Bilaga 1. Uppföljning av rambudget 2008
Inledning
Hösten 2007 behandlade kyrkomötet mål- och rambudget för den nationella nivån för åren 2008–2010. Det första året i planperioden avrapporteras till 2009 års kyrkomöte genom årsredovisningen för 2008. Då denna är ett officiellt dokument som används i publika sammanhang och delges andra intressenter än kyrkomötet finns i den ingen uttrycklig jämförelse mot rambudgeten. I följande rapport redovisas utfallet för året i relation till de begrepp som behandlades av 2007 års kyrkomöte.
Sammanfattning
Årets nettoresultat har varit kraftig sämre, -971 miljoner kronor, än planerat i rambudgeten. Avvikelsen beror helt på att värdepappersportföljen, som värderas till marknadsvärde, sjunkit i värde. Det som skulle kunna rubriceras som ett driftsresultat, raden Res. före finansförv. i tabellen nedan, har däremot varit 104 miljoner kronor bättre än rambudget.
Allmän utjämningsavgift
Inkomsten från allmän utjämningsavgift har i stort sett motsvarat rambudget, med en avvikelse om endast +2 miljoner kronor. Tillväxten av avgiftsunderlaget har varit 2,4 procent, vilket avspeglar den förbättrade konjunkturen och sysselsättningen två år tidigare.
* Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lämnar som stöd för kommuners och landstings planering prognoser över utvecklingen av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.
** Justeringen av SKL:s prognos görs för att ta hänsyn till effekten av minskande antal tillhöriga.
Det kan nämnas att den nationella nivån är mindre påverkad av avgiftsunderlagets förändring än församlingar och stift. De senares kyrkoavgiftsintäkter påverkas även av slutavräkningen, vars storlek varierar kraftigt och förstärker både uppgångar och nedgångar.
Generell utjämning
Den generella utjämningen ökade inte i omfattning så mycket som antogs i rambudgeten. Förbättringen av medelinkomsterna skedde relativt jämnt över landet, vilket gjorde att inkomstutjämningen steg långsammare än beräknat. Genom att kostnadsutvecklingen i församlingarna bromsat upp blev tillväxten i kyrkounderhålls- och tillhörighetskomponenterna också långsammare.
Individuell utjämning
Kostnaderna för den individuella utjämningen har varit 58 miljoner kronor lägre än planerat. Det är främst följden av hög utdelning från prästlönetillgångarnas förvaltning, där hälften utgår som särskild utjämningsavgift och betalas till stiften. Beloppet avräknas från det stiftsbidrag som stiftet beviljats av den nationella nivån. Den totala utdelningen från prästlönetillgångarna uppgick till 559 miljoner kronor, det högsta beloppet under 2000-talet.
Fem extra utjämningsbidrag, samtliga avseende indelningsförändringar, har betalats ut.
Nationell finansiering
Nationell finansiering är den nettokostnad som behöver finansieras sedan den nationella nivåns externa intäkter räknats av, som visas i följande tabell:
Intäkterna från kollekter och gåvor har varit lägre än ram, trots mycket höga testamentsgåvor under året. Den nedgång i gåvor och kollekter i övrigt som skedde under 2007 har fortsatt och förstärkts under året. Under året övergick den internationella avdelningen från att samla in under begreppen Lutherhjälpen och SKM till begreppet Hela Världen – Svenska kyrkans internationella arbete. I avvaktan på att den nya benämningen skulle fastställas har de utåtriktade aktiviteterna hållits tillbaka. Samtidigt tar det också tid innan den nya benämningen etablerats hos givarna.
Sidabidragen har varit något lägre än beräknat genom att katastrofinsatser inte gått upp till ram. Av samma skäl är posten Övrigt låg, då här i ramen ingick tänkt alternativ finansiering av katastrofappeller. Under året har för första gången EU-finansiering erhållits till katastrofinsatser.
Kyrkoantikvarisk ersättning redovisas med förbrukat belopp. Från staten har erhållits 395 miljoner kronor. Av hittills från Kulturdepartementet erhållna 1 435 miljoner kronor har 1 240 miljoner förbrukats, eller 86 procent.
Kostnaderna har varit låga genom att kyrkoantikvarisk ersättning inte nått upp till budget, genom att katastrofinsatser varit lägre än planerat samt på att en rad andra poster kostat mindre än budgeterat.
Sedan rambudgeten lades har kansliet omorganiserats och rambudgetens belopp har fördelats mellan de nya avdelningarna. Avvikelserna per avdelning framgår av följande tabell:
Ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat: Behovet av nationell finansiering har varit lägre än planerat genom att 19 miljoner kronor återbetalats på den helt avskrivna fordran på Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna. Dessutom har användning av förfogandemedel varit lågt.
Avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar: Låga kostnader inom utbildningsområdet genom att utbildningar inte kunnat genomföras i planerad omfattning.
Internationella avdelningen och utlandskyrkan: Se särskilda avsnitt längre fram.
