstavlor
* elektroniska konferenser
* elektroniska databaser
* överföring av dokument och andra filer
I projektplanen ingår också att testa att vidarebefordran av elektroniska meddelanden till andra system, t ex MEMO, Internet. Med hjälp av en BBS kan man klara av beställnings- och bokningsverksamhet. I mån av tid och kraft kommer också den funktionen att prövas.
Svenska kyrkans BBS ska i första hand hantera rikskyrklig information till grupper inom kyrkan, för att stödja informations- och erfarenhetsutbyte mellan kyrkoarbetare. Möjligheten finns för de kyrkliga riksorganen och stift att förmedla sin information och kommunicera med grupper och enskilda. Dessa kan omvänt informera dem som finns i den rikskyrkliga verksamheten och stiftsarbetet. Projektet ska uppmuntra till användning av BBS:en i styrelser, projekt eller andra utsedda grupper. Meningen är att visst utbildningsstöd ska ingå. Man kan tänka sig att det under året blir ett moment i flera kyrkliga fortbildningar att indroducera datakommunikation. De ansvariga för projektet ska kunna ta initiativ till ämnesvisa debatter i BBS:en.
Kyrkomötet på Internet
Med sikte på kommande kyrkomöten pågår under detta kyrkomöte ett försök med att göra hela kyrkomötestrycket och annan information om mötet tillgängligt via dator. Med hjälp av en presentationsteknik som är vanlig på Internet - det världsomspännande nätet av datorer som fått så stor uppmärksamhet under senar tid - samlas informationen på ett användavänligt sätt. På så kallade Web-sidor kan den som vill följa kyrkomötet klicka sig fram mellan skrivelser, motioner, betänkanden m.m. på ett mer intuitivt sätt än med hjälp av orden på papper. I år är informationen bara tillgänglig inom det nät med ca 70 datorer som upprättats speciellt för kyrkomötet. Men redan nästa år skulle det vara möjligt att låta dem som finns hemma i församling och stift att följa kyrkomötets arbete inför själva sammanträdet, under dagarna i Sigtuna och ta del i uppföljningen. Med en egen elektronisk postadress skulle varaje ombud kunna kontaktas av den som vill kommentera en motion eller annat ärende i mötet. Och ombuden skulle i sin tur kunna kontakta källor till information som skulle underlätta utskottsarbete och behandlingen i plenum. Även för de medier som vill följa kyrkomötet skulle den nya tekniken kunna underlätta. Sedan valet 1994 har nästan alla tidningsredaktioner anslutna till Internet och skulle själva kunna se igenom handlingarna och "tanka hem" vad man behöver i redaktionens datorer för att bearbetning och artikelskrivning. Då skulle färre papper behöva sändas från Presscentret ut över landet och för de lokaltidningar som idag av ekonomiska skäl begränsar sin bevakning av de kyrkliga frågorna skulle tröskeln sänkas.
Framöver skulle kyrkomötets ombud kunna kommunicera mera också mellan kyrkomötesveckorna. Handlingar skulle kunna sändas ut och utskottsarbetet inledas redan innan man samlas. Presidiet och sekretariat och utskottssekreterare skulle kunna stå i dialog med ombuden på ett helt annat sätt än idag före och efter mötena. Väljarna skulle kunna följa sina ombud, med uppmuntrande ord och utmaningar.
Några församlingar har redan idag Internet-anslutning och i något fall prövar man med egen Web-sida. Vi ser fram emot att samordna församlingars, stifts och andra kyrkliga organisationer. En av fördelarna med att erbjuda information med hjälp av Internet och presenterade som Web-sidor är att många kan bidra med sin del av informationen och att data inte behöver lagras bara på ett ställe.
Tekniken med Web-sidor lämpar sig väl för intern information, vilket det är meningen att visa med försöket under årets kyrkomöte. Flera företag i Sverige och i andra länder infomerar sin personal och sina kunder via Web-sidor. Det finns planer på att testa i Kyrkans Hus i Uppsala.
Kyrkor och kyrkliga organisationer världen finns redan representerade med sina Web-sidor som kan nås med hjälp av Internet. Kyrkornas Världsråd, den anglikanska kyrkan, Vatikanen, den koptiska kyrkan, olika länders bibelsällskap är exempel. De evangelikala kyrkorna som dominerat tv-mediet är inte alls så framträdande på Internet. Det kan bero på att Internet hittills främst använts av universitet, deras lärare och studenter, och att de låga kostnaderna för spridning av information inte utestängt de mindre bemedlade kyrkorna. Publicering på Internet kräver inte heller den topstyrda organisation som måste till för att dra in pengar till dyr television.