Informationsavdelningen: Högre personal- och kanslikostnader till följd av omställningsåtgärder samt högre kostnader för samordning av telefonkatalogsannonsering. Nedprioriteringar har gjorts inom flera områden för att så långt som möjligt kompensera de högre kostnaderna, vilket inte varit möjligt fullt ut då det tagit tid att ställa om verksamheten.
Kyrkorättsavdelningen: Ett antal reserver för utvecklingsarbete inom IT har kunnat lösas upp sedan överenskommelser skett med leverantörer.
Ekonomi- och finansavdelningen: En rad avvikelser har bidragit, bland annat flera vakanser i samband med personalavgångar och svårigheter att nå rätt sökandeprofil. Drift och utveckling av de gemensamma IT-systemen har blivit billigare än beräknat. Intäkterna från fakturering inom ramen för den gemensamma IT-plattformen har varit oväntat höga, bland annat till följd av ökat antal användare.
Personalavdelningen: Överskottet beror främst på några för kansliet generella budgetar där utfall redovisas på respektive avdelning. I övrigt har kostnaden för arbetsmiljöarbete varit väsentligt lägre än budgeterat tack vare en omförhandling med leverantören.
Utlandskyrkan
Uttag ur Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet har varit högre än budgeterat, genom högre underhållskostnader om 5 miljoner kronor. Samtidigt har även övriga kostnader varit höga och insamlingsresultatet lågt, varför mer nationell finansiering behövt tillföras.
Internationella avdelningen
I rambudgeten planerades att 53 miljoner kronor av destinerade medel skulle förbrukas under året. Lägre kostnader och i vissa fall högre intäkter har gjort att behov av destinerade medel blivit 38 miljoner kronor lägre. De lägre kostnaderna är följden av att vissa projekt blivit försenade eller inte kunnat genomföras, att finansiering till katastrofinsatser inte funnits och på att flera av kansliet drivna projekt blivit billigare än beräknat. Den mindre omfattningen på katastrofinsatserna är också bakgrunden till avvikelsen för Sidabidrag och övriga intäkter. Intäkterna från testamenten har varit mycket höga och i stort sett kompenserat för låga gåvor och kollekter i övrigt. Finansnetto, ingår i posten Övrigt, har varit bättre än beräknat till följd av högt ränteläge.
Slutligen har 5 miljoner kronor i extra nationell finansiering tillförts som stöd till lanseringen av den nya benämningen Hela Världen – Svenska kyrkans internationella arbete.
Förutom vad som ovan redovisats finns inom avdelningen ansvar för Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI). Kostnader och behov av nationell finansiering har ungefär motsvarat budget, dock har inte planerat fastighetsunderhåll genomförts. Nationell finansiering har varit 2,5 miljoner kronor.
Finansförvaltningen
Finansförvaltningen redovisar ett nettoresultat om -796 miljoner kronor efter kostnader. Kapitalförvaltningens avkastning under året har varit -16,8 procent, vilket motsvarar jämförelseindex.
Det goda resultatet för likviditetsförvaltningen beror på höga ränteintäkter från placering av den nationella nivåns likviditet och på en fördelaktig valutasäkring. Kostnaderna har varit låga genom att förvaltararvodena är kopplade till värdepappersportföljens marknadsvärde som har sjunkit med 1 056 miljoner kronor i förhållande till rambudget.
Eget kapital
Eget kapital har sjunkit till 4 345 miljoner kronor som följd av minskade värden på värdepappersportföljen och utbetalning av 200 miljoner kronor i församlingsbidrag.
Kyrkomötet2008 fastställde ett målkapital om 4 miljarder kronor. Kapitalet vid årsskiftet ligger trots nedgången under året 345 miljoner kronor över målnivån.
Destinerade medel
Destinerade medel vid årsskiftet ligger väsentligt högre än i ram. Det beror på att låga kostnader i det internationella arbetet gjort att förbrukningen blev lägre än beräknat. Under 2007 tillfördes utlandskyrkan 24 miljoner kronor från Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet för inköp av en kyrka i Bryssel, vilket inte var beaktat när ramen lades. Minskningen under posten STI beror på att värdepappren i fonden för finansiering av en professur vid STI sjunkit.
Kostnader
Kostnaderna har varit 263 miljoner kronor lägre än den ram som kyrkomötet fastställde. Orsaken är framför allt att förbrukningen av kyrkoantikvarisk ersättning har varit låg, att stiftsbidragen kostat mindre och att katastrofinsatserna varit lägre än beräknat. Men även på flera andra punkter har kostnaderna varit lägre än planerat.
Investeringar
De totala investeringarna ligger ungefär på den planerade nivån. Investeringar i Bryssel avser ombyggnation av den inköpta kyrkofastigheten. En planerad försäljning av en del av tomten hann inte genomföras under 2008.
Personal
Rambudgeten räknade med 332 Sverigeanställda och 165 utlandsanställda. Utfallet blev 315 Sverigeanställda och 164 utlandsanställda.
Personalomsättningen för Sverigeanställda har varit 7,8 (5,5) procent. Sjukfrånvaron har varit 3,2 (4,3) procent.
Bilaga 2. Redogörelse för behandlingen av kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden
Kyrkostyrelsen lämnar i det följande en redogörelse för behandlingen av kyrkomötets och tidigare ombudsmötets ärenden. Alla fortfarande öppna ärenden samt ärenden som avslutats efter kyrkomötet 2008 redovisas, även de ärenden som överlämnats till någon nämnd för handläggning. Detta är ett uttryck för Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå och avser att skapa en samlad överblick.
För varje ärende redovisas kyrkomötets respektive ombudsmötets uppdrag i sammanfattning, vad som skett eller planerats i ärendets handläggning samt om skrivelsen fortfarande är under behandling eller avslutats sedan föregående redogörelse lämnades.
Följande är vägledande för när en skrivelse anges som slutbehandlad eller inte. En skrivelse är i första hand slutbehandlad när resultatet av vad kyrkomötet begärt finns och i förekommande fall lagts fram för kyrkomötet. Exempel på detta är när kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen ska återkomma med ett utarbetat förslag i någon fråga. Skrivelsen är slutbehandlad när Kyrkostyrelsens förslag läggs fram för kyrkomötet.
Kyrkostyrelsen betraktar även en skrivelse som slutbehandlad när det uppdrag kyrkomötet gett är omhändertaget i ett sammanhang som i sin tur har i uppdrag att göra en redovisning. Ett exempel är när kyrkomötet begär att Kyrkostyrelsen ska tillsätta en utredning i en viss fråga. Då anses skrivelsen slutbehandlad i och med att utredningen tillsatts. Kyrkomötetkommer då i en framtid att få ta del av utredningens betänkande samt av eventuella förslag från Kyrkostyrelsen med anledning av den.
Skrivelser där kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen något till känna är i regel avslutad när Kyrkostyrelsen tagit del av kyrkomötets synpunkter och fört dem vidare till aktuell avdelning på den nationella nivån. Eftersom denna typ av skrivelser inte innebär något uttalat uppdrag och de konsekvenser som de kan medföra inte är budgetprövade i kyrkomötets budgetutskott måste Kyrkostyrelsen anses ha frihet att själv prioritera bland uppdragen. Detta innebär att en sådan skrivelse inte återrapporteras till kyrkomötet, men kan återspeglas i den årliga redovisningen eller andra skrivelser till kyrkomötet.
KmSkr 2008:1 med G 2008:6 Nyöversättning av trosbekännelserna
Kyrkomötethar med anledning av ett under överläggningen framlagt förslag beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till nyöversättningar av trosbekännelserna.
Kyrkostyrelsens förslag läggs fram till kyrkomötet i skrivelsen KsSkr 2009:4 Nyöversättning av trosbekännelserna.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:2 med O 2008:2 Icke-territoriella församlingar
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utfärda bestämmelser om ändringar i 35 kap. 5 § första stycket i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen fick dessutom i uppdrag att tillsätta en utredning med uppgift att föreslå organisatoriska former för Svenska kyrkans arbete på andra språk än svenska.
Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2008:4 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och träder i kraft den 1 januari 2010. Bestämmelsen rör rätten att tillhöra Finska församlingen i Stockholm.
Den av kyrkomötet beslutade utredningen kommer att påbörjas först när Kyrkostyrelsen fastställt Policydokumentet för Svenska kyrkans arbete på andra språk än svenska och dess konsekvenser kan beaktas. Organisationsutredningen beräknas starta tidigast hösten 2010.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2008:7 med O 2008:6 Kyrkvärdar
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till ändring i kyrkoordningen så att det blir möjligt för ett kyrkoråd att också kunna välja någon till kyrkvärd som inte bor inom församlingens gräns.
Kyrkokansliet har utarbetat ett förslag om valbarhet för uppdraget som kyrkvärd. Förslaget har skickats på remiss till stift och församlingar. Kyrkostyrelsens förslag läggs fram till kyrkomötet i skrivelsen KsSkr 2009:3 Ändringar i kyrkoordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:8 med O 2008:9 Valfrågor
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att återkomma till kyrkomötet 2009 med förslag om ändring i kyrkoordningen så att vid val till stiftsfullmäktige ska gälla att valbarheten ska vara inskränkt till valkretsen.
Kyrkokansliet har utarbetat ett förslag om inskränkt valbarhet vid val till stiftsfullmäktige som skickats på remiss till stift och församlingar. Kyrkostyrelsens förslag läggs fram till kyrkomötet i skrivelsen KsSkr 2009:3 Ändringar i kyrkoordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:12 med Eu 2008:1 Utvisningshotade flyktingar
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att i samarbete med andra organisationer intensifiera arbetet för att flyktingar från krigsdrabbade länder, och länder vars säkerhet bedöms som osäker, ska få stanna i Sverige.
Arbetet för människor på flykt och arbetet med asylfrågor har en hög prioritet för Kyrkostyrelsen. Svenska kyrkan har under flera år samarbetat med Sveriges kristna råd i dessa frågor och samarbetet har breddats och fördjupats genom åren. För att särskilt intensifiera frågan om skydd för människor på flykt och situationen för utvisningshotade flyktingar i Sverige har ett projekt i samarbete med Sveriges kristna råd inletts under våren 2009. Projektet handlar om att aktualisera hur den nya utlänningslagen som infördes 2006 fungerar i praktiken. Detta sker genom att de erfarenheter som finns i mötet med enskilda flyktingar inom kyrkorna lyfts fram. Barnens situation kommer att särskilt uppmärksammas. Ett material sammanställs och presenteras mot årsskiftet och Svenska kyrkan får tillsammans med andra kyrkor möjlighet att uppträda som en seriös granskare av hur en ny lag fungerar och lyfta fram behov av lagföränd-ringar.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:13 med EE 2008:3 Clearing
Kyrkomötethar beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att beakta utskottets synpunkter om konfirmationsersättning och clearing vid begravningsgudstjänster i den planerade utredningen om clearingsystemet.
Frågorna behandlas i Utredningen om clearing av kyrkliga handlingar som enligt direktiven förväntas bli klar till den 1 oktober 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:14 med EE 2008:5 Övertaliga kyrkor och andra fastigheter
Kyrkomötethar med anledning av en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att följa pågående arbete om kyrkobyggnadernas användning och förvaltning med inriktning på att skapa lösningar för hur s.k. övertaliga kyrkobyggnader ska förvaltas på ett sätt som tillgodoser kulturella värden och ger betryggande ekonomiska förutsättningar.
Under perioden 2000–2008 har tio av Svenska kyrkans 2 932 skyddade kyrkobyggnader tagits ur bruk och förvaltas inte längre av Svenska kyrkan. Det kyrkliga kulturarvet är således nästan helt intakt i jämförelse med antal skyddade kyrkor år 2000.
Inom projektet Differentierad användning och förvaltning av kyrkobygg-nader som bedrivits på kyrkokansliet har frågorna om kyrkornas användning och förvaltning problematiserats utifrån en mängd aspekter. Ett delprojekt handlar om kostnader, användning och förvaltande och man kan konstatera att minskad användning inte självklart innebär minskade kostnader eftersom andra kostnader som exempelvis tillsyn av platsen tenderar att öka. Ett annat delprojekt handlar om människors attityder till kyrkobyggnaderna. Detta undersöktes i 2007 års Kyrkobyggnadsundersökning som genomfördes av kyrkokansliet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Undersökningen bekräftade att kyrkomiljöerna är av stor betydelse för en klar majoritet av landets befolkning.
Vidare har kyrkokansliet tagit fram boken Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan (Verbum 2008). I ett särskilt avsnitt behandlas frågor om att förändra användningen av en kyrkobyggnad så att fler funktioner ryms i rummet. Här ges även juridiska och tekniska råd vad avser förändrat bruk och förvaltande.
Kyrkorummens mångbruk varierar över landet och generellt kan konstateras att kyrkobesök förutom gudstjänstbruk omfattar t.ex. kulturbruk, undervisningsbruk, diakonibruk, samtalsbruk (såsom själavårdande samtal) och mötesbruk.
Ytterligare kartläggning och teologisk analys av bruk som förekommer i kyrkorna behöver göras. Begrepp som ”övertalig” och ”underutnyttjad” behöver diskuteras ytterligare – inte minst ur aspekten för vem en kyrka är övertalig. Principer för varsam anpassning av kyrkoanläggningar och kyrkorum till nya funktioner och ändamål behöver utvecklas ytterligare utan att kyrkornas grundkaraktär förvanskas.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:15 med EE 2008:8 Solenergi
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att finna former för att främja solenergi i kyrkobyggnader och möjliggöra solceller på kyrktak.
Svenska kyrkan samarbetar med olika nationella aktörer inom energiområdet. Ett sådant samarbete sker med Statens energimyndighet (STEM) i projektet Spara och bevara och som avser forskning om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och hur man kan hantera byggnader och inventarier på ett varsamt sätt. Svenska kyrkan följer den omfattande forskningsutveckling och kunskapsuppbyggnad som sker inom området.
En konkret teknikutveckling handlar om att det framöver kommer att finnas en form av tunn genomskinlig film som kan appliceras på byggnader och fönster för att fånga solenergi. Detta skulle i en framtid göra det möjligt att ha solfångare på kulturhistoriska byggnader, utan att exteriören behöver påverkas i någon nämnvärd utsträckning. Vid Sveriges Energiting i mars 2009, anordnat av Statens Energimyndighet och Elsäkerhetsverket och där Svenska kyrkan deltog, handlade ett flertal seminarier om solenergisystem. Forskningen pekar på att det finns en stor potential för att kunna lösa även uppvärmning av kulturhistoriska byggnader bl.a. genom att ha solfångaren på annan byggnad i närheten och få värmen levererad genom en närvärmecentral.
Vid Svenska kyrkans symposium Interfaith Climate Summit i november 2008 berättades vid ett av seminarierna om den forskning som bedrivs och den kunskapsutveckling som sker inom området. Kyrkokansliet har tagit fram boken Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan (Verbum 2008) som ger råd om bland annat solvärme.
Ett samarbete pågår med Föreningen Etik och Energi som samarbetar med ett flertal församlingar och samfälligheter inom Svenska kyrkan. I Karlstads och Härnösands stift, har inventeringar genomförts och förslag på energieffektiviseringar tagits fram. I flera av de övriga stiften har man även påbörjat och kommit olika långt med ett sådant effektiviseringsarbete.
Under 2009 erbjuds stiften att delta i en riksomfattande utbildningssatsning för inventering av nuvarande energislag och energiåtgång med förslag på energieffektivisering vad gäller främst kulturhistoriskt intressanta kyrkobyggnader, men även övrigt byggnadsbestånd. Kyrkokansliet samarbetar i detta utbildningsarbete med miljösamordnarna, stiftsantikvarierna och stiftsingenjörerna, Studieförbundet Sensus, Föreningen Etik och Energi samt Högskolan på Gotland.
Samtal har initierats med Riksantikvarieämbetet för att tillsammans finna vägar för att använda ny energiteknik samtidigt som kulturarvshänsyn kan beaktas.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2008:16 med EE 2008:9 Extra utjämningsbidrag
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om det extra utjämningsbidraget kan tas bort ur utjämningssystemet.
Kyrkostyrelsen har beslutat att det extra utjämningsbidraget ska finnas kvar. Förslaget läggs fram till kyrkomötet i skrivelsen KsSkr 2009:1 Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2010—2012.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:17 med EE 2008:10 Prästlönetillgångar i Västerås stift
Kyrkomötethar beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att återkomma till 2009 års kyrkomöte med förslag till ändring i kyrkoordningen avseende tillsyn av stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna.
Kyrkokansliet har utarbetat ett förslag om tillsyn av stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna som skickats på remiss till stift och församlingar. Kyrko-styrelsens förslag läggs fram till kyrkomötet i skrivelsen KsSkr 2009:3 Ändringar i kyrkoordningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:18 med K 2008:1 Ändringar i kyrkoordningen
Kyrkomötethar med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2008:4 beslutat om ändringar i 13, 33, 37, 38, 42, 47 och 51 kap. i kyrkoordningen.
Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2008:5 Kyrkmötets beslut om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och trädde i kraft den 1 januari 2009 med undantag av bestämmelsen i 51 kap vilken trädde i kraft omedelbart när kyrkomötet fattade sitt beslut i oktober 2008. Ändringarna innebar ändrade bestämmelser rörande biskopsmötet, kyrkans förtroendevalda, ändringar i indelningen, direkta val, avgifter och uppbörd ekonomisk förvaltning för församlingar och samfälligheter och ekonomisk förvaltning för den nationella nivån.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:20 med Kl 2008:3 Produktionsstöd till Stora Julhandboken
Kyrkomötethar med anledning av ett förslag som lades fram under överläggningen beslutat att uttala sitt stöd för julprojektet och Kyrkostyrelsen fick i uppdrag att undersöka på vilket sätt de kunde stötta projektet.
Verbum har fortsatt arbetet med utformningen av projektet Strålande Jul, som tagit upp idéerna från vad som diskuterats i kyrkomötet. Kyrkostyrelsen har beslutat att stödja projektet. Förslaget läggs fram till kyrkomötet i skrivelsen KsSkr 2009:1 Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2010—2012.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:21 med Kl 2008: 11 Kyrkans undervisning
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att anta en nationell handlingsplan med utvärderingsbara kvalitativa och kvantitativa mål för Svenska kyrkans konfirmandarbete.
Frågan bereds på kyrkokansliet inom ramen för det avdelningsövergripande programmet Barn och unga 0-18 år och arbetet kommer att ske i samarbete med stiften. Handlingsplanen kommer att utarbetas i relation till Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet som antogs 2007.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2008:22 med Kl 2008:12 Inomkyrklig reflektion om vår folkkyrka
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att initiera reflekterande, kompetenshöjande och identitetsstärkande samtal inom Svenska kyrkan om innebörden av att vara folkkyrka i vår tid.
Ärendet har överlämnats till kyrkokansliet att påbörjas under 2009 inom ramen för befintliga resurser. Huvudansvaret ligger på sekretariatet för teologi och ekumenik men även andra delar av kansliet är involverade i beredningen. Planläggningen inleds i juni 2009.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2008:23 med Kl 2008:13 Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att sammanställa och lyfta fram de erfarenheter som finns i stift och församlingar av landsbygdsarbete.
I mars 2009 genomförde kyrkokansliet i samarbete med Härnösands stift ett seminarium, Landsbygden i framtidens kyrka, med målgruppen stiftskanslichefer och stiftsdirektorer. Seminariet samlade drygt 20 deltagare och innehöll både föredrag, samtal och reflektion.
Under våren och sommaren 2009 utarbetas en webbsida där erfarenheter av landsbygdsutveckling i Svenska kyrkan lyfts fram. Den kommer att publiceras på det nya intranätet så fort det är möjligt. Den kommer också att uppdateras kontinuerligt av kyrkokansliet i samarbete med stift och församlingar.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:24 med Kl 2008:14 Dansinitiativ inom Svenska kyrkan
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att kartlägga de grupper och verksamheter som inom Svenska kyrkan sysslar med dans.
Under våren 2009 har kyrkokansliet utarbetat en webbsida där dansverksamheten i Svenska kyrkan presenteras. Webbsidan är färdig för publicering i juni 2009 och kommer att ingå i det nya intranätet så fort det är möjligt. Det finns också en extern del för den bredare allmänheten. Webbsidan kommer att uppdateras kontinuerligt av kyrkokansliet i samarbete med stift och församlingar och de resurspersoner som finns inom denna verksamhet. I mars 2009 genomfördes i Uppsala ett nationellt arbetsseminarium Kroppen som ritens arena?. Seminariet handlade om helig dans och möjligheter till utveckling av dansen som metod i Svenska kyrkans verksamhet.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:25 med Kl 2008:15 Nationell samordning av kommunikation
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda hur Svenska kyrkan kan starta och sända regelbunden webb-tv.
Kyrkostyrelsen har överlämnat ärendet för beredning inom kyrkokansliet. Beredningen kommer att påbörjas under 2009.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2008:26 med Kl 2008:4 Inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda frågan om att inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris.
Under 2009 genomförs en utredning om förutsättningarna för att inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris. Kyrkostyrelsen kommer under hösten 2009 att ta ställning i frågan.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2008:27 med Kr 2008: 6 De ungas kyrkomöte
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen att till kyrkomötet 2010 föreslå former för ungas ökade delaktighet i Svenska kyrkan på nationell nivå t.ex. i anslutning till kyrkomötet.
Ärendet bereds inom kyrkokansliet inom ramen för det avdelningsövergripande programmet Barn och unga 0–18 år. I detta arbete samverkar kyrkokansliet med Svenska kyrkans unga och samtal förs om tänkbara former för större delaktighet. Exempel på frågor som bearbetas just nu är stöd till unga förstagångsväljare samt avtalet på nationell nivå med Svenska kyrkans unga. Förslag presenteras i sin helhet till kyrkomötet 2010.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2008:28 med B 2008:1 Rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2009–2011
Kyrkomötethar med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:1 fastställt inriktning, ramar och planeringsramar för verksamheten på nationell nivå för åren 2009–2011. Kyrkomötethar också beslutat ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att betala ut 200 miljoner kronor åren 2009 och 2010 till församlingar med egen ekonomi och till samfälligheter, att användas för strategiska insatser inom församlingarna.
Verksamhetsplan och detaljbudget för 2009 har fastställts av Kyrkostyrelsen i enlighet med kyrkomötets beslut.
Därutöver har kyrkomötet med anledning av två motioner beslutat att uppdra till Kyrkostyrelsen 1) att utreda konsekvenserna av att införa klimatkompensation vid alla flygresor för den nationella nivåns räkning, inklusive kyrkomötesledamöternas, samt återkomma med förslag på lösningar till kyrkomötet och 2) att utreda om grönt bokslut kan införas i Svenska kyrkans årsredovisning på den nationella nivån.
Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska den nationella nivåns klimatbelastning. Kyrkostyrelsen har fastställt minskningsmål för den nationella nivåns utsläpp av koldioxid till atmosfären till i genomsnitt 5 procent per år under 2009–2011 och därefter ska successiva minskningsmål formuleras för att klara en 40-procentig minskning till 2020. Kansliet arbetar med en modell för klimatkompensation, Klimaträttvisa, som också kan komma att erbjudas församlingar och stift.
Frågan om grönt bokslut beaktas inom ramen för arbetet med bokslut 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2007:2 med G 2007:4 Ett bönens år i Svenska kyrkan
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samverkan med stift och församlingar göra år 2009 alternativt 2010 till ett Bönens år i Svenska kyrkan.
Beredningen av ett Bönens år 2010 pågår på kyrkokansliet i samverkan med stiften. Bönens år startar den 1 januari 2010. Genom att lyfta fram och synliggöra människors gudslängtan och bön på olika sätt kan bönen bli en handling som angår allt fler. Bönens år ska också inspirera människor att uttrycka sin bön på olika sätt. Bönen kommer att finnas med som ett tema vid flera samlingar under året bland annat vid Världens fest och Gotlands kyrkvecka.
I den externa kommunikationssatsningen inför kyrkovalet 2009 kommer bönen att stå i fokus. På Svenska kyrkans webbplats byggs en plats för bön där alla som vill kan formulera böner för publicering på webben eller för söndagens gudstjänst. Likaså produceras en reklamfilm för tv 4 som bygger på scener ur livet med anknytning till bön. I samarbete med Verbum förlag AB produceras bönböcker.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2007:11 med EE 2007:4 Clearing av kyrkliga handlingar
Kyrkomötethar med bifall till en motion beslutat uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med syfte att skapa ett ändamålsenligt regelverk som minimerar de problem som belyses i motionen om möjligheten att utan kostnad anlita präst och musiker som inte är anställd i den församling där den kyrkliga handlingen äger rum. Kyrkostyrelsen har också fått i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att lösa de finansieringsproblem som kan uppstå vid konfirmandundervisning för utlandssvenskar.
Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2008:5 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats och trädde i kraft den 1 januari 2009. Ändringen innebär bl.a. att förrättningsförsamlingen eller stiftet har rätt till konfirmationsersättning från den nationella nivån när konfirmanden saknar hemförsamling i Sverige.
I övrigt bereds ärendet inom Utredningen om clearing av kyrkliga handlingar. Utredningen förväntas bli klar till den 1 oktober 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2007:18 med Kl 2007:1 Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar
Kyrkomötethar med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:5 beslutat om ändringar i 34 kap. 9 § i kyrkoordningen samt övergångsbestämmelser för sökande till befattning som domprost eller kyrkoherde till utgången av år 2012. Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2007:6 om ändringar i kyrkoordningen har utfärdats med övergångsbestämmelser. Bestämmelsen innebär att det krävs genomgången kyrkoherdeutbildning för att anställas som kyrkoherde eller domprost. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2008.
Kyrkostyrelsen har också fått i uppdrag att utarbeta en utbildningsplan för behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar och förslag till finansiering. Kyrkostyrelsen fastställde i april 2008 utbildningsplanen för den behörighetsgivande utbildningen och utfärdade i juni Svenska kyrkans bestämmelser SvKB 2008:3 om utbildningsplanen. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2008.
En pilotutbildning om 15 högskolepoäng genomfördes under 2007. Hösten 2008 startade två nya kurser och kurser erbjuds också 2009 och 2010. Det innebär att fram till december 2012 beräknas ungefär 400 präster genomgått den behörighetsgivande utbildningen. Stiften har indelats i grupper som dels utgör basen för antagningen till de olika kurserna, dels fungerar som referensgrupper för de universitetsinstitutioner som ska genomföra uppdragsutbildningarna.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2007:21 med Kl 2007:10 Fairtrade Church-diplomering i Sverige
Kyrkomötethar med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att i samarbete med andra kyrkliga samfund och organisationer samt i dialog med Föreningen för Rättvisemärkt skapa möjligheter för kyrkor i Sverige att blir Fairtrade Church-diplomerade.
Under början av 2009 inleddes arbetet med att lansera konceptet Fairtrade Church, som numera går under arbetsnamnet Kyrka för Rättvisemärkt. Styrgruppen för Kyrka för Rättvisemärkt, som består av en representant från respektive Svenska kyrkan, Rättvisemärkt och Sveriges Kristna Råd, har i mars tillsatt en samordnare för ett pilotprojekt under 2009, finansierat med medel från Sida. Målet är att under 2009 få minst fem församlingar att delta i projektet. Hittills finns åtta intresserade församlingar; fyra av dessa är inom Svenska kyrkan, två är från Svenska Missionskyrkan och två från Svenska Baptistsamfundet. Styrgruppen har också utökats med en medlem från Equmenia som representerar ungdomsorganisationerna inom Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2006:1 med G 2006:7 När de ”antecknade” försvinner
Kyrkomötethar med bifall till en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att bearbeta frågan om hur de som antecknats i Svenska kyrkans medlemsregister på grund av föräldrarnas kyrkotillhörighet ska nås av information om dop och kyrkotillhörighet innan 18-årsdagen.
Kyrkostyrelsen har uppdragit åt kyrkokansliet att bereda ärendet. Planeringsinsatserna pågår inom det avdelningsövergripande programmet Barn och unga 0–18 år. Ett samarbete har inletts med Visby domkyrkoförsamling, som genomför ett projekt som handlar om församlingens ansvar för de antecknade. Församlingen genomför projektet med hjälp av Kyrkostyrelsens riktade utvecklingsstöd och erfarenheterna som görs i Visby stift kommer att delas med övriga stift.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2006:5 med Eu 2006:7 Ekumeniken och kyrkoordningen
Kyrkomötethar med anledning av en motion beslutat uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en översyn av kyrkoordningen ur ett ekumeniskt perspektiv, överväga vilka behov av förändringar i kyrkordningen som kan finnas och återkomma till kyrkomötet med eventuella förslag till förändringar i kyrkoordningen.
Då frågan inte endast berör enskilda bestämmelser utan även kan inverka på kyrkoordningens nuvarande struktur medför uppdraget ett relativt omfattande arbete. En promemoria i ärendet kommer att redovisas för Kyrkostyrelsens bedömning hösten 2009. En återredovisning till kyrkomötet sker i nästa mandatperiod.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2005:18 med Eu 2005:2 Svenska kyrkans insatser under Årtiondet för att övervinna våldet
Kyrkomötethar med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:5 beslutat att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i det fortsatta arbetet med Årtiondet för att övervinna våldet initiera och lyfta fram verksamhet i Sverige för att minska våldet i samhället samt att lämna en slutrapport till kyrkomötet 2011.
En stor del av Svenska kyrkans insatser med anledning av ickevåldsårtiondet sker inom ramen för Sveriges kristna råd (SKR). SKR driver ett program för en ickevåldskultur, inriktat främst på barn och unga. Det synligaste uttrycket är Ickevåldsfonden, inrättad för tiden 2001-10, som årligen premierar lokala nyskapande initiativ i vårt land där barn och unga får mötas och lära sig samverkan över kulturgränser, särskilt i storstädernas utsatta områden. Fonden får årliga anslag från Kyrkostyrelsen. SKR har också i övrigt ett arbete mot rasism och främlingsfientlighet vilket stöds av Svenska kyrkan med en rikskollekt. Det under 2008 avslutade SKR-projektet Andalusiska möten har gett viktiga positiva erfarenheter av ungas möten över religionsgränser. Även Svenska kyrkans aktiva deltagande i det ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina är ett led i arbetet mot våldet.
Även inom kyrkokansliet pågår arbete för att bidra i arbetet mot våld, främst mot kvinnor och barn. Årtiondet har getts särskilt uppmärksamhet från ett genderperspektiv. Forskning sker med inriktning på globala konflikter och religiösa motsättningar. Svenska kyrkan stöder med rikskollekt Kyrkornas världsråds program mot rasism och Kyrkornas kommission för migration i Europa (CCME), som bl.a. engagerar sig i våld och terror mot etniska minoriteter i Europa.
Sedan 2005 har engagemanget för att övervinna våldet utvecklats i flera utåtriktade aktiviteter inom Svenska kyrkans internationella arbete. Ett projekt har inletts och genomförts med fokus på den politiska och humanitära krisen i Zimbabwe. Situationen i Zimbabwe uppmärksammades i Sverige särskilt i samband med att den anglikanske biskopen i Harare Sebastian Bakare fick regeringens Per Anger-pris i november 2008 på nominering av Svenska kyrkan. Priset delades ut i samband med de årliga MR-dagarna där Svenska kyrkan har en framträdande roll som medarrangör.
Kyrkornas världsråd avser att avsluta årtiondet mot våld med en världsvid Peace Convocation på Jamaica 2011. Svenska kyrkan har nu att förbereda sitt deltagande och sitt bidrag där.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
KmSkr 2005:26 med Kr 2005:2 Begravningsverksamhet
Kyrkomötethar med anledning av en motion uppdragit åt Kyrkostyrelsen att bevaka de frågor som behandlats i utskottets betänkande och ta de initiativ som kan behövas. Saken gäller ett värdigt omhändertagande av de mänskliga kvarlevor som förvaras på museer och institutioner.
Sametinget har utsett en arbetsgrupp som arbetar med den här frågan och Johannes Marainen, ordförande i Samiska rådet inom Svenska kyrkan, ingår i arbetsgruppen. Företrädare för rådet har under våren 2009 träffat Kyrkostyrelsens arbetsutskott och det poängterades på nytt att det i första hand är samerna själva som måste ta initiativet i den här komplexa frågan.
Skrivelsen är slutbehandlad.
KmSkr 2005:29 med B 2005:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2004
Kyrkomötethar med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:2 uppdragit åt Kyrkostyrelsen att klarlägga vad som är god revisionssed för Svenska kyrkans nationella nivå.
Arbetet kring god revisionssed för Svenska kyrkan på nationell nivå har beretts. Kyrkostyrelsen ser dock behov av att lägga fram förslag för såväl församlingar och samfälligheter, som för stift och nationell nivå och återkommer därför, efter sedvanlig remiss, till 2010 års kyrkomöte med förslag avseende hela kyrkan.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Kskr. 1998:2 med KG 2 Luthers Lilla katekes
Kyrkomötethar gett dåvarande centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört om nyöversättning eller bearbetning av Den lilla katekesen och om dess plats i samlingsvolymen Den svenska psalmboken.
Teologiska kommittén arbetar på Kyrkostyrelsens uppdrag med frågan. Ett slutligt översättningsförslag behandlas i kommittén i juni 2009 och resultatet kan redovisas i kyrkomötet 2010.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Oskr. 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska
Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse låter översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska. Skrivelsen överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden för beredning. Nämnden konstaterade på ett tidigt stadium att översättningar av kyrkans böcker till samiska, något som pågått sedan år 1989, är ett långsiktigt projekt. Arbetet med att översätta psalmbok och kyrkohandbok till de samiska varieteterna pågår enligt redovisning till 2004 års kyrkomöte.
Nya testamentet på lulesamiska gavs ut år 2005. Psalmbok, kyrkohandbok och evangeliebok kom ut på lulesamiska år 2006.
Nordsamiskt psalmboksarbete beräknas vara färdigt i slutet av 2010. De återstående översättningarna av bibeltexter till sydsamiska ligger något efter i tidtabellen och beräknas blir klara mot slutet av 2011. Begränsad tillgång till språkkunniga resurspersoner är skälet till förseningen. Dessa översättningar sker i samarbete med Norska kyrkan, Norska och Svenska bibelsällskapet och Finlands kyrka.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.